Genus i rörelse – en studie av rörelsemöjligheter i fritidshemmet

Movement has a given place in school-age educare: “games, physical activity, and outdoor activities” are one of the four main headings under the central content of the school-age educare curriculum (Skolverket, 2022). Nordic research also shows that movement is a central part of children's lives in school-age educare: physically active play is meaningful and facilitates learning and social interactions. Most children appreciate physically active play and engage in it when given the chance (Løndal, 2010; Riiser et al., 2019).

The school is obliged to offer all students daily physical activity (Skolverket 2022). However, research shows that many children and adolescents don’t meet the recommendations for physical activity. Several factors can affect a person's opportunities to move, and one of them is gender.

Swedish and international research on movement in the schoolyard shows a clear gender order where masculinity is valued higher and sets the agenda for recess activities, which has consequences both for girls and for boys who do meet the criteria for dominant masculine identities. Gender-coded ideas about movement, and how these affect children and young people, are an equality problem.

Within the school-age educare, there are both organizational and curriculum-based prerequisites for working with daily movement based on the child's needs, interests, and experiences. In Sweden, however, there is a lack of studies on movement in school-age educare both in general and with a specific gender perspective. This study therefore aims to investigate how movement is constituted and gendered in school-age educare’s activities.

The study will be carried out at two different school-age educare centers. It consists of two sub-studies: an introductory part that examines how movement is constituted and gendered in school-age educare’s activities, and a follow-up part where the main aim is to – together with children and staff at the school-age educare center – explore and deal with perceptions and practices around movement and gender.

The study will contribute to a discussion about gender in general, and gender and movement in particular. The results will be valuable as a starting point for further research on school-age educare, sports science, and gender studies, as well as being valuable for teacher education, school-age educare teachers, and other groups within schools or school development.

Skolan har ett uppdrag att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Forskning visar dock att många barn och unga inte rör sig så mycket som rekommenderas.

Det finns flera faktorer som kan tänkas påverka en persons möjligheter till rörelse, och en av dem är kön. Forskning kring rörelse på skolgården visar att det finns en tydlig könsmaktsordning där maskulinitet värderas högre och sätter agendan för rastens aktiviteter. Könskodade föreställningar om rörelse, och hur dessa påverkar barn och ungdomar, är ett jämställdhetsproblem.

Fritidshemmet är en arena där rörelse har en given plats: lekar, fysisk aktivitet och utevistelse är en av fyra huvudrubriker under fritidshemmets centrala innehåll. I Sverige saknas dock studier på rörelse i fritidshemmet generellt, och med genusperspektiv specifik. Den här studien syftar därför att undersöka hur rörelse görs och köngörs i fritidshemmets verksamhet.

Studien består av en inledande del som undersöker hur rörelse görs och köngörs i fritidshemmens verksamhet, och en uppföljande del där fokus ligger på att – tillsammans med barn och personal – uppmärksamma och hantera föreställningar och praktiskt handlande kring rörelse och kön.

Målet med studien är att bidra till en diskussion kring kön i allmänhet, och kön och rörelse i synnerhet, och i förlängningen bidra till förändring.