Forskning om brandmäns fysiska förmåga: Tester av fysisk förmåga Räddningsregion Östra Svealand

Sverige har en lång tradition av forskning kring brandmäns fysiska kapacitet. Redan på 1950-talet utförde professor Irma Åstrand vid GIH studier som visade att brandmannayrket är ett av de mest fysiskt krävande. På 1980-talet följde professor Åsa Kilbom upp med forskning som ledde till införandet av lagstadgade krav på arbetskapacitet för rökdykning.

I början av 2000-talet genomförde Umeå Universitet tillsammans med MSB studier som identifierade de tyngsta momenten inom brandmansyrket och vilka fysiska förmågor som bäst förklarade prestation i dessa moment. Detta projekt bygger vidare på denna tradition. Fokus ligger på att utveckla tester som kan genomföras på stationerna till låga kostnader och som effektivt förutsäger prestation i fysiskt ansträngande brandmanstypiska moment.

Resultat – Pyramidtestet förutsäger prestation som brandman

Utifrån det första projektet fann vi att Pyramidtestet hade ett starkt samband med prestation i brandmanstesterna. Testet, som utvecklades av Johnny Nilsson och Eva Andersson vid GIH, innebär att deltagaren springer så många vändor som möjligt över en pyramidformad struktur under tre minuter.

Pyramidtestet har visat sig ha ett starkt samband med prestation i brandmanstypiska arbetsuppgifter samt maximal syreupptagningsförmåga. Dessutom har testet, något oväntat, visat ett starkt samband med flera styrketester. Genom att kombinera testresultaten med deltagarnas längd och vikt kan vi förklara hela 71 % av prestationen i arbetsmoment – en betydligt högre förklaringsgrad än tidigare studier. Pyramidtestet är enkelt att genomföra, kräver ingen dyr utrustning och kan användas av allt från elitidrottare till äldre personer.

Gemensamma tester inom brandkåren

När valida och reliabla fystester tagits fram har projektet gått vidare med att studera hur den fysiska förmågan ser ut inom Räddningsregion Östra Svealand och hur resultaten relaterar till dagens lagstadgade fyskrav. Ett viktigt mål har varit att skapa gemensamma riktlinjer för fystester. Tidigare har antagningen av brandmän skett på olika grunder beroende på kommun. Genom att införa tester med stark koppling till arbetsmoment kan kostnader minskas och tester förenklas, samtidigt som fokus kan läggas på att förbättra brandmännens fysik under året.

Framtida forskning – Hälsa och fysisk prestationsförmåga i fokus

Trots att projektet varit mycket framgångsrikt har det väckt nya frågor. Vi tror att de fystester vi utvecklat, som mäter generella egenskaper, även kan kopplas till hälsomarkörer. Nu när en stor kohort regelbundet genomför testerna hoppas vi kunna följa hur fysisk förmåga relaterar till vanliga hälsomarkörer. Vi vill också förstå varför Pyramidtestet är så effektivt och hur man bäst kan bedriva träning för brandmän.

Samhällsrelevans

Det pågående projektet bygger vidare på en stark svensk forskningsgrund och visar hur nära samarbete mellan akademi och räddningstjänst kan leda till praktiska och kostnadseffektiva lösningar. Förhoppningen är att de nya testerna ska implementeras i de medverkande brandförbunden och på sikt spridas nationellt och internationellt. Vi tror även att dessa generella styrke- och konditionstester kan vara intressanta för andra yrkeskategorier med hög fysisk belastning, såsom specialförband inom militären och polisen.

Kontakt

Lasse ten Siethoff, lektor i idrottsvetenskap vid GIH
lasse.tensiethoff@gih.se
+46 (0)8-120 53 799