Resultat från kvalitetsutvärdering

Här kan du ta del av de interna uppföljningar och externa granskningar som gjorts gällande utbildning, forskning och samverkan vid GIH.

UFN:s kvalitetsrapport 2021–2022

I 2021–2022 års kvalitetsrapport har utbildnings- och forskningsnämnden sammanställt resultat som framkommit i externa och interna granskningar och uppföljningar av verksamheten, som:

  • UKÄ:s beslut om GIH:s åtgärdsredovisning, lärosätesgranskning.
  • UKÄ:s tematiska utvärdering av högskolans arbete med breddad rekrytering.
  • GIH:s medarbetarundersökning.
  • Uppföljning av regeltillämpning.
  • Analyser inom ramen för jämställdhetsintegrering.
  • Uppföljning av kurs- och programanalyser.

Kvalitetsåtgärder

Eftersom läsårets kvalitetsarbete särskilt ägnats åt uppföljningar av högskolans utbildningar och utbildningsmiljö pekar utbildnings- och forskningsnämnden ut sju specifika kvalitetsstärkande åtgärder och strategiska satsningar för att stärka och kvalitetssäkra utbildningsuppdraget.

Enligt utbildnings- och forskningsnämnden bör GIH arbeta med att:

  • förstärka stödet för att kvalitetssäkra kursplaner och utbildningsprogram.
  • påbörja arbetet med att formulera GIH:s pedagogiska grundsyn.
  • påbörja utvecklingen av GIH:s engelska webbsida.
  • intensifiera implementeringen av kurs- och programuppföljningar på institutionsnivå.
  • intensifiera arbetet med att implementera schemaläggningsprocess och canvasstruktur.
  • intensifiera implementering av åtgärder för att stärka forskarutbildningen.
  • intensifiera arbetet med att utveckla en ny masterutbildning.

Kvalitetsrapport

Kvalitetsrapporten beslutades av utbildnings- och forskningsnämnden den 20 oktober 2022 och lämnades därefter över till rektor som ett stöd i verksamhetsplanering inför 2023.

Godkännande av UKÄ 2022

Den 8 mars 2022 beslutade Universitetskanslersämbetet, UKÄ, att ge Gymnastik- och idrottshögskolan det samlade omdömet "Godkänt kvalitetssäkringsarbete".

I oktorber 2021 lämnade GIH in en redogörelse för de åtgärder som vidtagits sedan UKÄ granskade högskolans kvalitetssäkringsarbete 2019. Då godkändes GIH med förbehåll, men uppfyller nu samtliga bedömningsområden.

UKÄ granskar kvalitetssäkringsarbete

Under 2017–2022 granskar UKÄ kvalitetssäkringsarbetet vid samtliga lärosäten som ger examina på högskolenivå. Uppdraget ligger inom ramen för det nationella systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning.

Senast två år efter granskningen ska en högskola som fått omdömet “Godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll” redovisa vilka åtgärder som vidtagits. Uppföljningen fokuserar på de bedömningsområden som inte bedömdes som tillfredsställande.

UKÄ:s tidigare bedömning

2019 granskade UKÄ kvalitetssäkringsarbetet vid GIH. Lärosätesgranskningen utgick från de krav som ställs i högskolelag och högskoleförordning samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area, ESG.

UKÄ granskade styrning och organisation, förutsättningar, utformning, genomförande och resultat, jämställdhet, student- och doktorandperspektiv, samt arbetsliv och samverkan.

UKÄ beslutade att ge GIH det samlade omdömet "Godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll". Bedömargruppen ansåg att bedömningsområdena styrning och organisation, utformning, genomförande och resultat, samt jämställdhet inte var tillfredsställande.

GIH redogör för vidtagna åtgärder

I oktorber 2021 lämnade GIH in en redogörelse till UKÄ för de åtgärder som vidtagits sedan lärosätesgranskningen. Arbetet bestod i huvudsak av en revidering av GIH:s system för kvalitetsarbete, framtagande och implementering av nya riktlinjer för kvalitetsarbetet samt anpassning av kvalitetsarbetet till GIH:s nya organisation.

UKÄ:s nya bedömning

För uppföljningen av GIH tillsatte UKÄ en bedömargrupp bestående av två sakkunniga från den ursprungliga granskningen som genomfördes 2018–2019.

Med utgångspunkt i bedömargruppens yttrande bedömer UKÄ att GIH nu uppfyller samtliga bedömningsområden och ger därför GIH det samlade omdömet "Godkänt kvalitetssäkringsarbete". Vidare lämnar bedömargruppen rekommendationer om hur hög kvalitet i utbildningarna fortsatt ska säkras.

Enligt bedömargruppen bör GIH:

  • utveckla ett mer systematiskt högskolepedagogiskt arbete inriktat på pedagogiska modeller och undervisningsformer i syfte att främja och uppmuntra studenter att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna.
  • säkra progression mot de nationella och lokala examensmålen genom ett aktivt arbete med kursplanernas lärandemål och examinationer enligt de former som inrättats i det nya kvalitetssystemet.
  • genomföra egeninitierad extern utvärdering av utbildningsprogrammen.
  • öka svarsfrekvensen på studentenkäter.

