ADT-Train – Högintensiv, individanpassad träning för män med prostatacancer som får hormonbehandling

Om projektet

Gruppen män med prostatacancer som får hormonbehandlingen ADT är mycket stor. Behandlingen bromsar effektivt cancern, men orsakar ofta en rad biverkningar som försämrar livskvaliteten, bland annat muskelförtvining, viktuppgång, försämrad kondition, ökad trötthet, nedstämdhet, minskad sexualfunktion, benskörhet och en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Träning, särskilt en kombination av högintensiv konditions- och styrketräning, har visat sig kunna motverka flera av dessa negativa effekter. Ett stort problem är dock att tidigare forskning ofta använt träningsprogram som är svåra att genomföra i praktiken, vilket gör att de inte når ut och kommer den stora gruppen män till nytta.

Effektivt träningsprogram

På Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, har vi utvecklat ett effektivt träningsprogram som kombinerar högintensiv svänghjulsträning (en ny form av styrketräning) med cykelintervaller (konditionsträning). Se bild ovan.

Programmet, som ursprungligen utvecklades för elitidrottare, tror vi har stora möjligheter att även gynna män med prostatacancer. Utrustningen är kostnadseffektiv, portabel och tar upp lite plats, vilket gör den optimal för implementering inom sjukvården.

Om vårt nya träningsprogram är så effektivt som vi tror så blir nästa steg att implementera träningen på sjukhusen och utvärdera den i stor skala. På så vis kan ett mycket stort antal män med prostatacancer få hjälp med att motverka sina negativa biverkningar av hormonbehandlingen och på så vis få en bättre livskvalitet.

• Inslag på TV4 som visar hur träningen går till Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Finansiärer och samarbetspartners

Finansiärer:

• Bayer
• Exxentric
• Monark
• Percy Falks Stiftelse
• Prostatacancerförbundet

Samarbetspartners inom vårdsektorn och högskolesektorn:

• Capio S:t Görans sjukhus
• Hallands sjukhus
• Karolinska universitetssjukhuset
• Södersjukhuset
• Karolinska institutet
• Göteborgs universitet (Sahlgrenska akademin)
• Linköpings universitet
• Sophiahemmets högskola

Syfte och upplägg

Syftet med projektet är att utvärdera programmets effekt på fysisk förmåga, hälsa och livskvalitet hos män som får hormonbehandling. Efter en lovande pilotstudie genomförs nu en randomiserad klinisk studie där 48 män med prostatacancer rekryteras. Hälften randomiseras till en träningsgrupp och hälften till en kontrollgrupp.

Träningen genomförs på GIH samt på Hallands sjukhus två gånger i veckan under 12 veckor, och ett stort antal fysiologiska och psykologiska variabler mäts före och efter träningsperioden. Utöver detta tas blod- och vävnadsprover för att öka kunskapen om de molekylära mekanismer som ligger bakom hormonbehandlingens negativa effekter, samt hur dessa påverkas av träning.

Projektet är unikt då det är ett multidisciplinärt samarbete mellan forskare på olika universitet och sjukhus samt att patienter har varit djupt involverade sedan starten. Detta bidrar till att öka projektets genomförbarhet och patientnytta.

Tidplan och patientrekrytering

Projektet beviljades 2024 medel från Prostatacancerförbundet och Percy Falks stiftelse, och under 2025 har vi även erhållit stöd från Bayer, Monark och Exxentric.

Tack vare dessa medel har vi kunnat genomföra en pilotstudie (fas 1) och inleda den randomiserade kliniska studien (fas 2). För att slutföra samtliga delar av den randomiserade studien enligt tidplan krävs dock ytterligare finansiering.

Patientrekrytering sker från samtliga prostatacancerkliniker i Stockholm (Capio S:t Görans sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset och Södersjukhuset) samt från Hallands sjukhus i Varberg.

Pilotstudie och masterprojekt

Under 2024/2025 genomfördes en pilotstudie med 14 män som nyligen påbörjat hormonbehandling ADT för prostatacancer. Deltagarna delades in i två grupper: en träningsgrupp (7 personer) och en kontrollgrupp (7 personer). Träningsgruppen deltog i två högintensiva träningspass per vecka, med totalt upp till 12 pass.

Träningen mottogs mycket väl: nästan alla pass genomfördes enligt plan (91 %) och endast en lindrig muskelsträckning rapporterades. Med hjälp av digital uppföljning kunde vi följa deltagarnas utveckling och se en successiv förbättring i prestationsförmåga under studiens gång. De flesta i träningsgruppen ökade sin kondition, styrkeuthållighet, muskelmassa och muskelstorlek i benen, medan deltagarna i kontrollgruppen i stället visade en tendens till försämring. Majoriteten av träningsdeltagarna upplevde dessutom minskad cancerrelaterad trötthet, i kontrast till kontrollgruppen, där tröttheten snarare ökade.

Sammanfattningsvis visar resultaten att träningen både är genomförbar och säker, samt att den har stor potential att motverka de biverkningar som ofta följer med hormonbehandling. Detta ger starka skäl att gå vidare med en större studie för att bekräfta och fördjupa de lovande resultaten.

Parallellt med pilotstudien genomfördes en masteruppsats vid GIH, där sex män med metastaserad prostatacancer och livslång hormonbehandling deltog i samma högintensiva träningsupplägg. Även här visade resultaten att träningen var genomförbar och säker i denna patientgrupp. De flesta deltagarna beskrev dessutom träningen som mycket positiv och betydelsefull för deras livskvalitet.

Patientperspektiv

Projektet är i grunden patientdrivet och patienter i föreningen ProLiv Väst har varit med att initiera det. Även Prostatabröderna i Stockholm är delaktiga, och under 2025 etablerades en patientreferensgrupp som bidrar med värdefulla insikter kring projektets genomförbarhet, acceptans och praktiska utmaningar. Jan Kylve är ordförande i patientreferensgruppen och kan nås på: jan@kylve.se, 070-590 05 49.

En central del av projektet är kvalitativa intervjuer med både patienter och närstående. Genom dessa får vi en fördjupad förståelse för hur träningen och cancerbehandlingen upplevs, och hur de tillsammans påverkar välmående, livskvalitet och vardag.

Projektet har potential att få stor betydelse för både patienter och vården genom att erbjuda ett kostnadseffektivt och lättillgängligt komplement till den medicinska behandlingen. På så sätt ges män med prostatacancer möjlighet att själva vara aktiva i sin behandling och stärka sin hälsa och livskvalitet, samtidigt som vården får ett verktyg som kan förbättra både behandlingsresultat och patientupplevelse.