Kvalitetsdialog och kvalitetsrapport
I början av höstterminen genomför GIH en kvalitetsdialog som en del av det löpande kvalitetssäkerhetsarbetet. Dialogen anordnas av utbildnings- och forskningsnämnden.
Vid kvalitetsdialogen diskuteras årets kvalitetsuppföljningar, strategiska satsningar och kvalitetsutvecklande åtgärder. Medverkar, utöver utbildnings- och forskningsnämnden, gör institutioner, studentkår, högskoleledning och andra representanter från verksamheten.
Syfte med kvalitetsdialogen
Kvalitetsdialogens syfte är att:
- diskutera utvecklings- och förbättringsområden samt ge förslag till strategiska satsningar och kvalitetsstärkande åtgärder i ett högskolegemensamt forum.
- sprida goda exempel från olika organisatoriska delar inom högskolan.
- utveckla kvalitetskulturen genom att synliggöra ledningens ansvar, medarbetarnas, studenternas och externa intressenters delaktighet och engagemang samt vikten av faktabaserade beslut och hållbara utvecklingsprocesser.
- tillhandahålla underlag för rektors och högskolestyrelsens beslut om budget och verksamhetsplanering för nästkommande år.
Underlag för dialog
Viktiga underlag för kvalitetsdialogen är föregående årsredovisning och kvalitetsrapport, programanalyser, institutionernas redogörelse för verksamhets- och uppföljningsarbetet, rapport från årets uppföljningar eller utvärderingar samt eventuella tillsynsrapporter.
Viktig komponent i kvalitetsarbetet
Årliga kvalitetsdialoger är en viktig komponent i GIH:s system för kvalitetsarbete. Utvecklings- och förbättringsområden samt förslag till åtgärder diskuteras i ett gemensamt forum, samtidigt som goda exempel sprids inom högskolan. En öppen och transparent dialog kring utbildningens och arbetsmiljöns kvalitet utvecklar hela kvalitetskulturen.
Kvalitetsdialog 2025
Den 23 september 2025 höll UFN en kvalitetsdialog där högskoleledning, prefekter, studierektorer, studentkåren och delar av förvaltningen deltog.
Vid kvalitetsdialogen 2025 reviderades upplägget något jämfört med tidigare år. Presentationen av programanalyser kortades för att möjliggöra mer dialog. En ny programpunkt med smågruppsdiskussioner om dilemman, utmaningar och framgångar lades till.
I presentationerna och diskussionerna av programanalyserna återkom behovet av att höja svarsfrekvensen i kurs- och programutvärderingar. Annat som lyftes var det pågående internationaliseringsarbetet, vikten av ett tydligare studentperspektiv i kvalitetsdialogen, utmaningar inom utbildningarnas praktiska moment, samläsning mellan utbildningar och åtgärdsförslag och idéer angående lärplattformen och annan infrastruktur.
I den nya punkten smågruppsdiskussioner gavs förslag på hur svarsfrekvens på kurs- och programvärderingar kan öka, bland annat genom att revidera mallen för att öka användarvänligheten, att avsätta tid i schemat för studenterna att fylla i den, liksom att genomföra utvärdering i början av påföljande kurstillfälle eller direkt efter examination och att vara konsekvent och noggrann med återkoppling av analyser och åtgärder till studenterna. Ytterligare ett förslag var att samla in synpunkter via exempelvis programråd och utsedda studentrepresentanter. För att stärka utbildningarnas relevans på arbetsmarknaden gavs förslag på utökad alumnverksamhet
Doktorandrådets och studentkårens synpunkter
Studenterna rapporterade att antalet kårmedlemmar vid GIH fortsätter att sjunka, trots en väl genomförd inspark. Kårstyrelsens sammansättning består till största delen av ämneslärarstudenter, även om studenter från andra program har anslutit, och könsfördelningen har varit något jämnare än tidigare år. Kåren rapporterade att deras evenemang är särskilt viktiga för studenter som inte är etablerade i Stockholmsområdet.
Det framfördes som viktigt att kommunikationen mellan undervisande personal och studenter är välfungerande, samt att kursutvärderingar upplevs som meningsfulla. För den studiesociala miljön arbetar kåren med att ta fram en stödfunktion för att studenter ska kunna rapportera otryggheter i utbildningen – Kåren Hotline.
Doktorandrådet presenterade sociala utbildningsrelaterade aktiviteter som genomförts, däribland regelbundna skrivträffar, ”Shut up and write”. Önskemål om tydligare instruktioner för halvtidsrapport och forskningsplan diskuterades. Confluence-sidan anses fungera något bättre men upplevs fortfarande som svårnavigerad. Doktorandrådet framförde en önskan om ökad möjlighet att välja metodkurser med kvantitativ eller kvalitativ inriktning.
