ULF – praktiknära skolforskning

Frågeställning

Hur har regeringens beslut om "100 timmar mer idrott och hälsa" realiserats på några skolor i en kommun i utkanten av Stockholm?

Syfte

Undersöka vad som hände med de 100 timmarna? Dels ur ett organisatoriskt, logistiskt perspektiv, dels ur ett undervisningsperspektiv.

Metod

Intervjuer med skolledare och idrottslärare på ett antal högstadieskolor i en kommun i Stockholmsområdet. Analys av scheman och tjänstefördelningar från olika läsår. Sammanfattande analys, diskussion och slutsats.

Resultat

Variationen mellan olika skolor är stor. De tre läroplansteoretiska arenorna (G Linde, 2021) påverkar utfallet, avståndet från "beslut till genomförande" kan vara långt. Formuleringsarenan där styrningen av skolan formuleras och beslutas, Tranformeringsarenan där politiska beslut tolkas av skolhuvudmän och lärare samt Realiseringsarenan där styrningen realiseras i mötet med verksamheten.

Skolledares ansvar för den egna verksamheten påverkar beslutets organisatoriska genomförande.

Den rådande kulturen på skolan påverkar, i flera led, tolkningen av beslutet.

Det finns stora logistiska skillnader mellan skolor utifrån tillgång till lokaler, hur schemat kan organiseras med mera.

Genomförandeperiod

2020–2023

Deltagare i projektet

• Anders Svensson, Viksjöskolan, Järfälla
• Mattias Svärd, Järvsö skola, Ljusdal
• Håkan Larsson, GIH

Kontaktperson för projektet

Anders Svensson, anders.svensson@ekero.se

Publikationer/presentationer

Presentation som användes på Idrottslärarstämman i Falun, mars 2023 och på GIH-konventet, november 2023.

Kortfattad beskrivning

Att lärare systematiskt undersöker sin verksamhet och dokumenterar den är viktigt för att ämnet idrott och hälsa ska kunna fortsätta utvecklas. Regelbunden fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsa och välbefinnande har under det senaste decenniet fått ett starkt vetenskapligt stöd. Mer intensiv fysisk aktivitet och god kondition är faktorer som har visat på samband med skolprestation.

I Norden har svensk skola lägst antal idrottstimmar och i en nyligen publicerad sammanställning av Världshälsoorganisationen konstaterades att svenska elever rör sig minst i Norden, där hela 84,7 procent av ungdomar 11-17 år inte nådde upp till rekommendationen om daglig fysisk aktivitet. Mot bakgrund av olika vetenskapliga studier har vi startat projektet 2017 och sedan 2019 bedrivs en fortsättning på vår studie tillsammans med GIH, inom ULF.

Syftet med studien var att undersöka om det är möjligt att öka måluppfyllelsen i de teoretiska ämnena svenska, matematik, engelska samt idrott och hälsa med hjälp av utökade pulshöjande aktiviteter under skoldagen under två år för elever i årskurs 7-8. Vidare syfte var att undersöka utveckling av elevernas fysiska förmåga och välmående under denna period. Följande frågeställningar ligger till grund för studien:

• Hur påverkar pulshöjande aktiviteter måluppfyllelsen i svenska, engelska, matematik samt idrott och hälsa?
• Hur utvecklas elevernas fysiska förmåga i samband med pulshöjande aktiviteter?
• Vilken effekt har pulshöjande aktiviteter på elevernas välmående?

Drygt 100 barn i åldrarna 13-14 år från tre skolor i Järfälla, utanför Stockholm deltog i studien. De genomförde två extra aeroba pass varje vecka (omkring 30 minuter) på minst 70 % av maximal hjärtfrekvens, ledda av deras idrottslärare under årskurs 7-8. En kontrollgrupp bestående av cirka 25 elever inkluderades i studien. Konditions- och styrketester samt en hälsoenkät genomfördes i början av årskurs 7 och i slutet av årskurs 7 och 8. Betyg registrerades under 4 terminer. Vidare introducerades aktivitetspauser och hjärnpauser under ordinarie lektioner i ett försök att förbättra elevernas koncentrationsförmåga och lärande.

Resultaten har analyserats och det fanns några positiva effekter av den utökade aeroba träningen avseende fysisk status, betyg och hälsa. Resultat har bland annat presenterats dels i en internationel vetenskplaig artikel 2022 samt i en svansk rapportt 2023.

Positiva effekter kunde påvisas som ett resultat av denna intervention. Interventionen kan förhoppningsvis tjäna som en inspiration för andra skolor, som önskar införa utökad fysisk aktivitet under skoldagen för att på så sätt öka elevernas fysiska status, hälsa och kanske även deras betyg.

