Toni Arndt hjälper dig välja rätt löparsko

Nyheten publicerad | 2020-04-20

Bild på professor Toni ArndtI Dagens Nyheter finns en artikel om vi ska byta skor med jämna mellanrum, om det behövs olika skor för olika terränger, om de nya "superskorna" även är till för amatörer och om dyrast är bäst. Toni Arndt är professor i biomekanik och bidrar med sin kompetens för att underlätta köpet.

Toni Arndts uppmaning är att testa hur skon känns redan i affären. I många butiker finns löpband där du kan känna efter hur det känns när du springer.
– Om det känns bekvämt och bra är skon antagligen bra för dig. Det låter ganska enkelt men är bra att ha med sig.

Om du springer mycket i terräng är det bra att ha ett par stadigare skor med grövre sula för att få bättre grepp. Då undviker du att foten "viker" sig, vilket minskar risken för skador. För en vanlig motionär fungerar de flesta löparskorna generellt bra oavsett underlag – men återigen är det bästa att känna efter själv vad du tycker är bekvämt.
– Ett par bra, vanliga löparskor håller för mycket.

Hur ofta behöver vi byta skor?

Efter ett tag finns risk att löparskon behöver bytas ut.
– En sko kan hålla väldigt länge, men vissa märken säger skorna kanske bara håller för 100 till 160 kilometer. Dessa skor är ofta avsedda för elitlöpare.

De flesta löparskor håller minst en säsong, men det beror givetvis på hur långt och ofta man springer och hur skorna tas om hand.
– Sedan kanske det känns bra att köpa nya skor för en ny säsong, inte minst ur motivationssynpunkt. Och det är också viktigt – att tycka att det är kul, säger Toni Arndt.

Hjälper de nya superskorna vanliga löpare?

Skor med den nya funktionsdesignen med en karbonplatta i sulan har skapat debatt i löparvärlden. Den gör skon styvare och hjälper löparen att skjuta sig framåt. Studier har visat att dessa skor har en inverkan på löptiden, vilket gett upphov till debatt om de ger orättvisa fördelar för de löpare som använder dem.
– De har en effekt för elitlöpare, och framför allt för de som har framfotsnedsättningen, vilket är viktigt för att de här skorna ska fungera. Men många motionärer springer inte så, förklarar Toni Arndt, som undersöker skornas funktion åt Internationella friidrottsförbundets räkning.

Framfotsnedsättning innebär att du i löpsteget landar på framfoten. De allra flesta motionärer landar dock på hälen och "rullar" över hela foten innan framfoten trycker ifrån för nästa steg.
– Så det är fortfarande öppet om de här skorna hjälper alla löpare.

Är barfotalöpning mest naturliga?

Människan har genom alla tider sprungit innan skor existerade. Behöver vi ens springskor för att springa bra? Det finns så kallade "barfotaskor" och debatten om dessa skor har varit bra eller inte har gått varm genom åren.
– Jag tycker att det kan vara bra att testa. Precis som man tränar styrka och uthållighet i andra sporter kan man även i löpning byta skor ibland, för att träna andra muskler. Däremot ska du inte byta till barfotaskor och springa fem mil per vecka med dem direkt. Då är risken ganska stor att du får ont eller gör dig illa. Däremot kan du testa att springa barfota en bit på en gräsmatta, eller testa minimalistiska skor en kortare joggingtur innan du börjar springa längre distanser.

Är dyrast bäst?

På frågan om dyrast är bäst blir svaret Nja från Toni Arndt. Det som är viktigt för att skorna ska anses vara bra är att skorna är gjorda av bra kvalitet och konstruerade på ett bra sätt.
– De allra dyraste skorna är egentligen tänkta för tävling och kan vara väldigt bra, men de kan också gå sönder ganska snabbt, säger Toni Arndt.

Läs hela artikeln i Dagens Nyheter