Cardiorespiratory fitness in early-life and adulthood and brain health later in life

Title: Cardiorespiratory fitness in early-life and adulthood, and brain health later in life: For whom and when may it be protective?

Cardiorespiratory fitness (CRF) has been linked to brain health outcomes, such as depression, dementia, and stroke, demonstrating that people with low or medium CRF are at higher risk. However, more specific information on for whom and when CRF is associated with brain health is lacking and has been called for, as well as if and how the change in CRF over the lifespan is associated with brain health outcomes.

The overall goal of this project is to expand the knowledge of how early-life CRF and adulthood CRF, as well as the change in CRF, are related to brain health later in life. Also, we will examine how sociodemographic and lifestyle factors possibly moderate the longitudinal associations between CRF and brain health.

The project consists of three epidemiological studies:

Study 1 aims to study the association between adulthood CRF and incident depression, long-term sickness absence, and disability pension due to depression in a large sample of Swedish women and men. Also, the potential moderation of sex, age, education, and occupation on the associations is examined.

Study 2 aims to explore how the change between early-life and adulthood CRF is associated with incident anxiety, depression, and cerebrovascular disease later in life in a large sample of Swedish men.

Study 3 aims to study how a) the baseline level of CRF in adulthood and b) the change in CRF between two time points in adulthood is associated with the incidence of dementia later in life in a large sample of Swedish women and men. Also, the potential moderation of sex, age, and education on the associations is examined.

The project is based on data from occupational health screenings performed in the Swedish working population over more than 30 years, as well as data from conscription registries. To these databases, outcome data from Swedish national registers are linked to follow individuals over time.

Kardiorespiratorisk kondition i ung och vuxen ålder och hjärnhälsa senare i livet: För vem och när kan det vara skyddande?

Kardiorespiratorisk kondition har kopplats till olika utfall av hjärnhälsa som depression, demens och stroke med studier som visar att personer med låg eller måttlig kondition har en högre risk. Dock saknas mer specifik information om för vem och när kondition är kopplat till hjärnhälsa och det har efterfrågats, samt om och hur förändringen i kondition över livet är kopplad till hjärnhälsoutfall.

Det övergripande målet med detta projekt är att utöka kunskapen om hur kondition i tidig ålder och under vuxenlivet, samt förändringar i kondition, är relaterade till hjärnhälsa senare i livet. Vi kommer även undersöka hur socioekonomiska och livsstilsfaktorer eventuellt modererar de longitudinella sambanden mellan kondition och hjärnhälsa.

Projektet består av tre epidemiologiska delstudier:

Studie 1 syftar till att undersöka sambandet mellan kondition under vuxenlivet och depression, långvarig sjukfrånvaro och sjukersättning på grund av depression. Vi kommer även undersöka eventuell påverkan av kön, ålder, utbildning och yrke på sambanden. Studien görs i en stor svensk urvalsgrupp av kvinnor och män.

Studie 2 syftar till att undersöka hur förändringen mellan kondition i ung ålder och kondition under vuxenlivet är kopplad till incidens av ångest, depression och cerebrovaskulär sjukdom (stroke och vaskulär demens) senare i livet. Detta görs i en stor svensk urvalsgrupp av män.

Studie 3 syftar till att studera hur a) konditionsnivån vid baslinjen i vuxen ålder och b) förändringen i kondition mellan två tidpunkter under vuxenlivet är kopplade till incidensen av demens senare i livet. Vi kommer även undersöka eventuell påverkan av kön, ålder och utbildning på dessa samband. Studien baseras på en stor svensk urvalsgrupp av kvinnor och män.

Projektet baseras på data från arbetsplatsbaserade hälsokontroller som har utförts i den svenska arbetsföra befolkningen i mer än 30 år, samt data från värnpliktsregistret. Till dessa databaser har utfallsdata från svenska nationella register kopplats för att följa individer över tid.