Forskningsprojekt
Nedan kan du läsa om de forskningsprojekt som bedrivs av forskningsgruppen för idrottsprestation och träning – forskning & innovationsmiljö Stockholm - SPERICS.
Våra projekt
Klicka på länkarna nedan för att läsa mer om det projekt du är intresserad av. Klickar du på ansvarig forskare kommer du till deras profilsida där du kan läsa mer om deras intressen inom forskning och se publikationer.
Användning av muskelfibersammansättning för att identifiera tidiga processer i insulinresistens
This study uses muscle fiber composition to follow the natural development of insulin resistance, a risk factor for obesity, type 2 diabetes, and hypertension. Early detection of insulin resistance is critical since it can be reversed by non-invasive approaches such as exercise and diet.
Ansvarig forskare
Abram Katz
Projektperiod
2022–2023
Användning av xenotransfusion för att utvärdera effekterna av träning på multipel skleros
The transfusion of mice that will develop multiple sclerosis with plasma from trained and untrained humans will demonstrate whether exercise results in a blood-borne factor that affects disease progression. This may lead to the development of pharmacological agents to prevent or treat neuromuscular diseases.
Ansvarig forskare
Abram Katz
Projektperiod
2022–2023
Svenska Parasport Akademin – en utvecklingsmiljö för samverkan kring fysisk aktivitet och idrott
Syftet med projektet är att undersöka hur en neuromuskuloskeletal funktionsnedsättning påverkar aktiviteter i vardagslivet, fysisk aktivitet på fritiden och paraidrottande. Resultaten förväntas leda till ökad förståelse kring hur funktion kan optimeras med hjälpmedel utifrån individens behov och förutsättningar samt hur belastningen i skuldra/arm och säte kan minimeras. Målet är att finna den optimala nivån mellan funktion och prestation för rullstolsanvändare, i vardagssituationer och i ett idrottsprestationsperspektiv.
Ansvarig forskare
Anna Bjerkefors och Yves Vanlandewijck
Projektperiod
2022–2026
Utveckling av ett multifunktionellt båltest för sittande Paralympiska idrotter
Målet med detta projekt är att utveckla och utvärdera ett icke-sportspecifikt båltest för bedömning av styrka, aktivt rörelseomfång och koordination hos para-idrottare. Genom att ta fram ett sådant testbatteri ökar kunskapen kring hur bålfunktionen kan utvärderas vilket bidrar till en mer rättvis klassificering av paralympiska idrottare som deltar i sittande paralympiska idrotter.
Ansvarig forskare
Anna Bjerkefors och Yves Vanlandewijck
Projektperiod
2022–2025
Aktivitetspauser för hjärnhälsa hos rullstolsbrukare
Projektet utvärderar hur viss typ av fysisk aktivitet kan påverka hjärnhälsan hos rullstolsbrukare som har en ryggmärgsskada och är fysiskt inaktiv. Akuta effekter av att genomföra aktivitetspauser med specifika övningar utvärderas på biokemiska och cerebrovaskulära mekanismer.
Ansvarig forskare
Anna Bjerkefors
Projektperiod
2023–2025
Riksidrottsuniversitet med dubbla karriärer
Riksidrottsuniversitetet (RIU) med dubbla karriärer riktar sig till dig som är elitidrottare och kopplad till RIU. Som RIU-student arbetar vi för att underlätta din studietid genom flexibla och anpassade lösningar som syftar till att skapa en god utvecklingsmiljö med möjligheter att bedriva högskolestudier parallellt med din idrott. Riksidrottsförbundet, GIH och KTH samverkar i denna fråga för RIU-studenter på GIH och KTH.
Ansvarig forskare
Dan Wiorek
Projektperiod
2022–2026
GLIMPSE (Glukoskontroll, Immunförsvar, Mitokondrier, Prestation och Sömn hos Elitidrottare
This project is a longitudinal study for one year where we follow elite athletes in their regular training and competition using wearable technologies. The aim is to find early signs of overtraining and optimize the training programs for better performance.
