Rörelsepauser för hjärnhälsa hos rullstolsanvändare

Physical activity recommendations are often too general and based on investigations that do not include individuals with either physical or intellectual disabilities. Wheelchair users with spinal cord injuries constitute such a population where there is very little evidence to base physical activity recommendations on, or to suggest how they may be feasibly achieved. In this project, acute effects of different exercise intensities on biochemical (neurotrophic and neurodegenerative markers) and cerebrovascular mechanisms (using functional near infrared spectrometry over the prefrontal cortex) for neuroplasticity will be evaluated in 15 wheelchair users with spinal cord injuries. This project will involve collaboration with Spinalis, a specialized research-intensive clinic with its own research group, and RG – active rehabilitation, a patient organisation engaged in promoting lifelong physical activity and participation among individuals with spinal cord injuries. Knowledge will be co-produced with our business partners Permobil, SATS and BioArctic, who will contribute intellectually to the chosen population, identifying exercise forms and biomarkers suitable for wheelchair users with spinal cord injuries.

The project is part of E-PABS – a center of Excellence in Physical Activity, healthy Brain functions and Sustainability.

I detta projekt avser vi att undersöka och förstå hur fysisk aktivitet och träning på olika intensiteter påverkar kognitiv funktion och mental hälsa hos personer som är rullstolsanvändare efter en ryggmärgsskada och hur eventuella effekter av fysisk aktivitet och träning skiljer sig jämfört med personer utan ryggmärgsskada.

En ryggmärgsskada kan orsakas av ett trauma eller av en sjukdom och medför varierande grad av nedsatt muskelfunktion och känselbortfall nedanför skadan. Förutom en rad kroppsliga symtom visar studier att personer med ryggmärgsskada drabbas upp till 13 gånger oftare av kognitiv dysfunktion jämfört med personer utan ryggmärgsskada. Hos medelålders och äldre personer med ryggmärgsskada är också risken för att drabbas av Alzheimers sjukdom vanligare jämfört med personer utan ryggmärgsskada samt att sjukdomsdebuten sker tidigare. Det finns flera möjliga orsaker till denna kognitiva dysfunktion.

Tidigare forskning ger stöd för att förebyggande insatser med fysisk aktivitet har positiva effekter på hjärnhälsa. Även ett enskilt pass av fysisk aktivitet har visat sig kunna ha positiva effekter på kognitiv funktion och psykisk hälsa. Dock är det ännu oklart hur sådan akut fysisk aktivitet påverkar kognitiv funktion och psykisk hälsa hos personer med ryggmärgsskada, samt vilken påverkan intensiteten på aktiviteten har. Än mindre är det känt gällande de biologiska mekanismer som kan förklara dessa effekter av akut fysisk aktivitet. Förändrad hjärnaktivitet i frontalloben, förändrad frisläppning av blodmarkörer som rör bl.a. smärta, stress, neurologisk tillväxt och inflammation är alla tänkbara biologiska mekanismer.

I projektet läggs stor vikt på att ta fram träningsformer som kan genomföras i sittande och att träningsformen är skonsam för skuldror och axlar och har en positiv påverkan på energiomsättningen.

Till projektet rekryteras 15 personer med ryggmärgsskada som använder rullstol samt 15 personer utan funktionsnedsättning (referensgrupp). Rekryteringen av forskningspersoner sker tillsammans med våra samverkanspartners Stiftelsen Spinalis med främsta mål att främja forskning och behandlingsutveckling inom ryggmärgsskadeområdet och RG Aktiv Rehabilitering som är en brukarorganisation engagerad i att främja livslång fysisk aktivitet och deltagande bland personer med ryggmärgsskada. Förslag på biomarkörer tas fram i samråd med andra forskargrupper inom E-PABS i samverkan med forskare från företagen Permobil AB och BioArtic samt Stiftelsen Spinalis.

Projektet pågår under 2 år mellan 2023 och 2025.