Susanne Johansson är lektor på GIH och har gjort en studie i samarbete med Riksidrottsförbundet om sexuella övergrepp i idrotten. Resultatet visar att idrottsförbunden har vidtagit få eller inga åtgärder vad gäller sexuella övergrepp mot barn och ungdomar.
– Jag är inte förvånad över resultatet, men är förvånad över att idrottens största idrotter inte har gjort mer. Det är grundläggande att trygga barnens tillvaro och ur det perspektivet är det häpnadsväckande att inte mer har gjorts.
Resultaten visar osynlighet
Resultaten från forskningsrapporten "Från policy till praktik – mot sexuella övergrepp inom idrotten" visar att få eller inga åtgärder har utförts vad gäller sexuella övergrepp mot barn och ungdomar inom idrotten. Även på webbplatser och i styrdokument är information om sexuella övergrepp mestadels osynliga eller saknas. Vad gäller de gråzoner som är relaterade till sexuella övergrepp är åtgärderna obefintliga. Inget idrottsförbund har någon policy om sexuella gråzoner inom idrotten.
Baseras på tre datamaterial
Rapporten baserades på tre datamaterial: intervjuer, genomgång av webbplatser och styrdokument. De idrotter som valts ut är de största tio idrottsförbunden. Dessa är fotboll, innebandy, ridsport, simidrott, gymnastik, tennis, ishockey, handboll, basket och friidrott. Från dessa idrottsförbund har 18 personer intervjuats innan pandemin. De intervjuade har haft positioner som generalsekreterare, barn- och ungdomsansvarig, förbundschef, utvecklingsansvarig, ombudsman, förbundsstyrelseledamot, ansvarig för föreningsutveckling och kommunikationsansvarig.
– De som blev intervjuade var oroliga för hur de ska porträtteras, om det når medier och kan vinklas. Jag var väldigt ärlig och tydlig med min intention då jag inte vill hänga ut förbund eller personer, men som idrottsforskare är det viktigt att ta fram en tillförlitlig bild av hur verkligheten ser ut.
Synlighet och innehåll
Susanne Johansson har gått igenom alla idrottsförbundens webbplatser vad gäller synlighet och innehåll om sexuella övergrepp, sexuella gråzoner eller relaterade områden. Hon gjorde denna undersökning innan hon kontaktade de personer hon skulle intervjua.
Susanne har även samlat in styrdokument från respektive idrottsförbund som berör sexuella övergrepp och sexuella gråzoner inom idrotten. Dessa dokument innehåller till exempel policydokument, riktlinjer, handlingsplaner, uppförandekoder och arbetsmaterial.
Gråzoner är ett stort problem
Ett stort problem vad gäller idrotten är gråzonerna. Det kan handla om sexuella anspelningar i skämt eller i komplimanger. Sådant kan upplevas både olämpligt eller positivt, liksom andra potentiellt känsliga saker som kroppskontakt och fysisk närhet.
– Det är viktigt att fokusera på dessa gråzoner då de kan leda till problem. Detta gäller inte enbart gråzonerna utan även sexuella övergrepp.
Finns det olika gråzoner i olika idrotter?
– Om de idrottsaktiva är i lägre åldrar skiljer sig detta åt jämfört med tonåringar. Viktigt att komma ihåg är att alla sexuella handlingar med barn under 15 år är lagbrott. Det är svårt att i forskningen se skillnader mellan idrotter, men vi vet däremot att elitidrott är mer riskfylld och elitidrottare sårbara.
Rekommendationer gäller hela samhället
– Riksidrottsförbundet har arbetat mycket med detta på en riksnivå, men de har inte lyckats nå idrottsförbunden. Jag hoppas att de kommer att tag i rapporten och se över deras arbetssätt med tanke på mina rekommendationer.
De rekommendationer som Susanne Johansson framför i sin rapport är:
- Erkänn sexuella övergrepp som förekommande problem inom idrotten
- Tydliggör problembilden
- Utse ansvariga funktioner och personer
- Förändra normer och förhållningssätt
- Utveckla åtgärder
Susanne riktar sina rekommendationer inte bara till idrottsförbunden utan brett till hela idrottsrörelsen och deras föreningar.
– Det är konkreta rekommendationer och aktuella för alla nivåer. Det handlar mycket om hur man förhåller sig till dessa frågor och vilka förutsättningar som finns för åtgärder. Det gäller inte bara idrotten utan även hela samhället.