Om forskningsgruppen

• Hur stor del av arbetstiden sitter man och hur ofta bryter man sitt sittande, och vilken betydelse har detta för uppmätt och upplevd hälsa?
• Hur har den fysiska arbetssituationen förändrats under de senaste 30 åren, och vilken betydelse har den för uppmätt och upplevd hälsa, samt insjuknande i hjärt-kärlsjukdom och livslängd?
• Hur har kondition i den arbetsföra befolkningen förändrats över tid?
• Kan en god kondition skydda mot ohälsa/sjukdom/skrivning i yrkesgrupper med fysiskt tunga arbetsuppgifter?
• Vilka gränsvärden för kondition bör användas för att identifiera minskad risk för insjuknande i hjärt-kärlsjukdom och ökad livslängd?
• Hur samvarierar kondition och fysisk aktivitetsnivå i ung ålder med insjuknande, återinsjuknande och död i cancer senare i livet? Förklaras (medieras) eventuella samband av kondition, fysiskt aktivitet och hälsostatus i vuxen ålder?
• Hur samvarierar en förändring i kondition och fysiskt aktivitet mellan olika mätningar i vuxen ålder med insjuknande, återinsjuknande och död i cancer? Modereras eventuella samband (påverkas styrkan och riktningen i sambanden) av kön, ålder och/eller socioekonomi?
• Kan förändring av kondition och/eller fysiskt aktivitet i olika delar av livet minska den väletablerade, ökade risken av fetma för cancer (”fitness-fatness”)?
• Hur samvarierar fysisk aktivitetsnivå i ungdomsåren med morbiditet och mortalitet i kardiovaskulär sjukdom? Medieras eventuella samband av fysiskt aktivitetsmönster och kondition i vuxen ålder?
• Hur samvarierar förändringar i fysiskt aktivitetsmönster och kondition i vuxen ålder med morbiditet och mortalitet i kardiovaskulär sjukdom?
• Förändras det fysiska aktivitetsmönstret och konditionen hos individer med kardiovaskulär sjukdom, från före till efter insjuknandet?
• Kan en förändring i fysiskt aktivitetsmönster och kondition från före till efter insjuknande i kardiovaskulärsjukdom påverka risken för återinsjuknande och mortalitet?
• Hur samvarierar fysiskt aktivitetsmönster och kondition hos personer med såväl som utan kardiovaskulärsjukdom och hypertoni, med risken för insjuknande, IVA-vård samt död i COVID-19?
• När och för vem är en god kondition viktigt för lägre risk att drabbas av depression och demens?

Tack vare att hälsoprofilbedömningarna i databasen samlats in sedan 1980-talet, och fortsätter samlas in, så möjliggörs unika trendanalyser över årtionden.

Hittills har vi studerat förändring i kondition, BMI, aktiv arbetspendling, samt upplevd hälsa, stress, ensamhet och sömnproblem. Vidare analyser kommer att genomföras kontinuerligt.

Ansvarig forskare

Elin Ekblom Bak

Inom forskargruppen har vi använt data från hälsoprofilbedömningen för att studera betydelsen av bland annat fysisk aktivitet (idrottsundervisning och fysisk aktivitet på fritiden) i ung ålder för senare metabol hälsa, men också betydelsen av kondition och BMI för framtida risk för hjärt-kärlsjukdom.

Specifikt har även analyser inom och mellan olika yrkesgrupper gjorts. Vidare forskning inom detta tema pågår kontinuerligt.

Ansvarig forskare

Elin Ekblom Bak

Forskargruppen påbörjade år 2022 forskning med inriktning mot betydelsen av fysisk aktivitet, kondition och andra levnadsvanor för insjuknande och död i olika cancerformer hos både män och kvinnor.

Bland annat studeras hur en förändring i kondition och fysisk aktivitet kan påverka cancerrisken, och när i livet det kan vara av extra viktigt betydelse att ha en god kondition eller vara fysiskt aktiv.

Ansvarig forskare

Elin Ekblom Bak

Vid hälsoprofilbedömningen skattar deltagaren bland annat upplevda ångest- och depressionssymptom, data som vi har relaterat till mängd av sittande på fritiden och på arbetet.

Därtill studeras bland annat sambandet för kondition och fysisk aktivitet med framtida depressionsutfall och sjukskrivning pga av depression. Det senare är också en del av forskargruppen E-PABS-arbete.

Ansvarig forskare

Elin Ekblom Bak

Under åren 2020–2021 kompletterades hälsoprofilbedömningen med specifika enkätfrågor rörande förändring av fysisk aktivitet och andra levnadsvanor, samt upplevt mående, i relation till COVID-19-pandemin.

Därtill har vi studerats betydelsen av kondition för allvarlig COVID-19 (sjukhusinläggning, intensivvård och död).

Ansvarig forskare

Elin Ekblom Bak