.webp)
Samverkan vid rehabilitering av stressrelaterad psykisk ohälsaDigitalt arbetsgivarstöd för chefer
Som chef har du en avgörande roll i att stödja medarbetare som drabbats av stressrelaterad psykisk ohälsa. Detta arbetsgivarstöd är framtaget för att ge dig konkreta råd, exempel och praktiska verktyg.
Stödet är uppdelat i fyra moduler. Många stressrelaterade besvär har en tydlig arbetsmiljökomponent (arbetsbelastning, otydlighet, bristande stöd, konflikter) varför vi rekommenderar att du börjar med den första modulen: "Anpassa arbetsmiljön och arbetssituationen". Därefter kan ni välja fritt utifrån var du och din medarbetare befinner er i processen.
Arbetslivsinriktad RehabiliteringChefens roll
Som chef har du en avgörande roll i att stödja medarbetare som drabbats av stressrelaterad psykisk ohälsa. Din insats kan vara avgörande för både återhämtning och en hållbar återgång i arbete. Samtidigt är rehabilitering och sjukskrivningsärenden ofta en sällanuppgift för de flesta chefer, vilket gör att många upplever osäkerhet: “Vad ska jag säga? När ska jag agera? Hur gör jag rätt?”
Detta digitala arbetsgivarstöd är framtaget för att ge dig konkreta råd, exempel och praktiska verktyg som underlättar i mötet med dessa situationer. Innehållet utgår från forskning, beprövad erfarenhet och de krav och ansvarsområden som gäller för arbetsgivare vid arbetslivsinriktad rehabilitering.
Bra att känna tillOm stressrelaterad psykisk ohälsa
Stressrelaterad psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. Det kan handla om tillstånd som utmattningssyndrom, anpassningsstörning eller stressreaktioner.
Gemensamt är att individens återhämtningsförmåga är påverkad eller nedsatt – exempelvis kan en vanlig arbetsdag eller ett krävande möte leda till kraftig trötthet som inte går över på en kväll eller helg. Likaså kan kognitiva, känslomässiga och fysiska symptom påverka arbetsförmågan.
Symtomen kan påverka arbetsförmågan på flera sätt
- Kognitiva symptom: Svårigheter att koncentrera sig, minnesproblem eller nedsatt förmåga att komma igång samt planera och organisera arbetet. Exempel: en medarbetare som tidigare klarade många parallella uppgifter får svårt att hålla ordning på mejl och deadlines.
- Känslomässiga symptom: Ökad känslighet för stress, oro, nedstämdhet, krav, trötthet eller starka känslosvängningar. Exempel: en medarbetare kan reagera med tårar eller irritation vid feedback som annars skulle uppfattas som rimlig.
- Fysiska symptom: Sömnproblem, spänningshuvudvärk, hjärtklappning, magproblem eller yrsel är vanligt vid stressrelaterad ohälsa.
Vad du som chef behöver känna till
- Arbetsförmågan kan variera. Arbetsförmågan kan variera från dag till dag och även till synes små förändringar i arbetsmiljön kan ha stor betydelse för återhämtningen.
- Återhämtningen kan ta tid. Stressrelaterad ohälsa utvecklas ofta under lång tid och rehabilitering sker stegvis. Det är normalt att vägen tillbaka går i små steg och kan variera från vecka till vecka.
- Arbetsmiljön är en viktig faktor. Hög arbetsbelastning, otydliga roller, bristande stöd eller konflikter kan bidra till besvären. Anpassningar på arbetsplatsen är därför en central del av rehabiliteringen.
- Din roll är avgörande. Du behöver inte vara expert på stressrelaterad ohälsa – ditt ansvar är att upprätthålla kontakt, visa omtanke, möjliggöra eventuella anpassningar i arbetsmiljön och bidra till en plan för återgång i arbete.
- Tydlighet och delaktighet stärker. Att involvera medarbetaren i planering och beslut ökar känslan av kontroll och tillit, vilket i sin tur stärker möjligheten till en hållbar återgång.
- Samverkan underlättar. Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och ibland företagshälsan är viktiga partners. Som chef bidrar du med arbetsplatsens perspektiv och skapar samsyn.