Ansvarig forskare
Filip Larsen
Projektperiod
2021– Pågående
Hälsoeffekter av broccoligroddar
In this project, we investigate the effects of isothiocyanates in the kale family's vegetables. We look at how these compounds affect insulin sensitivity, inflammatory markers, and resistance to oxidative stress.
Ansvarig forskare
Filip Larsen
Projektperiod
2022– Pågående
Förbättrade träningsanpassningar av Nrf2-aktivering
In this project, we are studying how supplementation with isothiocyanates and physical training affects the adaptation process on the mitochondrial and whole-body levels.
Ansvarig forskare
Filip Larsen
Projektperiod
2020– Pågående
Adaptiv träning
This project aims to use the knowledge gained in the GLIMPSE project to fine-tune the training load daily to optimize health outcomes and physical performance.
Ansvarig forskare
Filip Larsen
Projektperiod
2023–2025
Validering och tillämpning av metodik för effekt och kraftmätning i sprint kajakpaddling på elitnivå
Projektets övergripande syfte är att undersöka om ny teknik med nya mätvariabler för sprint-kanotister kan användas för monitorering av träningens intensitet samt förbättra kanotisternas effektivitet
Ansvarig forskare
Hans Rosdahl
Projektperiod
2022–2023
Validitet och reliabilitet vid bestämning av syreupptagning med Vyntus CPX Metabolic Cart
Syftet med denna studie är att utvärdera ett nytt mätsystem, Vyntus CPX Metabolic Cart med avseende på dess validitet och reliabilitet.
Ansvarig forskare
Hans Rosdahl
Projektperiod
2022–2023
Kombinationsträning för vältränade lagidrottare
I projektet undersöker vi hur variabler med koppling till träningsdesign påverkar effekter av styrketräning vid kombinationsträning hos vältränade lagidrottare.
Ansvarig forskare
Henrik Petré
Projektperiod
2019–2023
Utforska hållbart ledarskap inom elitidrotten genom self-compassion
Projektet har till syfte att utveckla verktyg som kan bidra till hållbart ledarskap inom elitidrotten. Forskningen baseras på teorin om self-compassion (sjävmedkänsla) och sker i samverkan med Riksidrottsförbundet.
Ansvarig forskare
Karin Hägglund
Projektperiod
2022–2026
Kulturell och organisatorisk utveckling av distansutbildning vid GIH – KOD projektet
Syftet med projektet är att lägga grund till en långsiktig, kulturell utveckling av GIH:s organisation kring distansutbildning. Inom projektet testas olika förslag på hur en anpassad distans-och hybridbaserad studiemiljö kan realiseras.
Ansvarig forskare
Kerstin Hamrin och Eva Fors
Projektperiod
2022–2023
Högskolepedagogik i humanbiologiundervisning
Projektets mål är att utveckla vår undervisning på olika sätt, bland annat genom att ta reda på hur studenterna tänker när de studerar, vad har de för studiemönster?
Ansvarig forskare
Kerstin Hamrin och Eva Fors
Projektperiod
2021–2023
Knäbiomekanik och idrott, med fokus på progression i rehabilitering och återgång till idrott efter knäskada
Syftet med projektet är att öka kunskapen kring hur yttre belastning fördelas i knäledens olika strukturer, genom att skapa en muskeloskeletal modell som på ett icke-invasivt sätt analyserar hur knäbelastning påverkas av rörelse, belastning , muskulär aktivering och efter knäskada. Syftet är även att undersöka hur väl självskattad knähälsa förhåller sig till objektiva mått på knäfunktion.
Ansvarig forskare
Jonas Enqvist
Projektperiod
2021–2025
Tester av fysisk förmåga räddningstjänsten
Projektets uppdrag är att se över och hitta gemensamma grunder för tester och krav i samband med rekrytering, samsyn gällande årliga fysiska tester och en gemensam riktlinje för fysiskträning.
Ansvarig forskare
Lasse ten Siethoff
Projektperiod
2021–2022
Betydelsen av laktat för den molekylära regleringen av muskulära anpassningar till träning
I detta projekt har vi givit unga friska personer en venös infusion av laktat eller placebo under styrketräning för att artificiellt höja nivåerna av laktat när man tränar. Blodprover och muskelprover togs i samband med interventionen för att studera den potentiella effekten av laktat på träningsresponsen.