Genomförandeperiod

2017- 2021 samt 2023 för publicering av skriftliga vetenskapliga rapporter.

Deltagare

• Izabela Seger, Björkebyskolan,
• Annika Eklund, Viksjöskolan,
• Ali Jamshidpey, Tallbohovskolan,
• Johnny Takats, GIH,
• Cecilia Stålman, GIH,
• Suzanne Lundvall, GIH samt Göteborgs universitet, och
• Eva Andersson, GIH

Kontaktperson

Izabela Seger izabela.seger@jarfalla.se

Eva Andersson eva.andersson@gih.se

Publikationer

Seger I, Lundvall S, Eklund A, Jamshidpey A, Takats J, Stålman C, Tidén A & Andersson EA. Sustainable Swedish School Intervention with Extra Aerobic Exercise—Its Organization and Effects on Physical Fitness and Academic Achievement. Sustainability 2022, 14, 2822, p 1-32A https://www.mdpi.com/2071-1050/14/5/2822 Länk till annan webbplats.

Hur tre aktiva verksamma idrottslärare forskar och utvecklar sin egen pedagogiska vardag

Artikel i tidskrift: Idrott och hälsa Nr 6/ 2020, s. 6-9

Pushöjande aktiviteter (2020). Izabela Seger och Annika Eklund. SISU

Seger I, Eklund A, Jamshidpey A, Lundvall S, Takats J, Stålman C, Tidén A & Andersson EA. (2023) En hållbar svensk skolintervention med extra pulshöjande träning – dess organisation och effekter på fysisk kapacitet och akademisk prestation. Vetenskaplig rapport Järfälla kommun, 36 sidor publ. 2023-04-12. https://via.tt.se/pressmeddelande/extra-rorelse-gav-battre-halsa-och-betyg?publisherId=1325304&releaseId=3344715 Länk till annan webbplats.

Kortfattad beskrivning

Muskelstyrka och konditionsnivå har minskat över tid visat hos 860 000 ungdomar enligt en stor review-studie år 2020. Muskelstyrka är kopplat till bättre hälsa, till exempel blodtryck, glukos & lipidnivåer, vikt, skeletthälsa, mindre cancer & ryggsmärtor och livslängd. Fältbaserade styrke- och konditionstester för elever kan vara av värde för att följa deras framsteg över tid. Förhoppningsvis kan sådana tester också öka deras intresse för goda fysisk aktivitetsvanor.

I den nya skolinterventionen i Järfälla utvärderas styrka i olika muskelgrupper, konditionsnivå, skolbetyg, fysisk aktivitet och olika hälsoenkätfrågor från höst- till vårterminen i årskurs 7. Det är en avsaknad av longitudinella skolinterventioner med extra styrketräning då utvärdering görs med alla ovan beskrivna testparametrar inkluderade

Bedömning i skolan är en mycket komplex handling och tar sig uttryck i olika former, som exempelvis summativ bedömning, formativ bedömning, kamratbedömning och sambedömning. Betygsättning anses som skolans mest reglerade form av bedömning och är dessutom den mest debatterade, vilket ställer stora krav på lärarnas professionalitet för att kunna hantera likvärdighet i systemet. Inga studier i Sverige har genomförts med den nya läroplanen som bas, gällande hur idrottslärare hanterar de nya riktlinjerna om bedömning och betygsättning (som introducerats i Lgr 22), och hur extra rörelse kan tänkas påverka elevernas möjligheter att nå stipulerade betyg.

Syftet med studien är att utvärdera effekterna av extra rörelse på fysisk kapacitet, hälsa och betyg på 200 elever i årskurs 7 jämfört med 200 elever i en kontrollgrupp. Vidare att studera lärarnas betygsättningspraktik utifrån den utökade träningen och den nya läroplanen Lgr 22.

• Hur utvecklas elevernas fysiska förmågor i samband med extra fysisk aktivitet?
• Hur påverkar extra fysisk aktivitet skolbetyget i svenska, engelska, matematik samt idrott och hälsa?
• Vilken effekt har extra fysisk aktivitet på elevernas hälsa/välmående?
• Hur agerar och påverkas idrottslärarna i sin bedömnings-och betygsättningspraktik utifrån det faktum att en ny läroplan introducerats (Lgr22) och att extra rörelseträning har införts?

