Till Gymnastik- och idrottshögskolan startsida

Fysisk aktivitet vid stressrelaterad utmattning: från upplevelser samt psykologiska och fysiologiska responser till en KBT-baserad intervention

Physical activity in stress-related exhaustion: From experiences and psychological and physiological responses to a cognitive-behavioral intervention

Projektledare

  • Victoria Blom

Institution

  • Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, FAH

Finansiärer

  • KK-stiftelsen

Abstract

Nedan kan du läsa sammanfattningar om projektet på engelska och/eller svenska. Informationen hämtas från publikationsdatabasen DiVA.

Stress-related exhaustion is one of the leading causes of sick leave in Sweden and is often characterized by persistent fatigue, increased stress sensitivity, and difficulties in everyday functioning. Physical activity is commonly recommended as part of rehabilitation, yet further knowledge is needed regarding how it can be adapted and integrated into treatment for this population. Improved understanding of both physiological and psychological responses, as well as how physical activity is experienced and managed in daily life, may contribute to more targeted rehabilitation approaches.

The overall aim of this research project is to develop and evaluate a structured intervention in which physical activity is integrated into psychological treatment for individuals with stress-related exhaustion. The project includes studies examining physiological and psychological responses to physical activity, as well as individuals’ experiences of engaging in physical activity in everyday life. Findings from these studies have informed the development of the intervention and the subsequent feasibility study. The overarching goal is to generate knowledge on how physical activity can be used in a safe, sustainable, and effective way as part of rehabilitation.

The project includes three interrelated studies.

Study 1 examined physiological and psychological responses to single exercise sessions in individuals with stress-related exhaustion compared with healthy controls. The study was conducted in a laboratory setting, where participants completed two cycling sessions, one at low intensity and one at moderate intensity. Psychological and physiological responses were measured before, during, and after exercise.

Study 2 explored experiences of physical activity in everyday life through qualitative interviews with individuals with stress-related exhaustion. The focus was on factors that facilitate or hinder engagement in physical activity, as well as strategies participants use to manage activity during recovery.

Study 3 builds on findings from the first two studies and evaluates a treatment manual in a clinical feasibility study. Approximately 25 participants are recruited through healthcare providers such as occupational health services, primary care, and related settings where individuals with stress-related exhaustion receive treatment. Participants take part in an intervention consisting of approximately 5–6 sessions in which physical activity is integrated into psychological treatment delivered by clinicians with cognitive-behavioral competence within routine care. Outcomes related to fatigue, mental health, and physical activity are assessed before and after the intervention, and experiences of the intervention are collected from both participants and clinicians.

By developing and evaluating an intervention grounded in psychological and physiological knowledge and in the experiences of individuals with stress-related exhaustion, the project aims to inform more targeted rehabilitation strategies. Improved integration of physical activity into treatment may support recovery and functional capacity and thereby reduce the impact of stress-related exhaustion for both individuals and society. The study also provides a foundation for future effectiveness trials in which the intervention can be evaluated on a larger scale.

Stressrelaterad utmattning är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige och innebär ofta långvarig trötthet, ökad stresskänslighet och svårigheter att fungera i vardagen. Fysisk aktivitet rekommenderas ofta som en del av rehabiliteringen, men det finns behov av fördjupad kunskap om hur den kan anpassas och integreras i behandling för denna grupp. Ökad förståelse för både fysiologiska och psykologiska responser samt för hur fysisk aktivitet upplevs och hanteras i vardagen kan bidra till mer träffsäkra rehabiliteringsinsatser.

Detta forskningsprojekt har som mål att utveckla och utvärdera en strukturerad intervention där fysisk aktivitet integreras i psykologisk behandling för personer med stressrelaterad utmattning. Projektet omfattar studier av fysiologiska och psykologiska responser på fysisk aktivitet samt individers erfarenheter av fysisk aktivitet i vardagen, vilka har legat till grund för interventionens utformning och den efterföljande genomförbarhetsstudien. Den övergripande ambitionen är att bidra med kunskap om hur fysisk aktivitet kan användas på ett säkert, hållbart och effektivt sätt som en del av rehabilitering.

Projektet omfattar tre delstudier:

Delstudie 1. Den första studien undersökte hur personer med stressrelaterad utmattning reagerar på fysisk aktivitet jämfört med friska personer. Studien genomfördes i laboratoriemiljö och deltagarna genomförde två cykelpass, ett på låg och ett på måttlig intensitet. Psykologiska och fysiologiska reaktioner mättes före, under och efter träningspassen.

Delstudie 2. Den andra studien har genom kvalitativa intervjuer undersökt hur personer med stressrelaterad utmattning upplever fysisk aktivitet i vardagen. Fokus låg på vilka faktorer som underlättar eller försvårar att vara fysiskt aktiv, samt vilka strategier deltagarna använder för att hantera aktivitet under sin återhämtning.

Delstudie 3. Resultaten från de två första delstudierna ligger till grund för utvecklingen av en behandlingsmanual, som utvärderas i den tredje delstudien i form av en genomförbarhetsstudie i klinisk verksamhet. Cirka 25 deltagare rekryteras via vårdgivare såsom företagshälsovård, primärvård och närliggande verksamheter där personer med stressrelaterad utmattning får behandling, och deltar i en intervention bestående av cirka 5–6 sessioner där fysisk aktivitet integreras i psykologisk behandling. Interventionen genomförs av behandlare med KBT-kompetens inom ramen för ordinarie vård. Utfall relaterade till trötthet, psykisk hälsa och fysisk aktivitet mäts före och efter insatsen, och erfarenheter av interventionen samlas in från både deltagare och behandlare.

