Varje rörelse räknas

Priset för vår välfärd är att välfärdssjukdomarna ökar i omfattning. Det handlar om hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2, vissa cancerformer och demenssjukdomar. Detta innebär också att vi idag trots en under många år ökad livslängd, lever långa perioder av vårt liv med ohälsa. Detta som en följd av de ohälsosamma livsstilar vi utvecklat som en del våra nya levnadsvanor.

Vi svenskar tillbringar uppemot 70 procent av vår tid liggande eller sittande. Både barn och vuxna sitter 8-10 timmar/dag. Även 4-5 åringar uppvisar idag ett stillasittande liv. Den psykiska ohälsan ökar. Mer än hälften av alla vuxna och mer än vart femte skolbarn har övervikt eller fetma och andelen ökar. Allt enligt Folkhälsomyndigheten.

År 2020 tillsatte regeringen kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet, för att kraftsamla och lämna förslag som kan leda till ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande. I kommitténs slutbetänkande är forskningens budskap glasklart: Fysiskt aktiva sover bättre, mår bättre och presterar bättre Länk till annan webbplats.. Nya studier visar att vardags­rörelsen har större betydelse för vår hälsa än vi tidigare trott.

Genom att främja fysisk aktivitet finns en potential för samhället att minska sjukvårds­kostnaderna, förbättra skolresultaten, minska den psykiska ohälsan och öka produktiviteten. Forskning som gjorts i Storbritannien uppskattar att varje krona som satsas på att främja fysisk aktivitet kan ge fyra gånger pengarna tillbaka Länk till annan webbplats..

När vi talar om fysisk aktivitet menar vi många olika rörelser av kroppen med skiftande utgångspunkter och motiv. Det kan handla om att träna kroppen för att bli stark, träna inför en idrottsprestation, orka mer, bättre hälsa, påverka vikten, som avkoppling, att gå ut med hunden, hushållsarbete, transport till jobb/skola, med mera. Vanligtvis gör kroppen ingen skillnad på hur vi rör oss, även om vår upplevelse av aktiviteterna skiljer sig åt. Vi vet idag att även små förändringar i fysisk aktivitet, och ”det första steget” har stor betydelse för vår hälsa. Varje rörelse räknas!

Varför gör vi då inte som vi vet att vi borde göra? Svaret är enkelt. Människor har lär sig att leva det liv de lever, både under sin uppväxt och i det liv man lever. Många gånger har man också lärt sig att gilla det liv man lever. Det är med andra ord svårt att bryta inarbetade och sociala vardagsrutiner. Vi känner ett fysiskt och psykiskt motstånd mot nya vanor. Därför behövs ett aktivt stöd för förändring av nya livsmönster.

Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet föreslog därför att regeringen tar fram en strategi, som pekar ut mål och en tydlig riktning för arbetet med fysisk aktivitet och stillasittande. Därtill lämnade kommittén förslag på ett antal områden, som forskningen pekar ut som särskilt viktiga.

Tre områden framhölls särskilt:

• Möjliggör daglig rörelse i skolan
• Uppmuntra till hälsosamma och aktiva transporter
• Öka möjligheterna till en aktiv fritid

Vi vet vad konsekvenserna av för lite fysisk aktivitet och långvarigt stillasittande är för individen, för hälso- och sjukvården och för samhället i stort. Vi vet att lösningen egentligen är enkel: Vi behöver skapa ett samhälle som främjar fysisk aktivitet och vardags­rörelse. Vi vet tillräckligt för att agera nu.

Ingen aktör kan ensam åstadkomma ett samhälle som främjar fysisk aktivitet och minskar stilla­sittandet. Men potentialen för samhället i att öka vardags­rörelsen är enorm, såväl för individen som för folkhälsan och samhälls­ekonomin. Vad bör vi då göra?

• Vi behöver ta fram en nationell strategi för ett rörelserikt Sverige.
• Vi behöver påverka strukturer och samhällsplanering (fysiskt och psykiskt)
• Vi behöver förändra villkoren på våra stora livsarenor (skola, arbete, fritid, vänkrets, familjeliv etc)
• Genom kunskap och inspiration har vi möjlighet att förändra världen och oss människor!
• Börja i vardagen, hitta det du tycker om, bryt mönster, skapa sociala sammanhang, hitta din personliga motivation.

”Bästa rörelsen, är den som blir av - börja redan idag.”

Per Nilsson
Professor, rektor på GIH

Länk till riktlinjer och rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande Länk till annan webbplats.

Länk till kommittén för främjande av fysisk aktivitets slutbetänkande Länk till annan webbplats.