GIH:s byggnadshistoria

Under åren har GIH och tidigare GCI huserat i flera olika byggnader i Stockholm. Sedan mitten av 1940-talet har vi haft vår fasta plats på höjden bakom Stockholms Stadion. Här finns mer information om de byggnader som GIH bedrivit sin verksamhet i.

Byggnaderna uppfördes 1945–46 och ritades av arkitekterna Gunnar Wejke och Kjell Ödéen. På Stadsmuseet i Stockholm är byggnaderna klassificerade som gröna, vilket betyder att de anses vara särskilt värdefulla ur kulturhistorisk synvinkel.

Innan GIH byggdes bakom Stadion

Från början av 1800-talet låg GIH/GCI på Hamngatan alldeles framför Kulturhusets östra hörn. På platsen fanns statyn ”Korssittande flicka”, som markerade var GCI låg. Statyn blev tyvärr stulen under en renovering av platsen.

Statyn ”Korssittande flicka” av Peter Linde 1988. Foto J. E. Nilsson

Valhallavägen började byggas i slutet av 1800-talet. I samband med ombyggnaden använde staten marken till att bygga institutioner och andra allmänna funktioner som sjukhus och skolor.

På 1890-talet uppfördes Idrottsparken på den plats där Stadion i dag ligger. Arkitekterna Fredrik Liljekvist och Rudolf Arborelius försåg anläggningen med många möjligheter till idrottsutövning, som fotbolls- och skridskoplaner, en tennispaviljong och en velodrom. Idrottsparken kompletterades med ytterligare en tennispaviljong år 1900 och ett ridhus år 1906.

När Stadion byggdes 1912 flyttades den äldre tennispaviljongen till Östermalms idrottsplats, där den står än i dag. Den andra tennispaviljongen stod kvar fram till 1920, då den brann ner. Ridhuset revs sannolikt i samband med byggnationen av GIH under åren 1945–46 men viss hästanknytning finns kvar med Ryttarstadion intill Östermalms idrottsplats.

Stockholms Stadion flygfoto 1919 med de byggnader som låg där GIH ligger idag.

När GIH byggdes

GCI:s lokaler på Hamngatan hade länge varit trånga och slitna. Redan 1912 och även 1927 presenterades förslag på en ny GCI-byggnad på ungefär samma plats som GIH ligger i dag, men dessa genomfördes aldrig.

GCI:s lokaler på Hamngatan i Stockholm i början av 1900-talet.

År 1939 utlyste statliga Byggnadsstyrelsen en arkitekttävling som vanns av arkitekterna Gunnar Wejke och Kjell Ödéen. Deras förslag speglade folkhemstidens ideal och kombinerade praktisk nytta med den rådande estetiken.

Huvudbyggnaden på Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet vid Stadion.

På grund av andra världskriget blev bygget försenat och GIH kunde inte byggas enligt de ursprungliga ritningarna. Det fanns delar som var planerade men aldrig uppfördes, som exempelvis en fristående uppvisningshall, en fristående fäktningshall och en fristående mäss. Det dröjde också ända till 1960-talet innan simhallen kom på plats.

Från början fanns fyra gymnastiksalar, varav två har byggts om till aula respektive laboratorium. Under åren 1980–81 utökades baksidan av GIH-byggnaden med tre idrottshallar.

GIH:s om- och tillbyggnad 2011–2012

Bild i färg på nya tillbyggnaden

Under åren 2011 och 2012 genomfördes en stor om- och tillbyggnation av GIH:s huvudbyggnad. Tillbyggnaden på 4 000 kvadratmeter ritades av Wingårdh Arkitektkontor. Fasaden har samma 40-talsprägel som huvudbyggnaden, med enkla och rena linjer av oputsat rött tegel.

Samtidigt genomfördes en renovering av byggnaden där idrottshallarna är. Väggarna och golven anpassades i enlighet med det nya huset.

Förbättrad och moderniserad studiemiljö

Bakgrunden till om- och tillbyggnaden var att det fanns ett behov av att samla verksamheten och samordna de tvär- och flervetenskapliga forskningsmiljöerna.

Man ville också förbättra studiemiljön för studenterna med bland annat ett större bibliotek med fler antal studieplatser. Samtidigt ökade antal studenter från 800 till 1 000, vilket ökade kravet på större lokaler. Målet var att skapa ett samlat campus med toppmoderna kunskapsmiljöer utrustat med den senaste tekniken.

Vill du läsa mer?

Bebyggelseantikvarien Anna Österberg har på uppdrag av Akademiska hus gjort en antikvarisk förundersökning. Här finns information om områdets historia från 1400-talet och framåt. Du kan även läsa om de tidiga idrottsliga intentionerna för området på höjden.