Det konstaterades att doktorander på RKS är mindre representerade än övriga doktorander, vilket delvis kan förklaras med att många från RKS har sin hemvist utanför Stockholmsområdet. Det konstaterades från deltagarhåll att doktorander i medarbetarundersökningen har ett högt medarbetarindex i frågor om arbetsklimat, ledarskap och organisation
Kvalitetsdialog 2024
Den 24 september 2024 höll UFN en kvalitetsdialog där högskoleledning, prefekter, studierektorer, studentkåren och delar av förvaltningen deltog.
Vid kvalitetsdialogen diskuterades bland annat alla program, programutveckling, behov av institutionsövergripande strategiska satsningar och kvalitetsutvecklande åtgärder.
Student- och doktorandrepresentanter lade fram sina inlagor beträffande de områden studentkåren och doktorandrådet anser att högskolan kan arbete mer för att stärka kvaliteten i utbildningarna. Doktorandrådet och studentkåren presenterade hur de ser på högskolans kvalitetsarbete och områden som de anser kan utvecklas för att stärka kvaliteten i utbildningarna.
Analys av utbildningarna
Under dialogen presenterade studierektorerna programanalyser och synpunkter som framkommit i utvärderingar från studenter som har avslutat utbildningsprogram under 2024. I presentationerna belystes programmens styrkor och utvecklingsområden och förändringar som genomförts eller planeras. Teman som togs upp var bland annat söktryck utbildningarna, arbetslivsperspektiv, forskningsanknytning och att det finns flera möjligheter på GIH att utbilda sig till lärare vilket har lett till konsekvenser för ämneslärarprogrammen i fråga om genomströmning.
För forskarutbildningen framhölls att biblioteket och HR-avdelningen ger ett bra stöd till doktorander och institutioner.
Utvecklingsområden
Som viktiga områden för utveckling betonades bland annat IT-miljön, internationella studentutbyten, svarsfrekvens på kurs- och pårogramutvärderingar, möjligheter att kombinera studier med föräldraskap, examinationsformer för studenter med NAIS-intyg, för vissa program uttag av examen. För utbildningen på forskarnivå lyftes behovet av ny riktlinje för rekrytering till forskarutbildning, förstärkt IT-stöd, ökad internationalisering, och en utredning av hur kontinuerlig fortbildning av handledare kan formaliseras.
Doktorandrådets och studentkårens synpunkter
Doktorandrådet och studentkåren presenterade under dagen din syn på högskolans kvalitetsarbete och de områden de anser att högskolan kan utveckla för att stärka kvaliteten i utbildningarna. Doktoranderna betonade behovet förtydligad information och introduktion för doktorander och tydliggörande av krav och innehåll i utbildningen. Studenterna tog upp som prioriterade frågor bland annat att många gruppuppgifter examineras, att arbetsbelastningen skiljer sig mellan olika kurser, och att många studenter inte deltar i kursutvärderingar.
UFN:s kvalitetsrapport 2021–2022
I 2021–2022 års kvalitetsrapport har utbildnings- och forskningsnämnden sammanställt resultat som framkommit i externa och interna granskningar och uppföljningar av verksamheten, som:
- UKÄ:s beslut om GIH:s åtgärdsredovisning, lärosätesgranskning.
- UKÄ:s tematiska utvärdering av högskolans arbete med breddad rekrytering.
- GIH:s medarbetarundersökning.
- Uppföljning av regeltillämpning.
- Analyser inom ramen för jämställdhetsintegrering.
- Uppföljning av kurs- och programanalyser.
Kvalitetsåtgärder
Eftersom läsårets kvalitetsarbete särskilt ägnats åt uppföljningar av högskolans utbildningar och utbildningsmiljö pekar utbildnings- och forskningsnämnden ut sju specifika kvalitetsstärkande åtgärder och strategiska satsningar för att stärka och kvalitetssäkra utbildningsuppdraget.
Sju kvalitetsstärkande åtgärder och strategiska satsningar
Enligt utbildnings- och forskningsnämnden bör GIH arbeta med att:
- förstärka stödet för att kvalitetssäkra kursplaner och utbildningsprogram.
- påbörja arbetet med att formulera GIH:s pedagogiska grundsyn.
- påbörja utvecklingen av GIH:s engelska webbsida.
- intensifiera implementeringen av kurs- och programuppföljningar på institutionsnivå.
- intensifiera arbetet med att implementera schemaläggningsprocess och canvasstruktur.
- intensifiera implementering av åtgärder för att stärka forskarutbildningen.
- intensifiera arbetet med att utveckla en ny masterutbildning.
Kvalitetsrapport
Kvalitetsrapporten beslutades av utbildnings- och forskningsnämnden den 20 oktober 2022 och lämnades därefter över till rektor som ett stöd i verksamhetsplanering inför 2023.
Hitta på sidan
