Kvalitetsarbete inom utbildning och forskning

Här kan du läsa mer om GIH:s kvalitetsarbete inom utbildning respektive forskning.

Kvalitetsarbete inom utbildning

Kvalitetsarbetet omfattar all utbildning på grund, avancerad och forskarnivå och engagerar såväl utbildningsansvariga och lärare, som studenter och doktorander.

Kvalitetsarbetet ska utveckla utbildningarna utifrån målsättningarna i GIH:s strategiska plan och säkerställa att de uppfyller lag, förordning samt Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning, ESG.

Årligt arbete

Kvalitetssäkring och utveckling av GIH:s utbildningar sker genom årlig uppföljning av kurser och program, olika uppföljningar inom utbildning på forskarnivå, externa utbildningsutvärderingar samt interna uppföljningar av utbildningarnas arbetsmarknadsanknytning och GIH:s studiemiljö.

Kvalitetssäkring och uppföljning av kurser och program sker genom kursvärderingar och programenkäter för avgående studenter där de får möjlighet att lämna synpunkter och förslag på utbildningarna.

Analyser utifrån helheten

I kurs- och programanalyser undersöker lärare och studierektorer utbildningarna utifrån ett helhetsperspektiv. Syftet är att identifiera hur utbildningen skapat gynnsamma förutsättningar för studenternas lärande och analysera resultaten utifrån GIH:s kvalitetsindikatorer för utbildning.

Enligt dessa indikatorer ska:

  • studenterna nå kursens lärandemål enligt beskrivning i kursplanen, eller examensmålen enligt beskrivning i utbildningsplanen.
  • utbildningsmiljön och infrastrukturen stödja studenters lärande och prestationer.
  • undervisningen bedrivas med studenterna i fokus och studenterna ha inflytande i utbildningen.
  • det finnas ett tydligt samband mellan lärandemål, examinationer, undervisningsformer och kurslitteratur i kurser.
  • det finnas ett tydligt samband mellan kursernas lärandemål och utbildningsplanens examensmål.
  • kurserna bidra till en jämn tillväxt mot examensmålen.
  • det finnas en forskningsanknytning i utbildningarnas genomförande och innehåll.
  • ett jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv beaktas i både innehåll och utförande på det sätt som är av relevans för utbildningen.
  • internationella perspektiv och verksamhet inkluderas på det sätt som är av relevans för utbildningens innehåll och genomförande.
  • det finnas en tydlig koppling mellan teori och praktik.
  • utbildningen förbereda studenterna att möta förändringar i arbetslivet samt att ta ansvar för att utveckla sin egen kunskap och kompetens i arbetslivet.
  • lärarkompetensen och andelen disputerade lärare motsvara utbildningens nivå, lärandemål eller examensmål.
  • förståelse för olika aspekter av hållbar utveckling i både ett nationellt och globalt perspektiv främjas på det sätt som är av relevans för programmens innehåll, inriktning och genomförande.

Dialog för uppföljning

Kvalitetsutveckling av kurser och program genomförs av kursansvarig lärare respektive studierektor på institutionerna. Uppföljning av programmen har en särskild plats i högskolans årliga kvalitetsdialog.

Utbildnings- och forskningsnämnden tar del av kurs- och programanalyser för att följa hur kvalitetsarbetet fortlöper och identifierar behov av institutionsövergripande åtgärder.

Aktuella kvalitetsuppföljningar

Kvalitetssäkring, uppföljning och utveckling av utbildning på forskarnivå sker genom flera olika aktiviteter och uppföljningar, vilka sammantaget belyser utbildningens förutsättningar, innehåll och genomförande.

Kvalitetssäkrande aktiviteter och uppföljningar som genomförs är:

  • årlig uppföljning av individuell studieplan.
  • halvtids- och kvalitetsgranskningsseminarium.
  • årliga medarbetarsamtal.
  • summerande uppföljning vid slutet av utbildningen.

Vart tredje år genomförs en fördjupad uppföljning av GIH:s studiemiljö genom en enkät riktad till alla studenter och doktorander. Frågorna handlar om fysisk och psykosocial studiemiljö, studentstöd och infrastruktur samt upplevda risker för diskriminering och trakasserier.