Extra schemalagd rörelse under läsåret 23/24 som innehåll styrketräningsövningar under 40 minuter (1ggn/ vecka) genomfördes av interventionsgruppen (n=200). Träningen ledes av idrottslärare och eleverna därutöver hade sina vanliga idrottslektioner. Kontrollgrupp (n=200) som hade enbart idrottslektioner utförde samma datainsamlingstester.

Halvstrukturerad forskningsintervju med fyra idrottslärare som intervjuas om deras bedömning- och betygsättningspraktik utfördes i juni 24. Därefter genomfördes fokusintervju med alla fyra idrottslärare.

Genomförandeperiod

2023 - pågår

Deltagare

• Izabela Seger, Björkebyskolan,
• Annika Eklund, Viksjöskolan,
• Ali Salahaddin Bazaz, Viksjöskolan,
• Marie Öhman, GIH,
• Suzanne Lundvall, GIH samt Göteborgs universitet,
• Eva Andersson, GIH.

Kontaktperson

Izabela Seger izabela.seger@jarfalla.se

Eva Andersson eva.andersson@gih.se

Publikationer

Ännu ej publicerat

Beskrivning av projektet

Studiens syfte är att identifiera elevernas självupplevda lärande under en lektionsserie i ämnet idrott och hälsa. Utifrån ett professionsperspektiv är fokus att pröva en design av ett lektionsinnehåll som utformats i samarbete mellan forskare och lärare på GIH tillsammans med lärare i idrott och hälsa för årskurs 8 i Järfälla kommun och i Ludvika kommun.

Undervisningen tar avstamp från följande teoretiska utgångspunkter; BRESS (body, relations, effort, shape och space) och TGFU (teaching games for understandig). Metoden omfattar sex lektioner i ämnet idrott och hälsa med fokus på integrera undervisningsområden dans, rörelse till musik och bollspel. Totalt deltog tio klasser med cirka 250 elever. Efter varje lektion skulle eleverna på sina skoldatorer besvara/reflektera över ett antal frågor i relation till eget lärande och lektionens fokus. En kvalitativ analys av elevernas öppna svar har genomförts. Resultaten visar att eleverna behöver tid till lärande, de behöver varandras lärande samt verktyg för att identifiera sitt lärande.

Studien genomfördes under hösten 2023. Analys och bearbetning under våren 2024 samt en första presentation genomförs hösten 2024.

Deltagare i projektet var fyra idrottslärare med undervisning i åkrskurs 8 vid Viksjöskolan i Järfälla kommun respektive en idrottslärare i årskurs 8 vid Lorensbergsskolan i Ludvika kommun i samverkan med GIH.

Deltagare

Zana Salahaddin Bazaz, Anders Svensson, Annika Eklund och Izabela Seger från Viksjöskolan samt Rami Aro från Lorensbergsskolan. Från GIH Anders Frisk, Dan Wiorek och Jane Meckbach.

Kontaktperson för projektet

Järfälla

Izabela Seger, izabela.seger@jarfalla.se

GIH

Anders Frisk, anders.frisk@gih.se

Publikationer

Ännu ej publicerat - se tidigare publikationer för fas 1

Beskrivning av projektet

Studiens syfte är att identifiera elevernas självupplevda lärande under en lektionsserie i ämnet idrott och hälsa. Utifrån ett professionsperspektiv är fokus att pröva en design av ett lektionsinnehåll som utformats i samarbete mellan forskare och lärare på GIH tillsammans med lärare i idrott och hälsa i Järfälla vid två olika grundskolor.

Metoden omfattar sex lektioner i ämnet idrott och hälsa och att integrera undervisningsområden dans, rörelse till musik och bollspel där fokus på lektionerna ett till sex var; relation, kropp, dynamiskt uttryck, form, rum samt avslutande lektion helheten av dans och spelet. Undervisningen tar avstamp från följande teoretiska utgångspunkter; BRESS (body, relations, effort, shape och space) och TGFU (teaching games for understandig).

Totalt deltog 5 klasser från årskurs 2, cirka 126 elever respektive 4 klasser från årskurs 5, cirka 96 elever. Eleverna besvarade en enkät efter varje lektion med fokus på eget lärande. Statistisk analys av enkätsvaren används vid framtagandet av resultaten. Diskussionen sätter fokus på hur resultaten av elevernas svar skiljer sig åt dels från lektion 1 till lektion 6, dels mellan årskurs 2 och 5.

Studien genomfördes under hösten 2023. Analys och bearbetning under våren 2024 samt en första presentation genomförs hösten 2024.

Deltagare i projektet har varit tre idrottslärare med undervisning i årskurs 2 respektive 5 vid två olika skolor; Kolarängsskolan och Fjällenskolan i samverkan med GIH.

