Bedömningar av ungas rörelseförmåga: En idrottsvetenskaplig problematisering och validering

Fredagen den 11 mars klockan 13:00 disputerar Anna Tidén i idrottsvetenskap. Avhandlingens titel är "Bedömningar av ungas rörelseförmåga: En idrottsvetenskaplig problematisering och validering".

Anna Tidén har skrivit en idrottsvetenskaplig avhandling inom idrottspedagogik. Hon tillhör GIH:s enhet kultur och lärande.

Disputationen äger rum fredagen den 11 mars 2016 kl 13:00 i GIH:s aula.

Opponent är professor Göran Patriksson vid Göteborgs universitet.

Huvudhandledare är professor Karin Redelius vid GIH och bihandledare är docent Suzanne Lundvall vid GIH.

Betygsnämnden består av:

  • Ingegerd Ericsson, docent, Malmö högskola
  • Eva Andersson, docent, GIH
  • Per Gerrevall, professor, Linnéuniversitetet

Läs mer om Anna Tidén.

Länk till fulltext i publikationsdatabasen DiVA.

Abstract

Länk till pressmeddelande om avhandlingen

Om avhandlingen

Den här boken handlar om ungas rörelseförmåga. Mer specifikt riktas fokus mot hur rörelseförmåga bedöms i olika sammanhang, både i ämnet idrott och hälsa och i olika slags motoriktester.Omslag Anna Tidéns avhandling

Boken består av fyra delstudier som problematiserar och diskuterar bedömningar av rörelseförmåga i skolan och i rörelsetester. Hur konstrueras rörelse förmåga i dessa sammanhang? Vad är det för rörelseförmågor som står i fokus när barn och ungas rörelseförmåga ska bedömas? Vilka rörelseerfarenheter ges utrymme i bedömningssammanhang och vilka exkluderas?

Den första studien handlar om hur rörelseförmåga formuleras och ska bedömas i ämnet idrott och hälsa i grund- och gymnasieskolan. I den andra studien valideras ett tidigare utformat bedömningsverktyg (NyTidstestet) avsett för svenska skolbarn i åldern 12-15 år. I den tredje studien beskrivs och analyseras hur rörelseförmåga konstrueras i ett tiotal vanligt förekommande tester, så kallade motorik- och rörelsetester. I den fjärde studien undersöks rörelseförmåga hos elever i 15-årsåldern och deras intresse för fysisk aktivitet som unga vuxna nio år senare.

Boken, som är Anna Tidéns doktorsavhandling, riktar sig till alla som är intresserade av frågor som rör barns, ungdomars och unga vuxnas rörelseförmåga och fysiska aktivitetsvanor, till exempel lärare, ledare och tränare samt studerande på lärarutbildning i idrott och hälsa, eller andra utbildningar med idrottsinriktning.

Abstract

The overall purpose of this thesis is to investigate, discuss and problematise different aspects of movement ability. The four sub-studies of the thesis deal with various issues concerning assessment of movement ability. First, the focus is on how the concept of physical literacy has influenced the steering document of the subject physical education and health (PEH) in Sweden. The question is: What kind of tensions and conflicts arise when different approaches and interpretations of movement ability are used in an educational context?Second, a structural validation is conducted of the NyTid test, an assessment tool developed to assess basic and complex movement skills at the ages of 12-16 years. The question is: Which categories of movement skills are identified through thevalidation of the NyTid test? Third, the study examines how ‘ability’ is conceptualised, configured and produced in movement tests and movement assessment tools. Finally, an investigation of how or whether an assessed low or high movement ability at the age of 15 matters for developing an interest in, or taste for, sport and physical activities nine years later, in young adulthood.

Movement ability is studied from different perspectives, including a multidisciplinary sport science approach using mixed methods. The theoretical standpoint in the sociocultural analyses is inspired by Bourdieu’s theories and concepts of habitus, capital, field and doxa, which are used as analytical tools. Different theories relating to the evaluation of movement abilities as product- or process oriented assessment are also made use of.

Movement abilities tests and assessment tools are also found to construct a specific and narrow form of physical capital strongly related to traditional sports. Accordingly, the social construction of movement ability through assessment tools is far from neutral and could affect how children see themselves and their sense of ‘ability’. Furthermore, the assumption that an acquired high level of movement ability plays a central role for being physically active is challenged in the thesis. Even though pupils at the age of 15 had a low level of assessed movement ability, it did not prevent them from acquiring a taste for sport and physical activity later in life. However, more studies on movement ability and the underlining mechanisms and factors for engaging in physical activities are necessary.

Adress till denna sida www.gih.se/disputationAT