Resultaten ligger sedan till grund för utvecklingsarbetet gällande den studiesociala och fysiska arbetsmiljön för studenterna, samt för aktiva åtgärder som GIH tar fram. Enkäten tas fram via Arbetsmiljö och likabehandlingsgruppen, AML, där chefer, personal och studenter vid GIH är representerade.

Vart sjätte år genomförs en fördjupad kvalitetssäkring och uppföljning av utbildningarnas arbetsmarknadsanknytning genom en alumnenkät. Syftet är att undersöka utbildningarnas arbetsmarknadsrelevans och hur de förberett studenterna att utöva sitt yrke och tillägna sig vidare forskning i sitt arbetsliv.

Enkäten ska också främja hållbar utveckling och god förståelse för andra länder och internationella förhållanden.

I samband med uppföljningen inhämtas även synpunkter från relevanta arbetsgivare, samverkansparter och andra intressenter.

Den externa utbildningsutvärderingen är en fördjupad kvalitetssäkring och uppföljning av utbildning som inte utvärderas av Universitetskanslersämbetet. Samtliga utbildningsnivåer ska genomgå extern utvärdering vart sjätte år.

Utvärderingen ska undersöka hur utbildningen uppfyller lag och förordning samt nationella examensmål. Utbildningen ska också gå i linje med Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning, ESG, och bidra till att nå målsättningarna i GIH:s strategiska plan. För utbildningar som granskas av Universitetskanslersämbetet tillämpas en uppföljningsutvärdering med fokus på uppföljning av utveckling och åtgärder.

Kvalitetsarbete inom forskning

Kvalitetsarbetet omfattar all forskning som bedrivs vid GIH och ska fungera som ett verktyg för att nå de mål för forskning som framgår i GIH:s strategiska plan.

Det ska också säkerställa att GIH:s forskning uppfyller lag och förordning samt nationella och internationella rekommendationer.

Etablerade former för kvalitetssäkring

Kvalitetssäkring och utveckling av GIH:s forskning sker genom etablerade och inbyggda former. Forskningen prövas i både interna och externa kollegiala processer, exempelvis i samband med publicering, ansökningar om externa forskningsmedel, rekrytering vid anställning, disputation eller licentiatseminarium inom utbildning på forskarnivå och liknande aktiviteter.

Vid GIH följs även högskolans forskningsmiljö upp såväl i den årliga kvalitetsdialogen som i fördjupade interna och externa utvärderingar med regelbundna intervaller.

Följande kvalitetsindikatorer används för att kvalitetssäkra och utveckla GIH:s forskningsmiljö:

  • Forskningsmiljön främjar forskningens frihet, utveckling och förnyelse.
  • Det finns ändamålsenlig infrastruktur för den forskning som bedrivs.
  • Det finns ändamålsenligt stöd för att värna forskningsetiska frågor.
  • Forskning bedrivs i samverkan med det omgivande samhället.
  • Forskningsresultat sprids inom akademin och till det omgivande samhället.
  • Internationalisering och mobilitet främjas och erkänns.
  • Det finns ett ändamålsenligt forskningsledarskap och en god seminariemiljö.
  • Hållbar utveckling beaktas i forskningens planering och genomförande.
  • Det finns ett ändamålsenligt system för utvärdering av forskningsprestation.

Kvalitetssäkring och uppföljning av GIH:s forskningsmiljö sker genom den årliga processen för verksamhetsplanering, uppföljning och redovisning. Forskningsmiljö har även en särskild plats vid GIH:s årliga kvalitetsdialog.

Fördjupande enkät

En fördjupad uppföljning av forskningsmiljön vid GIH sker genom en enkät som ställs till forskare, lärare och doktorander vart sjätte år. I enkäten undersöks förutsättningarna för olika aspekter av GIH:s forskningsmiljö utifrån GIH:s kvalitetsindikatorer.

Vart sjätte år följs GIH:s forskningsmiljö upp genom en extern utvärdering. Resultat från årsredovisningar och den interna forskningsmiljöenkäten är viktiga underlag för utvärderingen.

Utvärderingen bygger på självvärdering och kollegial bedömning och struktureras kring de bedömningsområden som används av Universitetskanslersämbetet.

Hitta på sidan

Senast ändrad:16 Nov 2022