Deltagare

Susanne Haglund, Camilla Kjöraas och Erik Linden från Järfälla skolor samt från GIH Dan Wiorek, Anders Frisk och Jane Meckbach.

Kontaktperson för projektet

Järfälla

Izabela Seger, izabela.seger@jarfalla.se

GIH

Dan Wiorek, dan.wiorek@gih.se

Publikationer

Ännu ej publicerat – se tidigare från fas 1.

Kortfattad beskrivning

Uppfattningen att läraryrket ska präglas av kritisk reflektion har stärkts inte minst genom skrivningen i 2010 års skollag om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen 2010). Fortfarande behövs forskning om praktikbaserad utbildning och samarbete mellan forskare och lärare.

I detta projekt undersöker vi en modell för praktikbaserad forskning inom ett långsiktigt samarbetsprojekt mellan idrottslärare i skolår tre till sex och idrottslärare i högre utbildning och forskare.

Syftet är att utforska hur lärare arbetar med inkluderande undervisning i ämnet idrott och hälsa för att utveckla elevers rörelseförmågor. Detta görs genom att använda en modell för att integrera undervisning i bollspel och rörelseundervisning med eller utan musik.

• Vad kännetecknar inkluderande undervisning enligt lärarna?
• Vad hindrar och underlättar inkluderande undervisning under idrottslektionerna?

Resultaten diskuteras utifrån att utforska lärarnas egen praxis och inkluderande undervisning i idrott och hälsa. (Carr & Kemmis, 1986, s. 165).

Innehållet i lektionerna utformades av lärarutbildare och forskare i samarbete med lärare på skolan där den pedagogiska modellen implementerades. Innehållet bygger på konceptet BRESS - Body, Relations, Effort, Shape and Space - som är baserat på Labans dans- och rörelselära.

Ett upplägg med sju lektioner användes och varje lektion genomfördes två gånger. Fem lärare i grundskolan (ålder 9-12 år, årskurs 3-6) skrev loggböcker med fokus på sin egen undervisning och elevernas reaktioner, deltagande och lärande, både före, under och efter implementeringen av modellen, från augusti till december 2020.

Det empiriska materialet, loggböcker skrivna av lärarna, analyserades och diskuterades utifrån ett sociokulturellt perspektiv i samband med befintlig forskning om undervisning (Biesta 2013; Carlgren & Marton, 2000; Metzler, 2011), inkludering och deltagande i PEH.

De preliminära resultaten visar på tre huvudteman som lärarna reflekterar över i sin roll som lärare och elevernas delaktighet:

• Ramfaktorer
• Betydelsen av struktur och en utvecklande miljö
• Kampen inom relationer.

Dessutom var det mindre fokus på innehållet i undervisningen i rörelseförmåga, dvs. vad eleverna ska lära sig om rörelseutövning och fysisk aktivitet under lektionerna.

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa utgör en komplexa utbildningssituationen där lärarna kämpar med sina uppgifter för att tillhandahålla en inkluderande miljö i rörelsepraxis för utbildning i PEH för alla studenter. Undervisninges syfte i form av vad eleverna ska lära sig kan dock överskuggas av de sociala samspel som lärarna behöver ta hänsyn till för att kunna inkludera alla elever i undervisningen.

Genomförandeperiod

2020 - 2022

Deltagare

Åsa Jönsson, Fasteskolan, Järfälla, Rami Aro och Susanne Laurell, Kolarskolan, Järfälla Åse Engström, Olovlundskolan, Järfälla

Dan Wiorek, Andes Frisk, Anna Tidén och Britta Thedin Jakobsson, GIH

Kontaktperson

Britta Thedin Jakobsson britta.thedinjakobsson@gih.se

Anna Tidén anna.tiden@gih.se

Publikationer/presentaioner

Posterpresentation vid Svensk Förening för Beteende- och Samhällsvetenskaplig Idrottsforskning (SVEBI) Malmö 2021, Anna Tidén/Britta Thedin Jakobsson GIH

Praktisk presentation vid Svensk Förening för Beteende- och Samhällsvetenskaplig Idrottsforskning (SVEBI) Malmö 2021, Anders Frisk/Dan Wiorek GIH

Lundvall, S. Red. (2023). Frisk, A. och Svanström, F. Ett möte mellan bollspel och dans i BRESS. I boll och bollspel i skolan - Lek, lärande och rörelse. Stockholm: Liber.

