Fysisk aktivitet och hälsa

Fysisk aktivitet och hälsa handlar om hur fysisk aktivitet relaterar till och påverkar olika aspekter av hälsa eller ohälsa.

Fysisk aktivitet och hälsa handlar också om vilka specifika effekter av fysisk aktivitet som kan förklara relationerna mellan hälsa och ohälsa i olika situationer. Målet är att kunna stötta såväl individers livsstilsförändring som hela organisationers hälsoarbete.

Centrala aspekter är individuella, psykosociala och miljömässiga faktorer som är kopplade till människors aktivitet, liksom effekter av påverkan på dessa.

Historik

Området fysisk aktivitet och hälsa har sitt ursprung i tidig arbetsfysiologisk forskning i kombination med medicin- och epidemiologiska studier kring hälsoeffekter av fysisk rörelse och träning.

De första studierna publicerades i Storbritannien under 1950-talet. Därefter har forskningen vuxit kraftigt internationellt.

År 1990 genomfördes studien Liv90, epidemiologiska studier av den vuxna befolkningens fysiska aktivitet, fysiska prestationsförmåga och hälsa. Några år tidigare hade en liknande studie genomförts på skolungdomar, det så kallade EUROFIT-projektet. Inriktningen var främst fysisk prestationsförmåga kopplat till metabol och kardiovaskulär hälsa. Liv90 följdes senare av nya datainsamlingar år 2000 och 2013. EUROFIT-projektets uppföljare var de så kallade SIH-studierna (Skola, idrott, hälsa) 2001 och 2007.

Fysisk aktivitet kopplat till psykisk hälsa har från 2009 studerats i både egna studier och samverkansprojekt. Från 2016 bedrivs omfattande GIH-forskning kring kopplingen mellan fysisk aktivitet och hjärnans hälsa inom ramen för samverkansprojekt med näringsliv och ideella organisationer. Detta är nu organiserat som forskningsmiljön E-PABS, Center of Excellence in Physical Activity, Healthy Brain Functions and Sustainability.

Inriktningar

De allra flesta aspekter av hälsa har en multifaktoriell uppkomst/genes, det vill säga flera bakomliggande faktorer som påverkar. Det är därför viktigt att både studera faktorer som påverkar levnadsvanan fysisk aktivitet (tillsammans med de tre andra levnadsvanorna kost, alkohol och tobak), och faktorer som påverkar möjligheten och tillgången till aktivitet, som socioekonomiska faktorer, genusaspekter och individuella egenskaper. På GIH omfattar studierna i hälsa allt från välbefinnande och livskvalitet till förekomst av fysisk och psykisk ohälsa.

Typer av studier

Hur påverkas hälsan av fysiskt aktivitetsmönster, det vill säga hur intensivt, hur ofta och hur länge en person rör på sig eller sitter stilla? För att förstå samband och påverkan behövs olika typer av studier.

Studierna bedrivs som grundfysiologiska undersökningar av direkt effekter av rörelse på kroppens funktioner (inklusive organet hjärnan), epidemiologiska studier och interventionsstudier hos barn, unga, vuxna och äldre individer.

De deskriptiva studierna syftar till att kartlägga hur fysisk aktivitet samvarierar med hälsa vid ett tillfälle eller över tid. Men sådana studier ger inte alls svar på orsakssamband. För sådan kunskap krävs i stället experimentella studier. Vid GIH bedrivs både akuta och långsiktiga experimentella studier. De akuta studierna ska kartlägga fysiologiska mekanismer som kan förklara samband och effekter, medan de långsiktiga beskriver effekter på hälsa eller prestationsförmåga generellt.

En särskild form av studier är studier av tvillingar, där den genetiska kopplingen mellan fysisk aktivitet och hälsa studeras. GIH bedriver också ett omfattande arbete med kvalitets- och metodutveckling.

Preventiva effekter

Området fysisk aktivitet och hälsa omfattar primärpreventiva aspekter av fysisk aktivitet, det vill säga hur den som inte lider av sjukdom eller ohälsa kan undvika att i framtiden drabbas av ohälsa genom att utöva fysisk aktivitet. Men hos den som är helt frisk (något som är relativt ovanligt i vuxen ålder) har fysisk aktivitet mycket liten påverkan. Man blir inte ”jättefrisk” av att röra sig mer om man från början inte hade nedsatt hälsa.

Därför är det minst lika viktigt att studera sekundärpreventiva effekter av fysisk aktivitet, det vill säga hur individer som lever med förhöjd risk för ohälsa eller kroniska tillstånd av ohälsa kan påverka sin framtida hälsa genom fysisk aktivitet. Detta kan antingen ske som en del av behandling av den pågående ohälsan, eller som prevention av andra, påföljande sjukdomar. De sekundärpreventiva effekterna av fysisk aktivitet är ofta avsevärt större och mer betydelsefulla för individer och samhälle.

Samverkan och samarbetspartners

Forskningen inom fältet fysisk aktivitet och hälsa har en omfattande samverkan med en stor mängd företag, myndigheter och forskargrupper.

Bland företagen återfinns Abbvie, BioArctic, SAAB, Avonova, Itrim, SATS, IKEA, Skandia Idéer för livet samt Risk och Hälsa, HPI, Storytel, Permobil, Intrum, ICA, COOP, Generation PEP, Monark Exercise, Tenant & Partner, Konsumentföreningen Stockholm, Skanska och NCC.

Bland myndigheterna återfinns Vägverket, Folkhälsomyndigheten, Försvarsmakten och Livsmedelsverket.

Vi samverkar också med forskargrupper vid universiteten i Stockholm, Göteborg, Umeå, Köpenhamn, Zürich, Limerick, Leuven, Melbourne och Newcastle (Australien), samt vid Karolinska Institutet.

Kortadress till denna sida: www.gih.se/fysisk_aktivitet_halsa