Bättre på matte genom pulshöjande träning – sant eller falskt?

Örjan Ekblom är docent vid GIH och inledde med att presentera den studie som ligger till grund för seminariet. Studien pågår i fyra år och handlar om gäller barns och ungdomars fysiska aktivitet i relation till hälsosamma hjärnfunktioner, det vill säga psykisk hälsa och tankemässiga förmågor.

Bild på Örjan Ekblom

I den första delstudien kommer drygt ett tusen elever i årskurs 7 att genomföra kognitionstester, konditionstest på cykel, vikt- och längdmätning. Dessutom svarar deltagarna på en omfattande enkät innehållande frågor kring hälsa och ohälsa, levnadsvanor, hur det är i skolan och hur de har det hemma. När de lämnar GIH har de med sig en accelerometer på höften som registrerar hur mycket, hur ofta och hur intensivt de rör sig och dessutom har deltagarna information om hur de ska registrera kosten under tre dagar kommande veckan.

– Det vi vill få svar på är om det är sant att man kan bli bättre på matte och svenska om eleverna rör på sig mycket. Hur hänger aktivitet och uppmärksamhet eller koncentrationsförmåga ihop? Ett lika viktigt område är hur fysisk aktivitet och kondition i detalj relaterar till psykisk hälsa. Om det finns meningsfulla samband – vad sker rent fysiologiskt? Hur mycket och hur intensivt behöver man röra sig? Är det negativt att sitta still mycket? Vi försöker hitta ”tillräckligt-gränsen” effekt? säger Örjan Ekblom.

Hur påverkas hjärnan

I det andra delprojektet studeras direkta effekter på hjärnans blodförsörjning av olika aktiviteter. Eleverna kommer till GIH:s Neurofysiologiska laboratorium vid tre tillfällen och här undersöks hur blodförsörjningen påverkas av att barnen sitter stilla utan rörelsepauser, tar lågintensiva rörelsepauser eller mer högintensiva pauser under en tretimmarsperiod. Data kan sedan användas för att forma aktiviteter som kan implementeras i skolan.
– Här vill vi få svar på hur hjärnan påverkas när vi rör oss, när vi sitter still och hur vi kan organisera olika verksamheter för att det här ska kunna ske.

Debattpanelen består av:

  • Erik Bragg, affärsutvecklingschef Skola vid Skanska
  • Kristina Hagström, risk- och hälsostrateg vid Skandia
  • Gisela Nyberg, forskare vid GIH
  • Eva Norén Selinus, barnpsykiater vid Centrum för klinisk forskning, Västerås
  • Anja Nordenfelt, verksamhetschef vid En Frisk Generation.

Bild på panelen

Vilka aktiviteter är bäst för inlärning?

Bild på Gisela NybergGisela Nyberg är ansvarig för den första delen i denna studie och svarar på frågan om de stora kunskapsluckorna och sambanden mellan fysisk aktivitet, inlärning, kognition och prestation.
– Många skolor inför rörelsepauser, promenader eller aktiva raster men de vet inte vilka aktivitet som är bäst för inlärning, hur ofta, hur länge och i vilken intensitet. Är det olika för olika barn, för de som rör sig mindre och vilka aktiviteter är bäst? Det är detta studien ska ge svar på.

Bild på Anja NordenfeltEn Frisk Generation fokuserar på barnfamiljer som lever i områden där resurser kan vara begränsade.  
– Undersökningar har visat att barn och ungdomar minskar sin fysiska aktivitet under kvällar och helger, vilket bidrog till att vi valde att satsa på fritiden, säger Anja Nordenfelt. Dessutom finns det en risk att skolorna är ojämlika avseende hälsoarbete, där vissa skolor genomför inga fysiska aktiviteter medan andra har flera. Här ska även föräldrar få samma kunskap som deras barn får i skolan.

Det görs idag många insatser för att främja barns och ungas hälsa men många av dessa insatser mäts inte.
– En Frisk Generation använder kommuners och regioners pengar som är skattebetalarnas och därför är det viktigt att vi mäter för att visa den maximala effekten av våra investeringar.

Förhöjd mental ohälsa bland ungdomar

Bild på Eva Noren SelinusEva Norén Selinus är barnpsykiatriker, affilierad GIH-forskare och deltar i det vetenskapliga expertrådet i denna studie. I sitt yrke träffar hon de barn som mår sämst.
– Livsstilen har förändrats mycket de senaste åren och det har bland annat medfört en förhöjd mental ohälsa. Nioåringar har fått ökad ångest och femtonåringar har fått ökad ångest och depression. Barnens skolmiljö är lika viktig som vuxnas arbetsmiljö och därför behövs forskningsresultat för att visa vad vi behöver arbeta med – både förebyggande och behandlande.

En tydlig kravställning för fysisk aktivitet i skolor

Bild på Erik BraggErik Bragg är affärsutvecklingschef Skola på Skanska:
– Vi vill ha evidens på vad som fungerar när vi samverkar med kommuner. Vi vill i ett tidigt skede planera för skolans behov, planer och önskemål för att öka förutsättningarna för att få mer fysisk aktivitet och psykiskt lugn och ro. Det har varit en trend för skolor att ha öppna landskap men elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har problem med dessa. Här bör det finnas en tydlig kravställning för att få in fysisk aktivitet vid utformning av skolor.

Skolungdomar ska inse effekt av rörelse

Skandia har arbetat förebyggande sedan 2006 och har mer än halverat sjukligheten tillsammans med sina kunder, men ser man på nationell nivå går utvecklingen åt fel håll:
– Idag är över hälften sjukskrivna, en miljon äter antidepressiva medel och ungdomar har sedan millennieskiftet ökat sina sömnsvårigheter med 500 procent. Här är det viktigt att skolungdomar tidigt förstår att det är viktigt att röra på sig då hela kroppen förändras, säger Kristina Hagström.

Sveriges befolkning lever allt längre och fler får kroniska sjukdomar som behöver vårdhjälp.
– Vi i arbetslivet ska finansiera detta, men ekvationen går inte ihop. Här bör politiker titta på vad vi får för våra skattepengar. Egentligen behöver vi ändra hela affärsmodellen på nationell nivå med förebyggande insatser för att undvika att så många blir långtidssjukskrivna, säger Kristina Hagström.

Enorm möjlighet att nå alla barn och ungdomar

Tidigare studier visar att ungefär 85 procent av vuxna personer avstår från att söka hjälp vid depression. Om detta även gäller barn, där rapporterad ohälsa tycks öka, är okänt. Därför behövs kunskap om hur vi kan hitta de barn som mår dåligt, och förmedla information kring kunskap om fysisk hälsa.
– De med depression, ångest och koncentrationssvårigheter befinner sig alla någonstans på en skala, men de som ligger under diagnosnivå har ändå ökade problem inom många olika områden. Att hitta dem som inte behöver vård men som ändå kan vara på väg mot ett sådant tillstånd, kan vara väldigt viktigt. Skolan har en enorm möjlighet att ge alla barn och ungdomar ett bättre framtida liv. Här finns möjlighet att utbilda barnen till bättre levnadsmönster så att detta i framtiden kan minska risken för ohälsa och sjukdomar, säger Eva Norén Selinus.

Samarbetspartners i forskningsprojektet "Hjärnhälsa i skolan" är Generation Pep, Skandia, Konsumentföreningen Stockholm, Skanska, Ikea, Coop, KK-stiftelsen och GIH.