Öppna föreläsningar

En föreläsning av Kate Bolam Enarsson, forskare vid GIH.

Today we know more than ever about the benefits of exercise for people with cancer. In this presentation Kate not only discusses the state of the latest evidence on exercise and cancer, but also how to use this information in practice. How can exercise help to prevent and manage the most common treatment related side-effects? How does someone get started or keep exercising after a cancer diagnosis? What could an exercise program for someone with cancer look like? And where are we headed in the future for the field of exercise oncology in the health system in Sweden?

En föreläsning av Eva Andersson, docent vid GIH.

Fysisk aktivitet har både förebyggande och akuta effekter på minskade symtom/besvär vid såväl depression som ångestsyndrom. Dessutom ses en bra behandlingseffekt av fysisk aktivitet som enda åtgärd speciellt vid depression, enligt ett stort antal vetenskapliga studier. I presentationen tas också upp evidens för att fysisk aktivitet kan resultera i en mångfald positiva fysiologiska förändringar i hjärnan och övriga kroppen hos individer utan och med depression och ångest. Även kopplingar mellan ökat stillasittande och psykisk ohälsa berörs.

En föreläsning av Björg Helgadottir, postdoktor

Undrar du över vad dina barn bör äta för att växa och utvecklas bra? Livsmedelsverkets kostrekommendationer, som presenteras i föreläsningen, ger en bra vägledning. Men hur ser ungdomars matvanor verkligen ut idag, vilka livsfaktorer hänger ihop med bra matvanor och vilka insatser kan hjälpa förbättra vanorna? Föreläsningen ger svar utifrån ny forskning från GIH.

En föreläsning av Dan Andersson, doktorand i idrottsvetenskap

Vi lever i ett IT-samhälle, med en mängd olika hjälpmedel som ska förenkla vår vardag, men våra kroppar är fortfarande anpassade till ett liv på savannen, ett stenåldersliv.

Hur påverkar denna kontrast vår hälsa och vårt behov av fysisk aktivitet? Kan träning minska risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och depression? Eller kan det vara farligt att träna?

Föreläsningen diskuterar dessa frågor utifrån nya forskningsrön.

En föreläsning av Gisela Nyberg, högskolelektor

I dag vet vi att ungdomar med mycket skärmtid rör sig mindre, och har sämre kondition. Finns det även samband mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa? Och vilka effekter skulle en förlängd skoldag med extra fysisk aktivitet kunna få på hjärnhälsa?

En föreläsning av Peter Schantz, professor

Frågan om natur påverkar vår hälsa är viktig av många anledningar. En gäller värdet av friluftsliv och att motionera eller träna i gröna miljöer. En annan gäller att forskningen om hälsa och samhällsplaneringen behöver anpassa sig till en sådan kunskap.

En föreläsning av Abram Katz, professor

Insulinresistens definieras som ett otillräckligt svar av kroppens vävnader på insulin. Insulinresistens är inte ett patologiskt tillstånd, men det är en viktig riskfaktor för utvecklingen av ett antal metabola sjukdomar inklusive: fetma, högt blodtryck och typ 2-diabetes.

Tidig upptäckt av insulinresistens skulle möjliggöra icke-farmakologisk/medicinsk intervention, såsom en förändring i livsstil (motion och kost), som kan vända tillståndet och därigenom förhindra/minska utvecklingen av flera viktiga sjukdomar.

I föreläsningen beskrivs kopplingen mellan insulinresistens och skelettmuskulaturen och hur man kan använda skelettmuskelns kontraktila egenskaper för att identifiera friska unga individer innan början av kliniska manifestationer, som löper risk att uppvisa insulinresistens.