Kortfattad beskrivning

Syftet med projektet har varit att undersöka en alternativ didaktisk praktik med inriktning mot närfriluftsliv, hållbarhet och hälsa inom skolämnet idrott och hälsa. En viktig utgångspunkt har varit samspelet mellan teori som didaktisk reflektion och praktik. Ytterligare ett syfte har varit att synliggöra och diskutera betydelsen av pedagogiska perspektiv och didaktiska överväganden vid utformningen av alternativa perspektiv och en alternativ undervisningspraktik.

Genomförandeperiod

2020-2022, bearbetning av data samt publikationer 2023. (Material i form av oberabetad data finns).

Deltagare

Mattias Svärd Kvarnskolan, lärare Järfälla

Suzanne Lundvall, Gymnastik- och idrottshögskolan, forskare och lärarutbildare

Rasmus Karlander (vt 2020 till ht 2021) Gymnastik- och idrottshögskolan, lärarutbildare

Kontaktperson

Suzanne Lundvall Suzanne.lundvall@gu.se Alt Suzanne.Lundvall@gih.se

Publikationer

Vetenskaplig artikel

Lundvall, S. & Maivorsdotter, N. (2021). Environing as embodied experience – a study of outdoor learning as part of Physical Education. Front. Sports Act. Living. Publ. 12 Nov 2021. | https://doi.org/10.3389/fspor.2021.768295 Länk till annan webbplats.

Bokkapitel

Lundvall, S., Svärd M. & Schantz, P. &. (2023) ”Närfriluftsliv, hållbarhet och hälsa – en alternativ didaktisk praktik”. I Gunn Engelsrud, Bjørg Oddrun Hallås, Suzanne Lundvall, Aslaug Nyrnes, Ove Olsen Sæle og Tobias Christoph Werler (Red). Didaktiske praksiser i lærerutdanning - steder i et landskap, (s.182-200). Universitetsforlaget.

Konferenspresentationer

Lundvall, S., Svärd, M. & Karlander, R. (2021). Ett transformativt perspektiv på lærande i friluftsliv inom ramen för kroppsøvningsæmnet - … små steg till større førændringar. Kroppsøvingskonferansen Norges Idrettshögskola, 4/6 2022

Lundvall, S, Karlander, R., Svärd, M. (2021) Transformative Pedagogy in Physical Education and Health - small steps to greater changes… Association Internationale des Écoles Supérieures d'Éducation Physique (AIESEP), 07 – 10/6 2021.

Lundvall, S. & Maivorsdotter, N. (2022). Environing as Embodied Experience—A Study of Outdoor Education as Part of Physical Education. AIESEP, 15–18/6 2022.

Studiedagar

Lundvall, S, (2021) Presentation ämnesdag för ämneslärare i idrott och hälsa, Göteborgs universitet, 3/11 2021. Göteborgs universitet.

Lundvall, S. (2021) Idrott och hälsa – ett hållbart ämne. (key note). Skolporten, Wennergren Center, Stockholm (professional career development conference).

Svärd, M. & Lundvall, S. (2021)Studiedag Att arbeta elevcentrerat med undervisning i friluftsliv och hållbarhet. Järfälla kommun idrott och hälsa lärare. 17/8 2021. Järfälla.

Svärd, M. (& Lundvall, S). Idrottslärarastämman 2022, Jönköping och 2023, Falun.

Korfattad beskrivning

Skolan har idag en allt större mångkulturalitet och många skolor i Sverige har många nyanlända elever. I Järfälla kommuns rapportering framkommer att det har skett en ökning av icke simkunniga elever i årskurs 2 vid Tallbohovskolan. Endast 9% av eleverna klarade målen år 2019 – 2020, alltså 91% klarade inte målen. Eleverna riskerar då att inte klara målen från årskurs 2 (vattenvana och ett simsätt) fram till årskurs 6 som har krav på simkunnighet. Efter projektets start 2021- 2022 har 28% av eleverna klarat målen under läsåret 2023 – 2024.

Projektet syftar till att öka simkunnigheten för elever i årskurs 2 genom två riktade insatser: (i) elever i förskoleklass får extra simskola under skoltid, (ii) icke simkunniga mammor till icke simkunniga elever erbjuds att delta i simskola under kvällstid.

Frågeställningar:

• Vilken effekt har insatsen om extra simundervisning i förskoleklass angående elevernas ökade måluppfyllelse för simkunnighet i årskurs 2?
• Vilken betydelse har mammornas deltagande i simundervisningen för elevernas simkunnighet i årskurs 2?

Projektet har en gedigen metodansats i samarbete med Järfälla simsällskap, Järfälla kommun, Tallbohovskolan ochULF projektet.

