Om forskningsgruppen
HPI-gruppen på GIH bildades år 2017 och är ett samarbete mellan GIH och HPI Health Profile Institute AB. Vi arbetar för att ta fram ny kunskap kring fysisk aktivitet, prestationsförmåga och andra levnadsvanor utifrån hälsoprofilbedömningar.
Syfte
Gruppen har som övergripande syfte att generera kunskap kring fysisk aktivitet, prestationsförmåga och andra levnadsvanor i den svenska arbetsföra befolkningen utifrån en stor, befintlig databas av hälsoprofilbedömningar. En hälsoprofilbedömning ger information om fysisk aktivitet, levnadsvanor och olika hälsoupplevelser, samt olka kroppsmått, blodtryck och kondition.
Hälsoprofilbedömning är en tvärvetenskaplig metod som används för att utveckla hälsa hos medarbetare på arbetsplatser runt om i Sverige. Sedan 1976 har HPI utvecklat metoden kring hälsoprofilbedömningar och utbildat hälsoprofilbedömare i att genomföra dessa.
År 2025 finns över en miljon hälsoprofilbedömningar tillgängliga i den centrala databasen. De har genomförts sedan 1987, och cirka 46 procent av svaranden är kvinnor. Databasen fortsätter växa med ungefär 30 000 nya tester varje år.
Forskningen inom HPI-gruppen baseras huvudsakligen på studier av fysisk aktivitet, kondition och andra levnadsvanor, och dess utveckling över tid eller samband med olika hälso- och sjukdomsutfall.
Storleken på databasen möjliggör detaljerade analyser av variationer mellan män och kvinnor, olika åldrar och yrkesgrupper; speciellt relevanta är underanalyser av kvinnodominerade yrken som tidigare givits mindre uppmärksamhet i större studier.
Nedan presenteras några av de teman som forskningen inom HPI-gruppen fokuserat på
Forskningsgruppen har även projekt som fokuserar på hälsofrämjande insatser med arbetsplatsen som arena. Forskningsprogrammet Work Together syftar till att utveckla och förbättra en typ av hälsoundersökning, så kallad hälsoprofilbedömning, som genomförs på arbetsplatsen. The PAradox project fokuserar på att främja hälsan hos arbetstagare med fysiskt krävande jobb. Nedan kan du läsa mer:
Ansvarig forskare
Tack vare att hälsoprofilbedömningarna i databasen samlats in sedan 1980-talet, och fortsätter samlas in, så möjliggörs unika trendanalyser över årtionden.
Hittills har vi studerat förändring i kondition, BMI, aktiv arbetspendling, samt upplevd hälsa, stress, ensamhet och sömnproblem. Vidare analyser kommer att genomföras kontinuerligt.
Ansvarig forskare
Inom forskargruppen har vi använt data från hälsoprofilbedömningen för att studera betydelsen av bland annat fysisk aktivitet (idrottsundervisning och fysisk aktivitet på fritiden) i ung ålder för senare metabol hälsa, men också betydelsen av kondition och BMI för framtida risk för hjärt-kärlsjukdom.
Specifikt har även analyser inom och mellan olika yrkesgrupper gjorts. Vidare forskning inom detta tema pågår kontinuerligt.
Ansvarig forskare
Forskargruppen påbörjade år 2022 forskning med inriktning mot betydelsen av fysisk aktivitet, kondition och andra levnadsvanor för insjuknande och död i olika cancerformer hos både män och kvinnor.
Bland annat studeras hur en förändring i kondition och fysisk aktivitet kan påverka cancerrisken, och när i livet det kan vara av extra viktigt betydelse att ha en god kondition eller vara fysiskt aktiv.
Ansvarig forskare
Vid hälsoprofilbedömningen skattar deltagaren bland annat upplevda ångest- och depressionssymptom, data som vi har relaterat till mängd av sittande på fritiden och på arbetet.
Därtill studeras bland annat sambandet för kondition och fysisk aktivitet med framtida depressionsutfall och sjukskrivning pga av depression. Det senare är också en del av forskargruppen E-PABS-arbete.
Ansvarig forskare
Under åren 2020–2021 kompletterades hälsoprofilbedömningen med specifika enkätfrågor rörande förändring av fysisk aktivitet och andra levnadsvanor, samt upplevt mående, i relation till COVID-19-pandemin.
Därtill har vi studerats betydelsen av kondition för allvarlig COVID-19 (sjukhusinläggning, intensivvård och död).
Ansvarig forskare
Våra forskare
Vid GIH
Externa och affilierade forskare
- Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
- Magnus Svartengren, professor och överläkare, Institutionen för medicinska vetenskaper; Arbets-och miljömedicin, Uppsala universitet
- Robert Lundmark, leg. psykolog och docent i psykologi vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet
- David Hallman, professor, docent i arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle
- Therese Hellman, docent vid Institutionen för medicinska vetenskaper; Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet
- Andreas Stenling, docent i psykologi, Institutionen för psykologi, Umeå universitet
Hitta på sidan
Kontakt
Professor, studierektorElin Ekblom Bakelin.ekblombak@gih.se08-120 53 861