Utvärdering av arbete med breddad rekrytering 2020

I högskolelagen 1 kap § 5 anges att universitet och högskolor i sin verksamhet aktivt ska främja och bredda rekryteringen till högskolan.

På uppdrag av regeringen har UKÄ under 2019–2022 utvärderat hur lärosätena arbetar med breddad rekrytering.

Varje lärosäte har sammanfattat arbetet i en självvärdering som avslutas med en SWOT-analys med styrkor och svagheter respektive utmaningar och hinder för arbetet med breddad rekrytering.

GIH:s utbildnings- och forskningsnämnd har sammanställt en självvärdering i samråd med högskoleledning, institutioner och studenter vid högskolan (GIH 2020/48). I självvärderingen ingick en översiktlig analys av GIH:s studenter utifrån geografisk spridning, kön, ålder, föräldrars utbildningsnivå och nationell bakgrund.

Analysen visar att GIH har en bredd i sin studentpopulation, med undantag för en geografisk centrering kring Stockholm och närliggande regioner.

Universitetskanslersämbetets bedömning

En bedömargrupp har granskat underlaget och i ett yttrande lämnat bedömningar och graderade rekommendationer om vad respektive lärosäte bör och kan göra i sitt arbete med breddad rekrytering utifrån självvärderingen.

GIH har mottagit resultaten från och arbetar aktivt med åtgärder gällande rekommendationerna.

UKÄ:s rekommendationer till GIH framgår av rapporten nedan.

Du hittar rapporten på UKÄs hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

DO:s tillsyn gällande aktiva åtgärder 2018

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har granskat GIH:s arbete med aktiva åtgärder för en utbildningsanordnare under 2018.

Bedömningen innehåller tillsynens omfattning, periodiciteten i arbetet med aktiva åtgärder och dess fyra steg, dokumentation samt riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier.

I tillsynen kan DO konstatera att GIH inte fullgjort sin skyldighet att systematiskt arbeta med aktiva åtgärder och heller inte dokumenterat alla delar av arbetet i enlighet med diskrimineringslagen. GIH har de riktlinjer och rutiner som krävs, men följer inte upp eller utvärderar dem i enlighet med diskrimineringslagen.

GIH arbetar med att omhänderta DO:s synpunkter i utvecklingen av det interna arbetet med studie-, arbetsmiljö och lika villkor.

Studiemiljöenkät höstterminen 2020

GIH genomför enkäter om högskolans studiemiljö med regelbundna intervaller. Den senaste enkäten genomfördes under hösten 2020.

Svaren från enkäten 2020 visar att studenterna som besvarat enkäten överlag är mycket nöjda med GIH:s studiemiljö. Liksom föregående år är dock svarsfrekvensen låg, vilket gör det svårt att dra slutsatser om hela högskolans studentgrupp. Enkätsvaren visar därmed respondentgruppens erfarenheter och uppfattningar om GIH:s studiemiljö.

Enligt enkätresultatet behöver aktiva åtgärder tas fram för följande utvecklingsområden:

  • Fler studentarbetsplatser.
  • Kunskapen behöver spridas om var man som student ska vända sig om man upplever diskriminering eller trakasserier.
  • Kunskap om Studenthälsans verksamhet behöver spridas.
  • En översyn av informationshantering och planering av utbildningen vid GIH behöver genomföras.
  • Behov av utökad studie- och karriärvägledning,.
  • Det behöver skapas större medvetenhet kring likabehandling bland personalen och studenter vid GIH.

Några av dessa åtgärder har redan påbörjats i samband med tidigare studentenkäter.

UKÄ:s granskning av ämneslärarutbildningen

GIH:s ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet idrott och hälsa granskades under perioden december 2018 till februari 2020 av UKÄ.

UKÄ:s bedömning är att ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet idrott och hälsa är av hög kvalitet.

Kvalitetsgranskning av forskarutbildning

GIH:s utbildning på forskarnivå i idrottsvetenskap har kvalitetsgranskats av en extern panel under hösten 2018. Syftet med granskningen har varit att belysa kvaliteten på utbildningen.

Under våren 2019 lämnade panelen sin slutrapport där flera styrkor identifieras och förbättringsområden föreslås.

Under 2018 beslutade forsknings- och forskarutbildningsnämnden att genomföra en extern kvalitetsgranskning av GIH:s utbildning på forskarnivå i idrottsvetenskap. En extern panel med tre professorer tillsattes med huvudsyftet att belysa kvaliteten på utbildningen genom att identifiera styrkor och förbättringsområden.

Granskningsuppdraget fokuserade på ett antal områden:

  • Doktorander som rekrytering, vetenskaplig miljö, arbetsmiljö, handledning, anställningsbarhet.
  • Forskarutbildningen som kursutbud, kvalitetssystem, studentinflytande, jämställdhet.
  • Handledares kvalitet och kompetensutveckling.
  • Generella aspekter i internationalisering och förutsättningar, inklusive en sammanfattning av utbildningens starka respektive svaga sidor.