Ansvarig forskare
Marcus Moberg
Projektperiod
2018–2023
Laktat – en multifunktionell signalmolekyl med betydande implikationer för hälsan
I detta projekt ger vi unga friska individer en venös infusion av laktat eller placebo under komplett vila. Blodprover, muskelprover och fettvävsprover tas i samband med interventionen för att studera de hornminlika effekterna av laktat i hjärnan, muskeln och fettväven.
Ansvarig forskare
Marcus Moberg
Projektperiod
2022–2025
Inverkan av hypoxi på det molekylära svaret på styrketräning
I detta projekt fick friska individer träna styrketräning i normoxi (vanlig luft) eller hypoxi (simulerad hög höjd). Muskelprover togs i samband med träningen för att studera påverkan på det molekylära svaret till träning.
Ansvarig forskare
Marcus Moberg
Projektperiod
2019–2023
Träningens neurofysiologi – molekylär reglering av BDNF produktion
Detta projekt samlar data från flera tidigare interventionen för att försöka kartlägga vilka faktorer i kroppen som styr träningens effekter på den neuronala tillväxtfaktorn BDNF.
Ansvarig forskare
Marcus Moberg
Projektperiod
2020–2023
Samspel mellan muskler och hjärnan för den molekylära regleringen av neuroplasticitet
Syftet med detta projekt är att försöka kartlägga vilka molekylära faktorer som styr träningens effekter på neuroplasticitet, och studerar primärt effekten av träningsintensitet.
Ansvarig forskare
Marcus Moberg
Projektperiod
2022–2025
Effekten av styrke- och konditionsträningens ordningsföljd på utvecklingen av maximal styrka och explosivitet hos lagidrottare på elitnivå
Projektet undersöker hur ordningsföljden på styrke- och konditionsträning påverkar elitaktiva idrottares (män) utvecklig av maximal styrka hoppförmåga.
Ansvarig forskare
Niklas Psilander
Projektperiod
2021–2023
Effekten av vila efter hård konditionsträning på maximal styrka och explosivitet hos kvinnliga, elitaktiva hockeyspelare
Projektet undersöker hur lång vilan behöver vara efter ett hårt konditionspass för att elitaktiva hockeyspelare (kvinnor) ska återfå maximal styrka och hoppförmåga.
Ansvarig forskare
Niklas Psilander
Projektperiod
2022–2023
Effekten av en hälseneruptur på mängden cellkärnor i vadmuskulaturen
Projektet undersöker vad som händer med vadmuskulaturens cellkärnor efter det att hälsenan har gått av och muskeln inte kan belastas under en längre period (män och kvinnor).
Ansvarig forskare
Niklas Psilander
Projektperiod
2019–2023
Molekylära bevis för att människan har ett muskelminne efter styrketräning
Projektet undersöker om det finns ett muskelminne kopplat till cellkärnor i armmuskulaturen (män och kvinnor).
Ansvarig forskare
Niklas Psilander
Projektperiod
2019–2023
Molekylära mekanismer bakom anabol resistens vid sarkopen fetma
Projektet syftar till att förstå mer kring hur skelettmuskulaturen påverkas av åldrande och fetma. Mer specifikt kommer projektet att undersöka vilka cellulära och molekylära faktorer i blodplasma och muskelvävnad som kan tänkas ligga bakom muskelförlust vid sarkopen fetma.
Ansvarig forskare
Oscar Horwath
Projektperiod
2022–2024
HEInnovaSport – innovations- och entreprenörskap inom idrott
HEInnovasport är ett kunskaps- och innovationssamverkansprojekt med syfte att främja innovation och entreprenörskap inom lärosätet och med fokus på idrott, hälsa och prestationsutveckling.
