SWEFIT-studien: Nationell kartläggning av kondition och muskelstyrka hos svenska ungdomar
Projektledare
- Gisela Nyberg
Institution
- Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, FAH
Finansiärer
- Skandias Stiftelse Idéer för livet
Abstract
Nedan kan du läsa sammanfattningar om projektet på engelska och/eller svenska. Informationen hämtas från publikationsdatabasen DiVA.
The SWEFIT study aims for the first time, to measure cardiorespiratory fitness, muscular strength, and lifestyle factors in a nationally representative sample of approximately 4,000 adolescents aged 13–14 and 17–18 years. The study will establish Swedish reference values and investigate differences between sexes and socioeconomic groups. Results will also be compared with international studies and historical Swedish data, providing insight into long-term trends. In addition, the study will examine how fitness, strength, and lifestyle factors are associated with future disease risk.
Data collection will take place over two years, both in research facilities, schools and using mobile testing units (buses), ensuring national coverage and participation from both urban and rural areas. Measurements include cardiorespiratory fitness (Ekblom-Bak test), handgrip strength, lower-body strength, body weight, height, blood pressure, and self-reported lifestyle behaviors.In the future, participants may be linked to national registers to allow long-term follow-up of cardiovascular and metabolic diseases, mental health diagnoses, and sickness absence. Inclusion of age groups previously examined in earlier studies (1987, 2001, 2007, 2019) and conscription register data enables analyses of long-term trends.
The results from the SWEFIT study will enable early identification of risk levels and provide an evidence base for preventive health initiatives. The study is led by researchers at the Swedish School of Sport and Health Sciences in collaboration with Karolinska Institutet, international researchers, clinicians, and strategic partners, ensuring high scientific quality, clinical relevance, and long-term societal benefit.
SWEFIT-studien är unik i sitt slag och syftar till att för första gången mäta kondition, muskelstyrka och levnadsvanor i ett nationellt representativt urval på cirka 4000 ungdomar i åldrarna 13–14 och 17–18 år. Studien ska ta fram svenska referensvärden och undersöka skillnader mellan kön och socioekonomiska grupper. Resultaten ska också jämföras med internationella studier och historiska svenska data. Den ger också kunskap om hur kondition, styrka och levnadsvanor samvarierar med risk för sjukdomar senare i livet.
Datainsamlingen sker under två år, både i forskningslokaler, i skolor och med mobila mätenheter (buss), vilket säkerställer nationell täckning och deltagande från både stad och landsbygd. Mätningarna omfattar kondition (Ekblom-Bak-test), handgreppstyrka, benstyrka, vikt, längd, blodtryck samt självrapporterade levnadsvanor. I framtiden kan deltagarna kopplas till nationella register för långsiktig uppföljning av hjärt-kärl- och metabola sjukdomar, psykiska diagnoser och sjukfrånvaro. Deltagarna kopplas till nationella register för uppföljning senare i livet av hjärt-kärl- och metabola sjukdomar, psykiska diagnoser samt sjukfrånvaro. Inkludering av åldersgrupper som ingått i tidigare studier (1987, 2001, 2007, 2019) och värnpliktsregistret möjliggör analyser av långsiktiga trender.
Resultaten från SWEFIT-studien möjliggör tidig identifiering av risknivåer och underlag för hälsoinsatser. Studien leds av forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan i samarbete med Karolinska Institutet, internationella forskare, kliniker och strategiska partners, vilket säkerställer hög kvalitet, klinisk relevans och långsiktig nytta för samhället.
%20GIH_Elever_Testcykel.JPG)
Om projektet
Det finns en växande oro för att dagens ungdomar har sämre kondition och muskelstyrka än tidigare generationer. Internationella studier visar tydliga nedgångar, men i Sverige saknas nationellt representativa data.
Detta är särskilt angeläget eftersom forskning visar att kondition och muskelstyrka är starkt kopplade till både fysisk och psykisk hälsa under hela livet och är viktiga indikatorer på övergripande hälsa hos ungdomar. Låg fysisk förmåga i ungdomen är kopplad till högre risk för kroniska sjukdomar, för tidig död och nedsatt funktion senare i livet. Det finns även forskning på att låg kondition i ungdomsåren kan påverka framtida arbetsförmåga och möjligheten att klara av både fysiskt och kognitivt krävande yrken.
Tidigare svenska studier har ofta varit begränsade till pojkar, haft små urval, saknat socioekonomisk representativitet samt i liten utsträckning beaktat geografiska skillnader, exempelvis mellan stad och landsbygd.
Det finns därför ett stort behov av nationellt representativa data om ungdomars kondition och muskelstyrka i Sverige.
Syfte
Syftet med SWEFIT-studien är att mäta kondition och muskelstyrka i ett nationellt representativt urval av svenska ungdomar i åldrarna 13–14 och 17–18 år.
Studien utgår från följande forskningsfrågor:
- Vilka är nuvarande nivåer och referensvärden för kondition och muskelstyrka hos svenska ungdomar och hur varierar dessa mellan kön, socioekonomisk bakgrund samt mellan geografiska regioner?
- Hur är dessa nivåer i jämförelse med tidigare svenska data samt med internationella nivåer?
- Hur är kondition och muskelstyrka relaterade till psykisk hälsa, blodtryck och levnadsvanor?
