SCREENFIT: Promoting Balanced Screen Use and Mental Health in Adolescents. A School-Based Intervention Study

Research problem and specific questions
Adolescents spend about three-quarters of their day sedentary, often using screens, which is linked to lower physical activity and poorer mental health, including anxiety. In 2024, the Public Health Agency of Sweden issued its first official screen time guidelines, recommending a daily screen time limit of 2–3 hours. However, most adolescents exceed this. The Agency emphasized the need for high-quality interventions to promote balanced screen use. One drawback of past projects is the lack of involvement of the adolescents themselves in their design. This project aims to develop and evaluate a co-designed intervention (SCREENFIT) to provide adolescents with strategies to promote a more balanced screen use. This includes balancing screen time with other activities, such as physical activity, sleep, and homework, while also ensuring that the remaining screen time is used more mindfully—for example, by managing scrolling habits, reducing phone pickups, and choosing content that does not trigger negative emotions.

Data and methods
The SCREENFIT project consists of three sub-studies using both quantitative and qualitative collection methods to ensure an interdisciplinary approach. In sub-study one, we will co-design an intervention with the adolescents (15-16 years) as well as teachers and other relevant stakeholders. The intervention will consist of educational films, group discussions, and take-home exercises delivered over one school term. The final product will be designed for school staff to implement within the regular upper secondary school curriculum. In sub-study two, we will pilot the intervention and explore feasibility and acceptability and conduct pre-post measures. Sub-study three will be a school-based cluster randomized controlled trial, which is the golden standard for investigating effects of a new intervention. The primary outcomes are total screen time and anxiety. Secondary outcomes include mindful screen use, other mental health outcomes (depression, psychosomatic issues), and lifestyle factors like sleep, homework time, and physical activity.

Societal relevance and utilisation
Adolescents rely on the internet for social participation, but balancing screen time with other activities is challenging . The SCREENFIT intervention will be co-designed with adolescents to enhance relevance, effectiveness, and user ownership, ensuring an equitable, experience-informed approach that maximizes impact. The project has the potential to improve adolescent mental health and health behaviours. The final product will be an intervention manual that includes short informational videos and pre-made materials, designed for easy implementation in schools. Our vision is to make these resources widely accessible, ensuring they can be effectively used in schools nationwide with the goal of supporting adolescents in balancing their screen use and promoting their mental well-being.

The project is part of E-PABS – a center of Excellence in Physical Activity, healthy Brain functions and Sustainability.

Frågeställning
Ungdomar tillbringar ungefär tre fjärdedelar av sin dag stillasittande, ofta framför skärmar, vilket är förknippat med minskad fysisk aktivitet och försämrad psykisk hälsa, inklusive ångest. År 2024 kom Folkhälsomyndigheten med sina första officiella riktlinjer för skärmtid och rekommenderade en daglig skärmtidsgräns på 2–3 timmar. Dock överskrider de flesta ungdomar denna rekommendation. Myndigheten betonade behovet av högkvalitativa insatser för att främja en balanserad skärmanvändning. En svaghet med tidigare projekt är bristen på ungdomarnas egen medverkan i deras utformning. Detta projekt syftar till att utveckla och utvärdera en samskapad intervention (SCREENFIT) för att ge ungdomar strategier för att främja en mer balanserad skärmanvändning. Detta inkluderar att balansera skärmtid med andra aktiviteter, såsom fysisk aktivitet, sömn och läxor, samtidigt som den skärmtid som återstår används mer medvetet – till exempel genom att hantera scrollingvanor, minska ”phone pickups” och välja innehåll som inte förstärker negativa känslor.

Data och metod
SCREENFIT-projektet består av tre substudier som använder både kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder för att säkerställa ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt. I substudie ett kommer vi att utforma en intervention tillsammans med ungdomarna (15-16 år) samt lärare och andra relevanta intressenter. Interventionen kommer att bestå av utbildningsfilmer, gruppdiskussioner och hemövningar som levereras under en skoltermin. Slutprodukten kommer att utformas så att skolpersonal kan implementera den inom den ordinarie läroplanen för gymnasiet . I substudie två kommer vi att pilottesta interventionen och utforska genomförbarhet och acceptans samt genomföra pre-post kvantitativa mätningar. Substudie tre kommer att vara en skolbaserad klusterrandomiserad kontrollerad studie, vilket är den gyllene standarden för att undersöka effekter av en ny intervention. De primära resultaten är total skärmtid och ångest. Sekundära resultat inkluderar medveten skärmanvändning, psykisk hälsa (depression, psykosomatiska problem) och livsstilsfaktorer som sömn, läxläsning och fysisk aktivitet.

Samhällsrelevans och nyttiggörande
Ungdomar är beroende av internet för att delta i sociala sammanhang, men det är fortfarande en utmaning att balansera skärmtid med andra aktiviteter. SCREENFIT- interventionen utformas i samarbete med ungdomar för att öka relevansen, effektiviteten och deras känsla av ägarskap. Detta bidrar till ett jämlikt och erfarenhetsbaserat tillvägagångssätt som maximerar effekten . Projektet har potential att förbättra ungdomars psykiska hälsa och hälsobeteenden. Slutprodukten blir en interventionshandbok med korta informationsvideor och färdigt material, särskilt utformat för enkel och effektiv implementering i skolor. Vår vision är att göra dessa resurser allmänt tillgängliga och se till att de kan användas effektivt i skolor över hela landet med målet att stödja ungdomar i att balansera sin skärmanvändning och främja deras psykiska välmående.

Projektet ingår i forskningsmiljön E-PABS – ett excellenscenter för fysisk aktivitet, hjärnhälsa och hållbarhet.