Genom att utveckla och utvärdera en intervention som bygger på både psykologisk och fysiologisk kunskap och erfarenheter från personer med stressrelaterad utmattning kan projektet bidra till mer träffsäkra rehabiliteringsinsatser. En bättre integrering av fysisk aktivitet i behandling kan stödja återhämtning och funktionsförmåga, och därav minska konsekvenserna av stressrelaterad utmattning för både individ och samhälle. Studien lägger även en grund för framtida effektstudier där interventionen kan prövas i större skala.
En motionsklädd kvinna som pausar vid havet

Om projektet

Stressrelaterad utmattning är en vanlig orsak till sjukskrivning och innebär ofta långvarig trötthet och nedsatt funktionsförmåga. Fysisk aktivitet rekommenderas ofta i rehabilitering, men mer kunskap behövs om hur den kan integreras i behandling på ett hjälpsamt och gradvis sätt.

Detta forskningsprojekt undersöker hur fysisk aktivitet kan användas som en del av psykologisk behandling vid stressrelaterad utmattning. Projektet omfattar studier av fysiologiska och psykologiska responser på fysisk aktivitet, individers erfarenheter av aktivitet i vardagen samt utveckling och utvärdering av en behandlingsmodell där fysisk aktivitet integreras i terapi.

Forskningsupplägg

Projektet består av tre delstudier som tillsammans bidrar till att öka kunskapen om fysisk aktivitet vid stressrelaterad utmattning och till att utveckla en behandlingsmodell där fysisk aktivitet integreras i psykologisk behandling.

Den första studien undersökte fysiologiska och psykologiska responser på fysisk aktivitet hos personer med stressrelaterad utmattning jämfört med friska personer.

Den andra studien utforskade individers erfarenheter av fysisk aktivitet i vardagen genom intervjuer. Resultaten från dessa studier har använts som grund för utvecklingen av en behandlingsmanual.

Den tredje studien Steg för steg tillbaka, som nu pågår, är en genomförbarhetsstudie där interventionen prövas i klinisk verksamhet. Behandlare med KBT-kompetens använder behandlingsmanualen inom ramen för sin ordinarie behandling med personer med stressrelaterad utmattning. Som en del av medverkan i forskningsprojektet tillfrågar behandlaren aktuella klienter om de vill genomföra interventionen och delta i studien. Datainsamlingen omfattar frågeformulär före och efter behandlingen samt insamling av erfarenheter från både deltagare och behandlare om hur interventionen fungerar i praktiken.

Syfte och mål med tredje studien

Målet med den tredje delstudien Steg för steg tillbaka är att utveckla bättre behandlingsstöd för personer med stressrelaterad utmattning och att undersöka hur fysisk aktivitet kan integreras i psykologisk behandling på ett tryggt och hållbart sätt.

Studien syftar till att undersöka:

  • hur behandlingsmodellen fungerar i klinisk praktik
  • hur den upplevs av både behandlare och deltagare
  • vilka faktorer som underlättar eller försvårar användningen.

Behandlare sökes

Inom projektets tredje delstudie söker vi nu behandlare som vill använda interventionen i sitt kliniska arbete. Vi söker dig som:

  • är psykolog, psykoterapeut eller behandlare med grundläggande KBT-utbildning (lägst steg 1)
  • arbetar kliniskt med personer med stressrelaterad utmattning
  • har möjlighet att använda interventionen inom din ordinarie verksamhet

Som behandlare får du:

  • en kort utbildning interventionen (ca 2,5 timmar)
  • tillgång till en strukturerad och kliniskt användbar manual
  • möjlighet att använda interventionen med klienter i din ordinarie behandling

Interventionen består av cirka 5–6 individuella sessioner (digitalt eller fysiskt) som integreras i den pågående behandlingen och anpassas efter individens behov och förutsättningar.
Som en del av studien tillfrågar du aktuella klienter inom din verksamhet om de vill genomföra interventionen och delta i forskningen. Du ombeds även dokumentera sessionerna kortfattat (ca 5 minuter per tillfälle) samt besvara ett kort utvärderingsformulär efter avslutad behandling. Datainsamlingen pågår under 2026 och målet är att inkludera cirka 20 deltagare.

Personer som deltar genomgår interventionen som en del av sin ordinarie behandling och besvarar frågeformulär före och efter insatsen om symtom, mående och upplevelse av interventionen. Vissa deltagare kan även bli tillfrågade om intervju om sina erfarenheter.

Projektet kommer att samla in och registrera information om dig, från enkäter och intervjuer. Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. All information från kommer att vara kodad (pseudonymiserad) vilket innebär att den inte kan kopplas direkt till dig som person. Kodnyckel förvaras på en säker serverplats och behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Forskningsdata och kodnyckel kommer lagras i minst 10 år. Endast de forskare som är involverade i studien har tillgång till kodnyckel och forskningsdata.

Ansvarig för dina personuppgifter är Gymnastik- och Idrottshögskolan. Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i projektet, och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begränsas.
Rätten till radering och till begränsning av behandling av personuppgifter gäller dock inte när uppgifterna är nödvändiga för den aktuella forskningen.

Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta Victoria Blom, tel. 070-721 30 29. Dataskyddsombud nås på tel. 08-120 537 00. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas har du rätt att ge in klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten, som är tillsynsmyndighet.

Samverkanspartners

Projektet genomförs i samarbete med Avonova och Itrim.

E-PABS forskningsmiljö

Detta projekt ingår i forskningsmiljön E-PABS – ett excellenscenter för fysisk aktivitet, hjärnhälsa och hållbarhet.

E-PABS har tre huvudsakliga forskningsteman som alla fokuserar på hjärnhälsa:

  • Träningens neurofysiologi
  • Fysisk aktivitetsepidemiologi
  • Hållbara beteendeförändringar

Detta projekt hör till tema ” Hållbara beteendeförändringar”.