Så går studien till
Datainsamling
Studien planerar att inkludera 3 500–4 000 ungdomar från årskurs 7 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet, med deltagare rekryterade från hela Sverige. Datainsamlingen genomförs gruppvis tillsammans med respektive skolklass. Insamlingen sker på olika sätt, antingen på universitet i större städer, ute i de deltagande skolorna, eller i mobila testenheter (bussar) för att täcka hela landet.
Rekrytering – hur skolorna väljs ut
För att studien ska ge en representativ bild av svenska ungdomar används ett klusterurval av skolor framtaget av Statistikmyndigheten (SCB). Urvalet är skapat för att spegla den nationella variationen bland elever i Sverige. Det innebär att skolor väljs så att de tillsammans reflekterar skillnader i huvudman, skolstorlek, geografisk spridning inklusive kommuntyp, samt vårdnadshavares socioekonomiska bakgrund.
De utvalda skolorna får en digital inbjudan via e post. När skolledningen tackat ja skickas studieinformation till elever och vårdnadshavare genom skolans vanliga kommunikationskanaler, till exempel intranät, lärplattformar (exempelvis SchoolSoft), e post eller brev.
Deltagande i studien är frivilligt. Alla elever lämnar informerat samtycke innan medverkan. För elever som är yngre än 15 år krävs även skriftligt samtycke från vårdnadshavare.
Vilka mätningar gör eleverna?
För att få en nyanserad bild av ungdomars hälsa genomför alla deltagare flera olika typer av mätningar:
- Konditionen mäts med Ekblom–Bak-testet, ett väl etablerat och submaximalt cykeltest som uppskattar konditionsnivån utan att eleverna behöver anstränga sig maximalt.
- Muskelstyrkan mäts genom flera standardiserade övningar som visar olika typer av styrka och explosivitet. Eleverna genomför bland annat handgreppstest, stående längdhopp och böjt arm häng.
- Psykisk hälsa och levnadsvanor mäts genom att deltagarna får svara på en digital enkät med frågor om hur de mår och deras levnadsvanor, tex kring fysisk aktivitet, skärmtid och sömn.
- Utöver detta registreras flera fysiologiska mått, bland annat blodtryck, vilopuls, vikt och längd samt kroppssammansättning.
För att förstå eventuella skillnader mellan olika socioekonomiska grupper används även information om vårdnadshavares inkomst och utbildningsnivå. Dessa uppgifter hämtas anonymt från nationella register via Statistikmyndigheten SCB och kan inte kopplas till enskilda individer.
Tidsplan
Under våren testar och finjusterar vi alla mätmetoder i en pilotomgång. Vi arbetar också tillsammans med en referensgrupp med skolpersonal, ungdomar, elevhälsan och andra aktörer för att säkerställa att studien fungerar väl i skolmiljön. Dessutom samarbetar vi med både nationella och internationella forskare, och genomför studiebesök i forskargrupper i andra länder som gör liknande studier.
Hösten 2026 – Regional datainsamling
Från hösten 2026 startar datainsamlingen i skolor inom ungefär 2–3 timmars resväg från Stockholm och GIH. Syftet är att samla in data i mindre skala och samtidigt kvalitetssäkra metoderna inför nästa steg.
2027–2028 – Nationell datainsamling
Under 2027 och 2028 genomförs den stora nationella datainsamlingen. Då deltar skolor över hela landet. Arbetet sker via universitetsbaserade insamlingshubbar, besök på skolor och med mobila testenheter för att kunna nå ungdomar i alla regioner.
Samhällsrelevans
SWEFIT adresserar en kritisk samhällsutmaning, eftersom Sverige saknar nationellt representativa data om ungdomars kondition och muskelstyrka. Projektet fyller detta kunskapsgap och kommer att tillhandahålla resultat från den första nationellt representativa kartläggningen av ungdomars fysiska förmåga i Sverige, med data uppdelade efter ålder, kön, socioekonomiska grupper och geografiska regioner.
Resultaten möjliggör identifiering av riskgrupper med låg fysisk förmåga och därmed förhöjd risk för framtida ohälsa, samt jämförelser med äldre svenska studier och internationella data. Detta är också viktigt ur ett arbetslivsperspektiv, då resultaten kan bidra till ökad förståelse för framtida arbetsliv. Sammantaget ger detta skolor, vård och beslutsfattare evidens för hälsofrämjande och förebyggande insatser, vilket bidrar till minskade framtida samhälls- och vårdkostnader. Projektet lägger även grunden för ett nationellt system för uppföljning av ungdomars fysiska hälsa, vilket möjliggör kontinuerlig uppföljning av trender, identifiering av riskgrupper och utvärdering av effekter av framtida hälsoinsatser.
Film om projektets relevans
Skandia har producerat en film där L-O Nilsson, som är specialist på fysiskt stridsvärde och prestationsförmåga på Försvarsmakten, berättar om vikten av fysisk kapacitet.
Vill du veta mer?
Kontakta oss via swefit@gih.se.
Forskare knutna till projektet
Projektmedarbetare
- Örjan Ekblom, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa
- Karin Kjellenberg, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa
- Susanne Andermo, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, Karolinska Institutet
Projekttid
- 2026 - 2029
Projekttyp
- Projektbidrag
Nationell ämneskategori
- Folkhälsovetenskap, global hälsa och socialmedicin
Kortadress till denna sida: gih.se/swefit