Ansvarig forskare
Sofia Brorsson
Projektperiod
2022–2024
Molekylära mekanismer för muskeltillväxt i snabba och långsamma muskelfibrer hos unga och gamla
Våra snabba och långsamma muskelfibrer har olika kapacitet för muskeltillväxt och påverkar mycket annorlunda av åldrande. Syftet med detta projekt är således att undersöka om dem molekylära signalvägarna som styr muskeltillväxt uttrycker sig olika i våra snabba och långsamma muskelfibrer.
Ansvarig forskare
Sebastian Edman
Projektperiod
2020–2023
Snabba muskelfibrer har en snabb men ineffektiv mitokondriepopulation
Studier på mitokondriepopulationen i våra snabba och långsamma muskelfibrer har tidigare varit metodologiskt begränsade, men tack vare vår nya metod för fibertypsidentifiering kan vi nu studera mitokondrierna i levande muskelfiber från människa för första gången. Detta har möjlighet att ge oss unika insikter i hur träning muskelaktivitet påverkar människors hälsa och prestation.
Ansvarig forskare
Sebastian Edman
Projektperiod
2020–2023
Energiåtervinningsprotokoll för potentiell användning av World Athletics i reglering av skorna
Shoes with AFT are mechanically tested and the research group at GIH in collaboration with KTH is suggesting implementation of this testing protocol in the regulation of shoes worn by elite athletes governed by World Athletics.
Ansvarig forskare
Toni Arndt
Projektperiod
2019–2023
Löparnas individuella egenskaper och hur de påverkar prestation av AFT skorna
Recent studies have shown an improved running economy when running in AFT shoes. However, there is a considerable spread in the runners' response to the shoes. This study will investigate anthropometric, strength, and biomechanical characteristics. The reason is to identify whether any runner-specific characteristics provide better prerequisites for some runners to be responders and gain more significant advantages from AFT shoes.
Ansvarig forskare
Toni Arndt
Projektperiod
2020–2026
Ett års longitudinell uppföljning av motionärers användning av olika skomodeller och potentiella effekter av AFT skor
In collaboration with Linköpings University we will follow over 300 recreational runners over one year with weekly follow-up in a phone app describing running volume, shoes worn, and injuries. This will be the first longitudinal study identifying whether AFT shoes may increase or decrease injury risks.
Ansvarig forskare
Toni Arndt
Projektperiod
2022–2024
Vadmuskelfunktion i personer med spasticitet
Collaboration project with KTH. Identifying biomechanical muscle function characteristics in stroke patients to assist in rehabilitation and supported living.
Ansvarig forskare
Toni Arndt
Projektperiod
2019–2024
Intern dynamik i hälsenan under löpning med minimalistiska skor
A continuation of previous Achilles tendon works with KTH and KI using the speckle tracking ultrasound method first used by this group already in 2012. An application to see whether barefoot running or minimalistic shoes may decrease non-homogenous displacement in the tendon and potentially expose it to significant risk of chronic and acute injury.
Ansvarig forskare
Toni Arndt
Projektperiod
2017–2023
Beräkning av belastning i knästrukturer genom biomekanisk modellering som verktyg i beslut om återgång till idrott för elit alpina skidåkare
The decision to return to elite alpine skiing after knee surgery is based on expert opinion from medical and training staff. This project intends to provide information on the load's knee structures. In particular, the anterior cruciate ligament is subjected to functional movements to guide the decision-making process with scientific data.
Ansvarig forskare
Toni Arndt
Projektperiod
2021–2025
Hur kan kognitivt och fysiskt stridsvärde bibehållas under stressiga och fysiskt tunga militära övningar? GIH FoT Idrottsmedicin-gruppen
GIH har under många år samverkat med Försvarsmakten kring studier av hur fysiskt och kognitivt stridsvärde påverkas av utmanande övningar och tjänsteutövning samt hur fysisk hälsa, prestationsförmåga och träning kan inverka. I de nu pågående projekten studeras hur fysisk prestationsförmåga inverkar på förmågan att motstå nedsättningar i kognitiva förmågor vid fysiskt och psykiskt utmanande övningar och händelser. Vi studerar också hur blodstatus förändras under militär utbildning och vilka konsekvenser denna förändring kan ha för hälsan och förmågan att genomföra utbildningen.
