Psykisk ohälsa vanligt inom elitidrotten

I den första studien undersöktes förekomsten av symtom på olika psykiatriska diagnoser hos 333 svenska elitidrottare på landslagsnivå. Nästan en av fem idrottare hade depressions- och/eller ångestsymtom. Dessutom hade över hälften någon gång mått så psykiskt dåligt att det hade en påtaglig påverkan på deras förmågan att fungera som vanligt under två veckor eller mer. Vanligtvis drabbades de när de var mellan 17 och 21 år.

– Detta sker under en tidsperiod med stora förändringar för många unga elitidrottare, som att slutföra gymnasiet och gå från junior- till seniortävlingar. Förebyggande insatser bör sättas in innan elitidrottarna når dessa åldrar, säger Cecilia Åkesdotter.

En av fyra hade ätstörning

I den andra ingick 221 elitidrottare som sökt hjälp på två öppenvårdspsykiatriska kliniker i Stockholm och Malmö. Bland dessa hade sju av tio hade ångestrelaterade diagnoser, hälften depressiva diagnoser och en av fyra ätstörningar. Dessutom var samsjuklighet mellan olika psykiatriska diagnoser vanligt.

I den tredje intervjuades fem elitidrottare som tidigare fått en psykiatrisk diagnos om sina upplevelser. Resultatet visar att det finns ett starkt stigma kring dessa frågor inom elitidrotten, där idrottare inte känner att de kan prata om att de mår psykiskt dåligt.

– Det finns en tystnadskultur och många känner att de behöver ta på sig en mask för att dölja hur de egentligen mår, säger Cecilia Åkesdotter.

Dikter bidrar till att bli frisk

I den sista studien presenteras en kvinnlig elitidrottares upplevelse av att utveckla, leva med och söka behandling för en ätstörning i tre dikter.

– Dessa dikter kan skapa en djupare förståelse för det lidande och de utmaningar denna typ av diagnos medför, men även ge hopp om att det går att bli frisk, avslutar Cecilia Åkesdotter.

Läs avhandlingen “Psychiatric disorders in Swedish elite athletes – prevalence, comorbidity and life stories” i GIH:s publikationsdatabas DiVA. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.