Kort sagt, din uppgift är inte att “bota stressen”, utan att vara en närvarande och stödjande ledare som gör arbetsplatsen till en del av lösningen.
Chefens rollStressrelaterad ohälsa och återgång i arbete
Vid stressrelaterad psykisk ohälsa reagerar både kropp och hjärna ofta starkt på krav, tempo och belastning – även efter att den akuta sjukskrivningen avslutats. Trötthet, koncentrationssvårigheter och ökad stresskänslighet kan göra att arbete som tidigare fungerade nu upplevs som överväldigande.
Det är därför vanligt att medarbetaren känner oro inför återgång i arbete och börjar tolka signaler från kroppen som tecken på att något är fel eller farligt. En naturlig konsekvens kan bli att man försöker skydda sig genom att undvika sådant som upplevs som ansträngande – till exempel vissa arbetsuppgifter, ansvar, sociala sammanhang eller situationer med tidspress.
På kort sikt kan undvikande minska obehag och ge en känsla av kontroll. På längre sikt finns dock en risk att undvikandet i sig bidrar till ökad osäkerhet och minskad tilltro till den egna arbetsförmågan. Ju längre man håller sig undan, desto svårare kan det kännas att närma sig arbete igen.
Därför behöver återgång i arbete ofta innehålla mer än vila och avlastning. Den behöver också ge utrymme för trygg, kontrollerad och planerad träning i arbete – att i små steg närma sig krav, tempo och belastning igen. Det handlar inte om att pressa, utan om att skapa förutsättningar för lärande: att få nya erfarenheter av att arbete faktiskt går att genomföra utan att det leder till sammanbrott eller bakslag.
När återgången planeras stegvis, med tydliga ramar, anpassade arbetsuppgifter och regelbunden uppföljning, får medarbetaren möjlighet att:
- återupptäcka vad som faktiskt fungerar,
- bygga upp tillit till sin egen arbetsförmåga,
- och successivt öka belastningen på ett sätt som är hanterbart.
Här spelar du som chef en central roll i att skapa struktur, trygghet och kontinuitet – och i att signalera att återgång i arbete är en process där justeringar är tillåtna och förväntade.
Vägledning och stödTill dig som chef
För att underlätta användningen av det digitala arbetsgivarstödet har du som chef möjlighet till att få vägledning av en kontaktperson från forskargruppen, legitimerad psykolog med lång erfarenhet av organisationsutveckling, ledarskap och arbetsåtergång vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Kontaktpersonen fungerar som ett stöd under den tid du använder stödet och erbjuder möjlighet till kortare avstämningar kring användning, tillämpning och eventuella frågor som uppstår. Det digitala arbetsgivarstödet är i första hand utformat för att kunna användas självständigt av chefer och arbetsgivare. Kontaktpersonen finns till som ett komplement – för att vägleda, förtydliga och bidra till att arbetsgivarstödet används på ett sätt som blir relevant för den enskilda verksamheten.
Syftet med kontakten är att bidra till trygghet och tydlighet i chefens roll, samt att stärka förmågan att använda arbetsgivarstödet i praktiken. Fokus ligger inte på att ge individuella råd i enskilda personalärenden, utan på att stödja chefens process och lärande kring hur rehabilitering och återgång i arbete kan hanteras på ett hållbart sätt.
Chefsstödet omfattar upp till fyra tillfällen. Kontakten sker vid behov och kan genomföras via telefon eller digitalt möte. Varje samtal kan exempelvis användas till att:
- Få vägledning i hur du som chef kan använda det digitala stödet på ett strukturerat sätt.
- Stämma av frågor eller reflektioner som uppkommer under arbetet med de olika momenten.
- Diskutera svåra situationer eller dilemman i rehabiliteringsprocessen.
- Få återkoppling på hur du kan förbereda eller genomföra samtal med medarbetare, exempelvis vid dialog om arbetsanpassning eller uppföljning.
All kontakt med forskargruppens kontaktperson dokumenteras kortfattat och i avidentifierad form vad gäller innehåll och omfattning, för att kunna utvärdera hur stödet används och vilket behov av chefsstöd som finns i praktiken. Dokumentationen används endast för forskningsändamål och behandlas enligt gällande forskningsetiska principer.
Kortadress till denna sida: gih.se/digitalt_arbetsgivarstod