Slutrapport

Under våren 2019 lämnade den externa panelen sin slutrapport (GIH 2018/462). I rapporten konstateras att GIH har ytterligt goda förutsättningar att ge en kvalificerad utbildning på forskarnivå i ämnet idrottsvetenskap och att förbättringsområden ska ses i ljuset av detta. Rekryterings- och antagningsprocessen bedöms ha förbättrats och stärkts med relevanta bedömningskriterier.

Vetenskapliga miljön en styrka

Handledningssituationen beskrivs fungera väl och den vetenskapliga miljön för GIH:s doktorander beskrivs vara en styrka utifrån sin specialisering, bredd och kompetens inom det idrottsvetenskapliga området. Däremot behöver kompetensförsörjning inom specialområden hanteras liksom en förstärkning av handledarkollegiets gemensamma arbete. Vidare behöver kurserna inom utbildningen stärkas, särskilt de obligatoriska kurserna och det idrottsvetenskapliga doktorandseminariet.

Mer likvärdighet önskas

Såväl ledning som de olika forskargrupperna behöver vara aktiva för att stärka utbildningen som ett gemensamt projekt med en likvärdig forskarutbildningsmiljö för samtliga doktorander.

Andra förbättringsåtgärder är att tydliggöra rollfördelningen mellan utbildningens olika aktörer och att utöka utbildningsledarens uppdrag och resurser. Det finns även utrymme för förbättring inom området studentinflytande, som exempelvis att inrätta ett doktorandråd.

Fördjupad uppföljning av GIH:s forskningsmiljö

Ett av målen i GIH:s strategiska plan för 2019–2023 är att högskolan ska bedriva forskning med hög internationell kvalitet inom det idrottsvetenskapliga området. För att nå det strategiska målet är det viktigt att säkerställa att forskningsmiljön håller hög kvalitet. GIH har därför genomlyst forskarnas upplevelse av sin forskningsmiljö under 2022.

Enligt GIH:s kvalitetssystem för forskning ska högskolans forskningsmiljö genomlysas vart sjätte år genom en enkät till forskare, lärare och doktorander med en periodicitet om sex år. Resultat av enkäten ska utgöra underlag för kvalitetshöjande och strategiskt arbete med högskolans forskningsmiljö.

En uppföljning av högskolans forskningsmiljö genomfördes därför av GIH:s Utbildnings- och forskningsnämnd i form av en webbenkät under våren 2022. Enkäten skickades ut till personal som haft forskning och utvecklingsarbete inom ramen för sin tjänst. Syftet var att undersöka den forskande personalens upplevelse av sin forskningsmiljö och av förutsättningarna för att bedriva forskning och utveckling med hög kvalitet. Frågorna som ställdes tog sin utgångspunkt i lagstiftning, nationell och internationell policy och berörde bland annat forskningens förnyelse och frihet, infrastruktur, god forskningssed, samverkan, internationalisering, forskningsledarskap, seminariemiljöer, karriärutveckling och utvärdering av forskningsprestation.

59 procent av de tillfrågade besvarade enkäten och resultatet har sammanställts i en rapport. I rapporten framgår bland annat att öppenheten i klimatet och det kollegiala samarbetet är viktiga styrkor i GIH:s forskningsmiljö. Vissa infrastrukturella och strukturella faktorer, såsom tidstilldelning, finansiering, organisation och behov av infrastrukturella satsningar är utvecklingsområden.

GIH arbetar aktivt med resultaten för att ytterligare stärka högskolans forskningsmiljö.

Alumnuppföljning 2023

Vart sjätte år genomförs en fördjupad kvalitetssäkring och uppföljning av utbildningarnas arbetsmarknadsanknytning genom en alumnenkät. Syftet är att undersöka utbildningarnas arbetsmarknadsrelevans och hur de förberett studenterna att utöva sitt yrke och tillägna sig vidare forskning i sitt arbetsliv.

Under 2023 genomfördes en alumnenkät som skickades ut till studenter som studerat på program som leder till generella examina vid GIH och som avlutade sina studier under perioden 2018–2022. Svarsfrekvensen på enkäten var till 24,8 procent.

Resultatet av alumnenkäten visar att alumnerna är generellt sett nöjda med sin utbildning och upplever att den förberett dem för både yrkeslivet och samhällslivet i bred bemärkelse. Hela 80 procent av respondenterna i alumnenkäten anser att utbildningen bidragit till deras personliga utveckling. Det finns även ett stort intresse av att fortsätta studera på GIH, framförallt i form av kortare distansutbildningar. Gällande utvecklingsområden efterfrågas tydligare yrkesinformation och karriärvägledning och fler arbetslivsanknutna inslag i utbildningen, såsom praktik, gästföreläsare och liknande.

GIH arbetar aktivt med resultaten för att utveckla utbildningarna ytterligare.

Hitta på sidan

Senast ändrad:15 Dec 2023