GIH:s forskare om privata aktörers aktiviteter för barn

Nyheten publicerad | 2020-01-16

Professor Karin Redelius och högskolelektor Bengt Larsson medverkade i Rapport och Aktuellt den 15 januari. De uttalade sig om privata aktörers aktiviteter för barn. Dessa företag erbjuder till exempel aktiviteter inom fotboll, gymnastik eller tennis och de blir bara fler. Nu är de etablerade över hela landet och med en omsättning på över 100 miljoner kronor.

– Det finns en marknad där privata aktörer har sett att de kan ta betalt för barns träning. Det kan man se som ett svar på den fysiska inaktivitet som finns i samhället, mer skärmbundna aktiviteter och det kan vara svårt att få plats i den förening man vill, säger Karin Redelius.

– Många av de privata aktörerna riktar in sig på en ung målgrupp redan vid två års ålder och erbjuder idrott och fysisk aktiv språkutveckling och försteg av olika slag. Verksamheten vänder sig upp till åtta års ålder där den traditionella föreningsidrotten tar vid. Sedan finns det andra aktörer som riktar in sig på föreningsaktiva barn och erbjuder extra träning. Lockar med professionella tränare och mer elitinriktat, säger Karin Redelius.

– Vad gäller fördelar om risker är detta ett nytt fenomen, men yngre barn får ett större utbud. Däremot men mot de föreningsaktiva barnen bidrar till att det inte räcker med att vara med i föreningsidrotten. Också måste gå till en privat aktör för att klara konkurrensen, säger Karin Redelius.

Hur påverkar detta jämställdheten då det blir dyrare och vissa inte ha råd?
– Det är redan dyrt mot de yngre barnen med de aktiviteter som vänder sig mot de redan aktiva där de under en helg finslipar olika tekniker kostar mer, säger Karin Redelius.

Vad får då detta för konsekvenser?
– Den svenska modellen bygger på föreningsaktivitet med ideell medverkan kan bli tvungen att utsättas för förändring. Svårt att sia om konsekvenserna med en faktor är att en del tror att det behövs en privat aktör för att ta en plats i laget, säger Karin Redelius.

En studie om ungdomars idrottsvanor bekräftar ökningen av idrott utanför föreningsidrotten.
– Det har ökat rejält under den här tidsperioden och det kan vara en effekt av all tidigare utslagning och elitsatsning som bidrar till att fler blir aktiva utanför föreningen, säger Bengt Larsson.

En annan förklaring kan vara att det är kö till de stora föreningarna i storstäderna. Medan företagen är lättare att hitta och boka samt att fler föräldrar upplever att de har tid att vara engagerade i en förening.

Scrolla 10 minuter för att se inslaget i Rapport

Scrolla 31 minuter för att se inslaget i Aktuellt