4,7 miljoner kronor till forskning om fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos skolungdomar

Syftet med projektet är att utveckla rekommendationer och verktyg till skolor så de kan utforma läroplaner och utveckla hållbara, effektiva insatser. Projektet förväntas också bidra med resultat på om förlängd skoldag är möjlig att integrera på ett långsiktigt och hållbart sätt i skolan, vilket skulle kunna ligga till grund för en ny lagstiftning.

– Vår förhoppning är att skolungdomarna ökar sin fysiska aktivitet och får en ökad stöttning i skolarbetet, vilket förbättrar deras fysiska och psykiska hälsa och kognitiva förmågor både på kort och lång sikt. Projektet förväntas också minska hälsoklyftor genom att alla ungdomar oavsett socioekonomisk bakgrund får lika möjligheter till fysisk aktivitet och stöttning i skolarbetet, vilket på sikt kan leda till lägre samhällskostnader, säger Gisela Nyberg, högskolelektor och ansvarig för projektet.

Två delstudier mäter och analyserar

Projektet består av två delstudier där den första medför att sammanlagt 50 skolor med cirka 2 700 pojkar och flickor i årskurs 8 slumpas till interventions- eller kontrollgrupp. Skolorna varierar i storlek, geografisk region och föräldrarnas socioekonomiska bakgrund.

Eleverna får en förlängd skoldag med 60 minuter tre gånger per vecka under ett läsår. Denna tid innebär fysiska aktiviteter, läxhjälp med rörelsepauser och promenad med en ljudbok. Aktiviteterna leds av personalen för att göra programmet integrerat och hållbart. Elevernas fysiska aktivitet, stillasittande och aktivitetsbeteenden mäts med rörelsemätare och frågeformulär, kognitiva förmågor mäts med ett testbatteri, kondition med step-test, psykisk hälsa, självkänsla och motivation med enkäter och skolprestation med betyg och nationella tester. Mätningar genomförs ute i skolorna under 2023 och 2024 samt efter interventionen under 2024 och 2025.

I den andra utvärderas dos, följsamhet, genomförbarhet och acceptans. Data samlas in kontinuerligt genom lärarnas dokumentation av genomförda aktiviteter, deltagande och eventuella anpassningar av aktiviteter. Data om hur genomförbar interventionen varit och hur väl den accepteras samlas även in genom fokusgrupper och intervjuer. Ett urval av lärare och elever från skolorna bjuds in till fokusgrupper. Intervjuer genomförs med ett urval av lärare och elever för att ytterligare utforska hindrande och främjande faktorer.

– Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på hjärnfunktioner och på skolprestation hos barn. Det finns dock inte tillräckligt med evidens för ungdomar, trots att det är i den gruppen där problemen med inaktivitet och psykisk ohälsa tilltar, säger Gisela Nyberg.

Medverkande i projektet är Skandia, IKEA, Kronprinsessparets stiftelse, Generation Pep, Storytel, SATS, Permobil, Karolinska Institutet och Linnéuniversitetet. Det sker även i samarbete med utvalda skolor samt idrotts- och utbildningsförvaltningen i Stockholm. Projektet pågår till årsskiftet 2025, ingår i GIH:s center of excellence E-PABS och ska genomföras i Stockholm och Småland.