Genetic and environmental contributions to the bidirectional associations between physical activity patterns, neurodevelopmental symptoms and mental health

Genetiska och miljömässiga bidrag till de dubbelriktade sambanden mellan fysiska aktivitetsmönster, utvecklingsneurologiska symtom och psykisk hälsa

Project Leader

  • Örjan Ekblom

Department

  • Department of Physical Activity and Health

Research Funders

  • Knowledge Foundation

Abstract

Below you can read summaries about the project in English and/or Swedish. The information is taken from the publication database DiVA.

Epidemiologiska studier har ofta begränsade möjligheter att identifiera orsakssamband. Detta gäller särskilt för situationer där orsakssambanden kan vara dubbelriktade. Genom att studera hälsa och levnadsvanor hos enäggs- och tvåäggstvillingar är det dock möjligt att modellera i vilken utsträckning skillnader i en eller flera egenskaper, kan hänföras till arv, gemensamma miljöfaktorer (något som båda tvillingarna upplevt, såsom uppväxtfaktorer) eller unika miljöfaktorer (något som bara den ena tvillingen upplevt, såsom deltagande i en viss aktivitet, skolfaktorer eller något de råkat ut för). Tvillingbaserade studier är inte så vanliga eftersom de kräver mycket information från en stor grupp både enäggs- och tvåäggstvillingar. Att skapa sådana register kräver lång tid och omfattande arbete. I Sverige finns Svenska Tvillingregistret (STR) som en nationell forskningsresurs. GIH är genom E-PABS medlemmar av STRs i nationella råd och bidrar med mätningar av fysisk aktivitet baserad på sensorbaserad metodik till registret. Tidigare studier saknas av hur arv respektive miljö inverkar på sambandet mellan det fysiska aktivitetsmönstret och om det finns faktorer i arv eller miljö som påverkar sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsoutfall. Även om självrapporterad data på fysisk aktivitet är informativ, är den sensorbaserade data man samlar in med till exempel accelerometrar avsevärt mer detaljerad.

I de första två STR-baserade studier undersöker vi arvsmässiga och miljömässiga bidrag till fysisk aktivitet och psykisk hälsa, samt hur dessa samvarierar hos barn som är nio och 15 år. I en studie undersöker vi hur fysisk aktivitet i nio års ålder påverkar psykisk hälsa i 15-årsåldern och i vilken utsträckning miljö eller arv kan kopplas till ett sådant samband.

I en annan studie studeras arvsmässiga och miljömässiga bidrag till detaljerade mått på nioåringars fysiska aktivitetsmönster och hur dessa mått relaterar till samband mellan neuropsykiatriska tillstånd och psykisk hälsa.