Extra simundervisningstillfälle i förskoleklass en gång i veckan under en 7 veckorsperiod, och en extra period vid behov. Uppföljning sker genom statisktisk data. Simskola för icke simkunniga mammor (med barn som bara har liten vattenvana) erbjuds simskola en gång i veckan i 14 v. Totalt 24 mammor. Urvalet sker genom enkäter. Uppföljning sker genom intervjuer med 12 mammor före , under och efter simskoleperioden. En metodisk utmaning är att intervjuerna sker på sju språk.

I den tematiska analysen av intervjuerna har möjligheter, begränsningar, känslor, förhandlingar och utmaningar fokuserats. Resultatet har sammanställts genom tre arenor: (i) Inför simundervisningen, (ii) i simhallen och under simundervisningen, (iii) effekter/resultat av simundervisningen. Vad har simundervisningen inneburit för mammorna och deras barn?

Resultatet inför simundervisningen visar på tre teman i de olika arenona: (i) Från rädslan till drömmen. Att våga! Förhandling mellan den egna rädslan och barnets bästa, (ii) Moralisk förhandling. Mot sig själv, sin man och sin kultur. Får jag göra detta? Tiden. Att få ihop livet: arbete, barnvakt, mannen, matlagning. I simhallen och inför simundervisningen: (i) Kläder (ii) Kroppen. Koordination, rörelseförmåga, teknik, (iii) Stöd och tillit. Bra organisation, planering, förberedelser. Effekten/resultat av simundervisningen: (i) Självförtroende/självkänsla. Bra mamma. En ny livsstil, (ii) aktivt ansvar för mina barns lärande, (iii) Framtiden. Att simma med mina barn. Guld i vardagen.

Sammanfattningsvis kan sägas att elevernas simkunnighet har ökat genom de två riktade insatserna. Projektet fortlöper med elever och mammor. Med utgångspunkt i intervjuerna med mammorna har vi för avsikt att fördjupa analyserna med fokus på mammornas/ kvinnornas integrering i samhället.

Startdatum

2021 och är fortlöpande.

Deltagare

• Ali Jamshidpey Tallbohovskolan, Järfälla och
• Marie Öhman, GIH
• Järfälla Simsällskap,
• Järfäla Kommun

Kontaktpersoner

Ali Jamshidpey, Ali.Jamshidpey@jarfalla.se
Marie Öhman; marieohman58@gmail.com.

Vi har för avsikt att presentera projektet på Idrottslärarstämman 2025, samt i tidskriften Forskul: https://publicera.kb.se/forskul/about Länk till annan webbplats. alternativt Venue: https://venue.ep.liu.se/ Länk till annan webbplats.

Beskrivning

Syftet var att öka måluppfyllelsen i Idrott och hälsa 1 på gymnasiet genom att öka motivationen och deltagandet hos eleverna. Frågeställningarna var:

1. Hur upplevde lärarna och eleverna interventionen som en behovsstödjande miljö för de psykologiska behoven?
2. Hur upplevde eleverna sin motivationskvalité genom interventionen?
3. Hur inverkade interventionen på elevernas måluppfyllelse och betyg?

I studien ingick fem klasser från olika program som läste idrott och hälsa under två års tid. De fick i årskurs 1 göra ett inriktningsval (dans och träning till musik, boll-, slag- och nätspel, styrketräning respektive hälsa, motion och mental träning). Denna inriktning innebar att eleverna läste kursen Idrott och hälsa 1 enligt det centrala innehållet men fokus låg på den valda inriktningen. Kopplade till projektet var fem lärare från Fredrika Bremergymnasiet som hade en inriktning var, förutom boll-, slag- och nätspel som blev två grupper. Studien genomfördes som en intervention under två års tid. Dessutom genomfördes intervjuer med elever och lärare samt insamling av betygsdata. Studien resulterade i två masteruppsatser som utgick från självbestämmandeteorin (SDT).

Resultatet på den kvalitativa masteruppsatsen ”När jag själv får välja!” av Hanna Mulder (2022) visade att ett inriktningsval i idrott och hälsa kan skapa en behovsstödjande miljö främst för de psykologiska behoven autonomi och kompetens men att det behöver kombineras med andra metoder för att stödja behovet av tillhörighet hos eleverna.

Resultatet på den kvantitativa masteruppsatsen ”När eleverna själva får välja!” av Mathilda Appelgren (2023) visade att inga skillnader i måluppfyllelse och betyg sågs mellan interventions- och kontrollgrupp i interventionen som helhet. Elever på högskoleförberedande program var den grupp som gynnades positivt av interventionen medan elever på yrkesförberedande program i stället missgynnades.