Ansvarig forskare
Örjan Ekblom
Projektperiod
2021–2025
Karolinska fotbollsskadekohorten, KIC-studien
Syftet med denna studie är att undersöka riskfaktorer för skador hos unga fotbollstjejer.
Ansvarig forskare
Ulrika Tranaeus
Projektperiod
2022–2025
Klättrares longitudinella attityd till skador, mental hälsa och beteenden
Syftet med denna studie är att undersöka skador och hälsa samt attityder och beteenden kring detta hos svenska elitklättrare.
Ansvarig forskare
Ulrika Tranaeus
Projektperiod
2022–2026
Hållbar idrottsmiljö för idrottare
Syftet med denna studie är att undersöka idrottsmiljö och hälsa hos svenska idrottare.
Ansvarig forskare
Ulrika Tranaeus
Projektperiod
2022–2026
Övergång från ung och talangfull till vuxen elitidrottare inom friidrott
Syftet med denna studie är att genom intervjuer undersöka friidrottande gymnasieelevers erfarenheter, kunskap och behov kring hälsa och idrottsskador.
Ansvarig forskare
Ulrika Tranaeus
Projektperiod
2022–2025
Psykosociala faktorer under idrottsskaderehabliteringens olika faser, systematisk översiktsartikel
Syftet med denna systematiska översiktsartikel är att sammanställa tidagre forskning kring skadade idrottares behov under rehabiliteringsperioden samt deras motivation till återgång till idrott.
Ansvarig forskare
Ulrika Tranaeus
Projektperiod
2022–2023
Från risk till återgång, ett konsensusprojekt
Syftet med detta projekt är att sammanfatta forskningen kring psykologiska aspekter på riskfaktorer för skador, behov under rehabilitering samt behov och kriterier vid återgång till idrott. Denna artikel ska kunna användas i utbildning av tränare, naprapater, fysioterapeuter samt även som information för tränare och medicinska team inom idrotten.
Ansvarig forskare
Ulrika Tranaeus
Projektperiod
2022–2025
Musklers tillväxtförmåga vid hälsosamt åldrande
Projektet undersöker musklernas tillväxtförmåga hos friska äldre (70+) individer i jämförelse med friska unga individer.
Ansvarig forskare
William Apró
Projektperiod
2017–2023
Fibertyps-specifik reglering av muskelproteinsyntes hos unga och äldre individer
Projektet undersöker de molekylära mekanismerna som styr proteinsyntesen i typ I och typ II muskelfibrer hos unga och äldre friska individer.
Ansvarig forskare
William Apró
Projektperiod
2020–2023
Nedbrytning av muskelprotein – inverkan av glykogentillgänglighet och aminosyrasupplementering
Projektet undersöker de molekylära mekanismerna som styr nedbrytningen av muskelprotein, och hur dessa påverkas av hög eller låg glykogentillgänglighet och intag av aminosyror.
Ansvarig forskare
William Apró
Projektperiod
2018–2023
Inverkan av energi- och näringstillgänglighet på fibertyps-specifik cellsignallering
Projektet undersöker de cellulära signalkaskaderna som reglerar proteinomsättning i typ I och typ II fibrer och hur dessa påverkas av hög eller låg glykogentillgänglighet och intag av aminosyror.
Ansvarig forskare
William Apró
Projektperiod
2020–2024
Anabol resistens vid åldersrelaterad muskelförlust (sarkopeni) och fetma
Projektet försöker klargöra de molekylära mekanismerna bakom nedsatt muskeluppbyggandsförmåga (anabol resistens) vid sarkopeni och fetma.
Ansvarig forskare
William Apró
Projektperiod
2022–2026
Mot ett evidensbaserat och rättvist klassificeringssystem för idrottare med cerebral pares
Målet med projektet är att utveckla och utvärdera ett instrument för mätning av armfunktionen hos idrottare med koordinationsnedsättning. Resultaten kan sedan användas i utvecklingen av ett testbatteri inom klassificering av idrottare med koordinationsnedsättning som ex. idrottare med Cerebral Pares.
Ansvarig forskare
Yves Vanlandewijck
Projektperiod
2022–2024
Hitta på sidan
