Fysisk aktivitet, skärmtid och matvanor är kopplat till hjärnhälsa hos unga

Få ungdomar uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor och skärmtid. Samtidigt mår ungdomar allt sämre psykiskt. Forskare vid GIH har undersökt dessa levnadsvanor och kopplingen till psykisk hälsa och kognitiva förmågor i en studie på skolungdomar.

– Vi såg att det allmänna kunskapsläget kring fysisk aktivitets koppling till hjärnans hälsa inte räckte till för att kunna ge råd till skolor och individer om hur mycket man behöver röra sig för att hjärnan ska må bra. Med mer detaljerad kunskap kan vi designa insatser i skolan för att ungdomar ska få en bättre hjärnhälsa, säger Örjan Ekblom, professor vid GIH och ansvarig forskare för studien.

År 2019 gjordes därmed en tvärsnittsstudie bland 1 139 elever i årskurs 7. De fick bära en rörelsemätare på höften i sju dagar för att mäta fysisk aktivitet och stillasittande på en detaljerad nivå. Eleverna fick även fylla i enkäter om levnadsvanor och hälsa, föra matdagbok under tre dagar samt utföra olika tester, som till exempel ett minnestest som ett mått på kognition.

Få uppnår rekommendationerna

Studien visade att endast en tredjedel nådde rekommendationerna om minst 60 minuter daglig fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet. De spenderade i genomsnitt tre fjärdedelar av dagen stillasittande, vilket motsvarar ungefär 10 timmar per dag. Forskarna såg också att mer fysisk aktivitet och mindre stillasittande var kopplat till mindre ångest och högre livskvalitet hos ungdomarna i studien.

– Eftersom det är en tvärsnittsstudie kan vi dock inte säga vad som är orsak och verkan, förklarar Örjan Ekblom och fortsätter:
– Våra resultat ger en ögonblicksbild av potentiella samband som kan indikera hur fysisk aktivitet och andra levnadsvanor är kopplade till hjärnans hälsa.

Resultaten visade tydliga skillnader mellan pojkar och flickor. Pojkar rör sig generellt mer och upplever en bättre allmän och psykisk hälsa och mindre stress än flickorna, men har i högre grad koncentrationssvårigheter. Pojkarna hade också mindre skärmtid, i alla fall på helger.

Bättre livskvalitet med mindre skärmtid och varierad kost

Skärmanvändandet bland svenska skolungdomar ökar. GIH:s studie visade att nästan hälften av ungdomarna spenderar mer än fem timmar per dag framför en skärm på helgen, och en femtedel på vardagar.

– Det finns en risk när man har hög skärmtid att man inte har tid för andra aktiviteter, vilket vi tydligt såg i vår studie, säger Björg Helgadottir, en av forskarna bakom studien.
– De som hade hög skärmtid hade mindre fysisk aktivitet både på vardagar och helger. Mer skärmtid var även kopplat till sämre sömn, mer ångest och lägre livskvalitet.

När forskarna tittade på ungdomarnas matvanor sågs generellt för lite variation och för lite näring, och väldigt få uppnår rekommendationerna om 500 gram frukt och grönsaker om dagen. Ett intressant resultat var att mer varierad kost och mycket frukt och grönsaker visade sig vara kopplat till högre livskvalitet hos ungdomarna.

Populärvetenskapliga rapporter och filmer

Tvärsnittsstudien ingår i ett större forskningsprojekt som pågick 2017–2023. Resultaten sammanfattas i en serie korta populärvetenskapliga rapporter och filmer som finns tillgängliga från våren 2024.

Projektet ingår i ingår i E-PABS forskningscenter för fysisk aktivitet, hjärnhälsa och hållbarhet och har genomförts med stöd av KK-stiftelsen och i samarbete med Skandia, Generation Pep, COOP, Konsumentföreningen i Stockholm, IKEA och Skanska.

Läs mer om studien Hjärnhälsa i skolan – Fysisk aktivitet för hälsosamma hjärnfunktioner bland skolungdomar