Genomförandeperiod

2019-2023

Deltagare

Béatrice Gibbs, Mathilda Appelgren, Hanna Mulder, Elias Spång och Tommy Olsson, lärare Fredrika Bremergymnasiet i Haninge samt Anna Tidén och Jonas Jones, GIH

Kontaktperson

Béatrice Gibbs, beatrice.gibbs@haninge.se

Publikationer

Mulder, H. (2022) När jag själv får välja! -En kvalitativ studie om elevers och lärares upplevelser av motivation när eleven får göra ett inriktningsval i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet, Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), Gymnastik- och idrottshögskolan.

Appelgren, M. (2023) När eleverna själva får välja!: En kvantitativ undersökning av måluppfyllelse och betyg vid ett inriktningsval i idrott och hälsa, Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), Gymnastik- och idrottshögskolan.

Beskrivning

Syftet med studien var att undersöka om en fyra veckor lång autonomistödjande workshop-utbildning för specialidrottstränare kunde leda till att de blev mer autonomistödjande, samt om interventionen kunde påverka elevernas engagemangsnivå och självreglerande beteenden.

Frågeställningarna

1. Kan tränare öka sina behovsstödjande beteenden?
2. Upplever elever att deras tränares behovsstödjande beteenden ökar?
3. Ökar engagemanget och självreglering hos elever?
4. Hur utvärderar tränare deras deltagande i workshoputbildningen?

Studien genomfördes på Fredrika Bremergymnasiet där fem tränare och deras 36 elever ingick i interventionsgruppen medan sex tränare och deras 35 elever ingick i kontrollgruppen.

Tränarna i interventionsgruppen deltog i en autonomistödjande utbildning under fyra veckor. Enkäter genomfördes före och efter hos alla undersökningsgrupper och datan analyserades med hjälp av Student T-Test och repeated measures ANOVA. Intervjuer genomfördes även med alla tränare i interventionsgruppen efter studiens genomförande.

Resultatet visade inga signifikanta förändringar eller interaktionseffekt i tränarnas autonomistödjande beteenden eller elevernas upplevelse av tränarnas autonomistödjande beteenden, engagemang och självreglerande beteenden. Dock visades en stor effekt (η2p = 0,18) hos tränarna i interventionsgruppen, i jämförelse med kontrollgruppen, i förbättring av självskattade autonomistödjande beteenden över tid.

Resultatet från både enkäterna och intervjuerna kommer att presenteras i en artikel som är under pågående arbete.

Genomförandeperiod

2022-2024.

Deltagare

I projektet ingick tolv specialidrottstränare från Fredrika Bremergymnasiet: Robert Wallstén, Maria von Schmalensée, Moa Äppelgran, Meseret Bede, Omar Ahmedin, Gülsah Tararbit, Joachim Borgqvist, Patrik Gerrbrand, Marcus Rinvall, Elias Spång och Adam Adolfsson samt en masterstudent från GIH Jacob Karlsson Palmqvist och en forskare från GIH Sanna Nordin-Bates. Med i arbetet med studien var även Mathilda Appelgren och Béatrice Gibbs från Fredrika Bremergymnasiet.

Kontaktperson för projektet

Sanna Nordin-Bates, sanna.nordin-bates@gih.se

Publikationer

Karlsson Palmqvist, J. (2024) Kan tränare bli mer autonomistödjande på endast fyra veckor? - En kvantitativ undersökning av en workshopsutbildning i autonomistödjande beteenden, Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), Gymnastik- och idrottshögskolan.

Beskrivning

Det övergripande syftet var att genom fokusgruppsintervjuer, med utgångspunkt i likvärdig bedömning, identifiera olika utmaningar samt genom kollegial samverkan utarbeta arbetssätt och pedagogiska strategier för att hantera dessa utmaningar.

I projektet ingick fem lärare från Fredrika Bremergymnasiet i Haninge samt tre forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Under projektet genomfördes ett introduktionsmöte, åtta fokusgrupps-intervjuer och ett avslutande samtal. Fokusgruppintervjuerna utgick från olika teman kopplade till identifierade utmaningar samt att kollegialt arbeta fram metoder för att hantera dessa.

Resultatet visade på fyra identifierade utmaningar att hantera:

1. utmaningen att hantera ämnets kärna,
2. utmaningen att hantera innehåll och läraktiviteter,
3. utmaningen att hantera rörelsekvalitet i friluftsliv, och
4. utmaningen att hantera bedömning.

