A study of movement in school-age educare

Swedish schools are mandated to provide opportunities for daily physical activity, which makes children’s movement in school an important field of knowledge. Within the school system, the school-age educare represents a context in which movement has an established place: “games, physical activity, and outdoor activities” are one of the four main headings under the central content of the school-age educare curriculum (Skolverket, 2024). Nordic research also shows that movement is a central part of children's lives in school-age educare (Løndal, 2010; Riiser et al., 2019).

The school-age educare constitutes a substantial part of many children’s school day in Sweden. Despite this, there is limited research focusing on everyday life in the school-age educare center where movement is foregrounded. However, school-age educare is portrayed as a space for movement. In school-age educare teachers accounts, school-age educare is constructed as a “movement sanctuary” – offering a contrast to more sedentary school and home life (Johansson & Söderman, 2023). But, we still know very little about how this sanctuary is actually created in everyday practice.

The aim of my dissertation project is therefore to contribute knowledge about movement in the school-age educare. I am interested in how movement is enacted, justified, and framed by children and staff within the school-age educare, particularly in light of the dominant narrative concerning children’s insufficient physical activity.

The study seeks to address the following research questions:

• What discourses of movement are present in the school-age educare?
• In what ways and in which contexts are these discourses produced and sustained?
• In what ways and in which contexts are opportunities created to challenge these discourses?

These questions are explored by examining how discursive practices – such as talk about movement, bodily actions, physical environments, as well as rules and routines – produce different discursive patterns concerning movement in the school-age educare.

The study is grounded in a critical ethnographic approach, meaning that it seeks to question dominant narratives and taken-for-granted assumptions about knowledge and power. The empirical material was generated through a year-long ethnographic fieldwork conducted at two school-age educare centers in a metropolitan region in Sweden. The fieldwork included observations and interviews with children and staff.

The dissertation project is part of the graduate school SMOVE – Sustainable Movement Education – which aims to promote and develop understanding of daily movement in preschool and school settings.

Skolan har ett uppdrag att erbjuda möjligheter till daglig fysisk aktivitet, vilket gör barns rörelse i skolan till ett viktigt kunskapsområde. En verksamhet i skolan där rörelse har en given plats är fritidshemmet: ”lekar, fysisk aktivitet och utevistelse” är en av fyra centrala innehållsområden i läroplanen för fritidshemmet (Skolverket, 2024). Nordisk forskning visar också att rörelse har en central plats i barns tillvaro på fritidshemmet (Løndal, 2010; Riiser et al., 2019).

Fritidshemmet utgör en stor del av många barns skoldag, men i en svensk kontext finns i princip ingen forskning på fritidshemmets vardag där rörelse står i fokus. Fritidshemmet framställs dock som en plats för rörelse: i fritidshemslärarnas samtal konstrueras fritidshemmet som en ”rörelseaktiv fristad”, en motpol och ett komplement till det mer stillasittande hemmet och skolan (Johansson & Söderman, 2023). Vi vet dock mycket lite om hur den här ”rörelseaktiva fristaden” skapas i praktiken: hur rörelse görs i fritidshemmet.

Syftet med mitt avhandlingsprojekt är därför att bidra med kunskap om rörelse i fritidshemmet. Jag är intresserad av frågor om hur rörelse görs, motiveras och ramas in av barn och personal i fritidshemmets verksamhet, särskilt i ljuset av det dominerande narrativet om barn och ungas bristande fysiska aktivitet.

Studien avser att besvara följande forskningsfrågor:

• Vilka diskurser kring rörelse finns i fritidshemmet?
• På vilka sätt och i vilka sammanhang skapas och upprätthålls dessa diskurser?
• På vilka sätt och i vilka sammanhang skapas möjligheter att utmana dessa diskurser?

Detta görs genom att utforska hur diskursiva praktiker – såsom talet om rörelse, kroppsliga handlingar, fysiska miljöer samt regler och rutiner – producerar olika diskursiva mönster kring rörelse i fritidshemmet.

Studien har en kritisk etnografisk utgångspunkt, vilket innebär att den strävar efter att ifrågasätta dominerande berättelser och förgivettaganden kring kunskap och makt. Materialet för studien har skapats under ett ettårigt etnografiskt fältarbete vid två fritidshem i en storstadsregion i Sverige. Fältarbetet har omfattat observationer och intervjuer med barn och personal.

Avhandlingsprojektet ingår i forskarskolan SMOVE – Sustainable Movement Education – som går ut på att främja och förstå daglig rörelse i förskola och skola.