Mer rörelse och mindre skärmtid kopplas till bättre psykisk hälsa hos ungdomar

Tester på GIH

Totalt deltog 1 139 elever i åldern 13–14 år från 34 olika skolor. Eleverna genomförde olika tester på GIH där deras fysiska aktivitet och stillasittande mättes med hjälp av rörelsemätare som de bar under sju dagar. De genomförde även ett konditionstest på cykel, datoriserat kognitionstest och svarade på en enkät om sin psykiska hälsa, skärmtid och deltagande i organiserad idrott. Dessutom samlades deltagarnas skolbetyg in.

Studien fann att ungdomar som var fysiskt aktiva, framför allt under fritiden, rapporterade bättre psykisk hälsa. Samtidigt visade resultaten att ungdomar med hög skärmtid eller mycket stillasittande oftare rapporterade sämre psykisk hälsa.

Större sannolikhet att få godkända betyg

Studien visade också att ungdomar med högre kondition hade bättre kognition och högre betyg i matematik och svenska. Däremot fanns inget samband mellan fysisk aktivitet och kognition eller skolresultat. Vid en uppföljande mätning i årskurs 9 visade resultaten att elever som hade hög kondition eller låg skärmtid i årskurs 7 hade större sannolikhet att få godkända betyg när de avslutade grundskolan.

– Resultaten av dessa studier understryker vikten av att uppmuntra fysisk aktivitet och balanserad skärmtid bland ungdomar. Även om vi inte kan tala om orsakssamband, tyder studierna på att en aktiv livsstil och balanserad skärmtid kan ha betydelse för både psykiska hälsa och skolprestation, säger Karin Kjellenberg.

Stillasittande och rörelsepauser

Avhandlingen hade också en experimentell studie av effekter av långvarigt stillasittande och fysisk rörelse. Här undersöktes hur korta rörelsepauser under en 80-minuters lektion påverkade arbetsminne och syresättning i hjärnans främre pannlob, som ansvarar för minne och beslutsfattande. Resultaten visade att lätta rörelsepauser, jämfört med obrutet stillasittande och mer intensiva rörelsepauser, förbättrade arbetsminnet och ökade syresättningen i hjärnans främre pannlob.

Effekten varierade dock mellan ungdomarna – de som gynnades mest av de högintensiva pauserna var de ungdomar som hade svårt att lösa de kognitiva testerna. De elever som presterade bra från början gynnades inte i samma omfattning av pauserna.

Läs avhandlingen "Physical Activity, Fitness, Screen Time, and Healthy Brain Functions in Adolescents" i GIH:s publiceringsdatabas DiVA. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.