Studien ledde även till att lärarna på Fredrika Bremergymnasiet fick ett mer gemensamt språk gällande friluftsliv och att de fick syn på likheter och skillnader i deras syn på och undervisning i friluftsliv. Detta skapade förutsättningar för lärarna att skapa en större samsyn och en gemensam bättre struktur i friluftsliv.

Genomförandeperiod

2019-2022.

Deltagare

I projektet ingick fem lärare från Fredrika Bremergymnasiet: Béatrice Gibbs, Sven Elfverson, Karl Bergman, Pasi Varonen och Aurora Contreras. Från GIH deltog Marie Nyberg, Fredrik Svanström och Magnus Kilger.

Kontaktperson för projketet

Fredrik Svanström fredrik.svanstrom@gih.se

Publikationer

Kilger, M., Svanström, F. & Nyberg, M., (2022) Pedagogiskt arbete och bedömningsprocesser inom kunskapsområdet friluftsliv: Ett kollegialt utvecklingsarbete, Rapport vid GIH.

Om projektet

Att undervisa Idrott och hälsa (I&H) på Statens institutionsstyrelsens (SiS) ungdomshem är ett viktigt och unikt läraruppdrag. Dock finns lite forskning som utgår från eller handlar om lärare i Idrott och hälsas praktiker på ungdomshem eller i liknande kontext, exempelvis fängelse eller ungdomsanstalt. De didaktiska frågorna, dilemman och möjligheter som denna specifika grupp lärare brottas med i sitt yrke har varit hittills osynliga inom såväl forskning som lärarutbildningen.

Detta ULF-projekt, som är det första ULF samarbete med SiS skolan, syftar till att utforska och belysa idrottslärarnas upplevelser av ämnesundervisning på ungdomshem.

Forskningsfrågorna är

• Hur upplevs det att undervisa i Idrott och hälsa på ungdomshem?
• Vilka didaktiska dilemman, utmaningar och möjligheter ingår i uppdraget?

Projektets metod utgår från self-study research samt narrative inquiry, där medverkande har haft uppdrag att skriva egna narrativ som sedan kritiskt läsas, diskuteras och bearbetas i undersökningsgruppen (14 lärare från 9 olika SiS ungdomshem). De narrativ som presenteras kommer också att visualiseras med hjälp av artistiska illustrationer, som är en kompletterande del av metoden.

Projektets resultat presenteras som en sammanställning av berättelser samt analys och diskussion av dessa. Lärarnas narrativ lyfter olika didaktiska frågor och utmaningar som lärare kämpar med på ungdomshem, exempelvis svårigheter med att uppmuntra rörelse inom fysiska stängda och pedagogiska begränsade miljöer.

Lärarnas berättelser belyser också möjligheter och det meningsfulla med ämnesundervisning på ungdomshem – de visar på hur den kan öppna upp nya livsmöjligheter för elever med stark skolmotstånd, tung kriminalitet och missbruksproblem. Men kanske framför allt skriver idrottslärarna om hur det är att blir idrottslärare på SiS hem, där pedagogiska övervägande kring t.ex relationsbyggande och mötet med elever med starkt skolmotstand tar större plats än ämnesspecifika aspekter av uppdraget.

Genomförandeperiod

2023-2025

Deltagare i projketet

• Daniel Roe (GIH),
• Shehnur Azizi (SiS),
• Josefin Bengter (SiS),
• Roland Engelsson (SiS),
• Martina Eriksson-Roth (SiS),
• Björn Helmersson (SiS),
• Magnus Lilja (SiS),
• Martin Lindgren (SiS),
• Anton Holmbom (SiS),
• Niklas Kanerot (SiS),
• Jacob Marchesini (SiS),
• Charlotte Nordbrandt (SiS),
• Jens Oscarsson (SiS),
• Eduardo Portocarrero-Linares (SiS),
• Philip Åsgård (SiS)

Kontaktperson för projketet

Daniel Roe, daniel.roe@gih.se

Publikationer

Utöver en rapport/sammanställning kommer en eventuell vetenskaplig artikel att publiceras efter projektet avslutas. Artikeln kommer fokusera på dels det innehåll av berättelserna, dvs ett innehålls/tematiskt analys av lärarnas erfarenheter och upplevelser av I&H undervisning på SiS skolan, dels en analys av hur lärarnas narrativ utformas, alltså hur dem väljer att berätta om sina erfarenheter av forskningsfrågorna. Vidare kommer vi att utvärdera projektets design samt metod, där artistiska illustrationer av berättelserna utforskas som en kompletarisk del av ”writing as narrative inquiry”.