Hjärt-kärlsjukdom kan leda till positiva förändringar

Forskare vid GIH har nyligen fått en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity.

Stor grupp under lång tid

Det är en unik studie som följt en stor grupp under lång tid och kunnat undersöka hur levnadsvanor och livsstilsrelaterade faktorer förändrats hos personer som drabbats av en hjärt-kärlsjukdom jämfört med personer som inte insjuknat. Analyserna är baserade på individer i arbetsför befolkning som gjort minst två hälsoprofilbedömningar mellan 1992 och 2020.

Studien tyder på att levnadsvanor och livsstilsrelaterade faktorer förbättras hos personer som insjuknar hjärt-kärlsjukdom, i jämförelse med individer som inte insjuknar. Det vill säga att drabbas av en hjärt-kärlsjukdom kan innebära ökad motivation att göra positiva levnadsvaneförändringar.

Hälsosamma levnadsvanor del av behandling vid hjärt-kärlsjukdom

 – Vi vet att hälsosamma levnadsvanor, som regelbunden fysisk aktivitet, goda matvanor, icke tobaksbruk och låg alkoholkonsumtion, har en positiv inverkan på ett flertal riskfaktorer för att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Nationella och internationella riktlinjer betonar också betydelsen av hälsosamma levnadsvanor, som en del av behandling vid hjärt-kärlsjukdom, eftersom det minskar risken för återinsjuknandes och förtidig död. Trots det så är det en minoritet som deltar i rehabiliteringsprogram efter att de blivit sjuka, säger Elin Ekblom Bak, docent och studien sisteförfattare. Därför behövs mer forskning på förändring i levnadsvanor och andra livsstilsrelaterade faktorer bland individer som utvecklar hjärt-kärlsjukdom.

Olika förändringar av levnadsvanor och upplevd hälsa

Den nyligen publicerade artikeln belyser förändring i levnadsvanor och livsstilsrelaterade faktorer före och efter hjärt-kärlsjukdom. Utöver det undersökte studien möjliga skillnader i förändring mellan olika grupper, såsom kön, ålder och typ av kardiovaskulär sjukdom.

Data från över 115 000 män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen som gjort minst två hälsoprofilbedömningar mellan 1992 och 2020 användes. Bland dessa hade 637 individer insjuknat i hjärt-kärlsjukdom mellan två hälsoprofilbedömningar, vilka jämfördes med individer med samma köns- och åldersfördelning utan hjärt-kärlsjukdom som gjort två bedömningar under samma tidsperiod.

Förbättringar av levnadsvanor över tid

Studiens huvudsakliga resultat var att det var vanligare att individer som drabbas av hjärt-kärlsjukdom ägnade sig mer sällan åt aktiv arbetspendling samt upplevde högre stress och sämre generell hälsa jämfört med individer som inte drabbades av hjärt-kärlsjukdom. Dock förbättrade individerna som utvecklat hjärt-kärlsjukdom sina levnadsvanor över tid i högre grad jämfört med de som inte drabbats. Framför allt rapporterade de en större ökning i aktiv arbetspendling och träning per vecka samt ett minskat antal rökare. Dock, rapporterade individer med hjärt-kärlsjukdom en försämring i upplevd hälsa och en ökning av BMI jämfört med personer som inte insjuknat.

Studien visade även att bland individer som utvecklar hjärt- och kärlsjukdom var det mer sannolikt att män samt individer som drabbats av ischemisk hjärt-kärlsjukdom eller stroke gjorde större och fler positiva levnadsvaneförändringar än kvinnor och de som drabbats av hjärtrytmrubbningar.

Hur kan vi använda detta vidare?

Att stötta hälsosamma levnadsvanor bland individer med hjärt-kärlsjukdom bör prioriteras eftersom de verkar vara motiverade till att göra en positiv förändring, och en hög andel har ett flertal ohälsosamma levnadsvanor innan insjuknandet. Individer med hjärt-kärlsjukdom förbättrar sina levnadsvanor jämfört med en matchad grupp, men det faktum att det fortfarande är vanligt att individerna har ett flertal ohälsosamma levnadsvanor kvar även efter insjuknandet, belyser vikten av stöd.

– Vår förhoppning är att studien kan leda till att hälso- och sjukvården stärks i sitt arbete att använda de evidensbaserade möjligheter som finns. Så att allt fler patienter kan erbjudas personbaserat stöd som en del av den fortsatta behandlingen för att förbättra patientens levnadsvanor, säger Amanda Lönn, specialistsjukgymnast, doktor i idrottsvetenskap och studiens försteförfattare. I dagsläget finns det rehabiliteringsprogram för individer med kranskärlssjukdom och stroke, men det behövs framtida studier om hur deltagandet kan öka. Det finns även ett behov av att utveckla och implementera rehabiliteringsprogram för individer med olika typer av hjärtrytmrubbningar.

Författare till artikeln är Amanda Lönn, Lena V. Kallings, Gunnar Andersson, Sofia Paulsson, Peter Wallin, Jane Salier Eriksson och Elin Ekblom‑Bak.

Artikeln har titeln “Lifestyle-related habits and factors before and after cardiovascular diagnosis: a case control study among 2,548 Swedish individuals”.

 

Kontakt

  • Elin Ekblom Bak´s profilbildDocent, studierektor, högskolelektorElin Ekblom Bakelin.ekblombak@gih.se08-120 53 861
  • Amanda Lönn´s profilbildAffilierad forskareAmanda Lönnamanda.lonn@gih.se08-120 53 715

Rekommenderad läsning

Senast ändrad:7 Dec 2023