Hjärnhälsa i skolan uppmärksammades i Rapport

Nyheten publicerad | 2020-02-05

GIH:s forskningsprojekt Hjärnhälsa i skolan uppmärksammades i SVT Rapport den 4 februari. I inslaget intervjuades doktor Gisela Nyberg och professor Håkan Larsson vid GIH, studenter och personal vid Önstaskolan i Västerås – en av de skolor som medverkar i forskningsstudien.

Syftet med forskningsstudien är att undersöka förhållandet mellan fysisk aktivitet och hälsosamma hjärnfunktioner samt hur skolor kan bedriva fysisk aktivitet för främjande av hälsosamma hjärnfunktioner. Rörelse gynnar både hälsa och mental kapacitet, men om eller hur tankeförmågan gynnar barn och unga är forskare osäkra om. Det ska nu denna tvärvetenskapliga studie vid GIH undersöka.

Ska pulsen gå upp till max innan mattelektionen, eller är det en kvarts promenad två gånger om dagen som förbättrar inlärningsförmågan? Klart är att unga rör sig för lite och få når WHO:s fysiska aktivitet om en timmes rörelse per dag. Skolorna försöker göra rätt, men gör kanske fel...

Bild på Gisela NybergDetaljerade mått på eleverna

Forskarna vill uppnå hjärnhälsa hos elever, en kombination av kognitiv förmåga och psykisk hälsa. I studiens första del har 1 142 sjundeklassare från 37 skolor i Mälardalen undersökts. Gisela Nyberg Forskargruppen har samlat in data om bland annat barnens matvanor, sömn, stress, rörelsevanor, längd och vikt. Även blodprov har analyserats och eleverna har genomgått kognitiva tester.

– Det unika är att vi har detaljerade mått på fysisk aktivitet och stillasittande som en rörelsemätare mäter under en veckas tid. Vi har även detaljerade mått på deras tankemässiga förmågor vad gäller minne, matintaget registreras under tre dagar och vi möter konditionen, säger Gisela Nyberg, doktor i folkhälsa.

– Just nu pågår många initiativ i skolan för att öka den fysiska aktiviteten, och det är självklart bra för hälsan. Men vi behöver också veta mer kring vilka slag aktiviteter som bäst främjar tankeförmågor som minne och psykisk hälsa, säger Gisela Nyberg.

Blodförsörjning i hjärnan detaljstuderas

Bild på Håkan LarssonStudien sträcker sig över i flera vetenskapliga områden som folkhälsa, fysiologi och pedagogik. Eniga om att det finns stora kunskapsluckor om hur eleverna ska röra på sig för att lära sig bättre. I del två som inleds hösten 2020 används datan för att återskapa en lektionssituation i labbmiljö och utifrån den detaljstudera hur blodförsörjningen i hjärnan påverkas av olika rörelsemönster och hur det i sin tur påverkar tankeförmågan. I del tre utformas vetenskapligt förankrade aktiviteter som ska passa skolans vardag.

– Vi vill ta reda på om hur skolor kan arrangera fysisk aktivitet under skoldagen när det ska ske, vem som ska leda den, hur långa ska rörelserna vara, i vilken intensitet och hur ofta de ska vara. Forskningsprojektet kan förhoppningsvis erbjuda kunskap om vilka aktivitetsmönster som är gynnsamma för hälsa och lärande, och vad skolor behöver göra för ansvarsfrågor, ledarskapsfrågor och miljömässiga frågor – för att få till stånd en meningsfull fysisk aktivitet för elever, säger Håkan Larsson, docent i pedagogik.

Företag vill använda kunskapen i produktutveckling

Forskarnas ambition är att inte skapa ett projekt med ett slut, utan ett förhållningssätt som genomsyrar verksamheten. Genom att samarbeta med näringslivet ska kunskapen ligga till grund när företag utvecklar sina produkter. Till exempel vill ett byggföretag veta hur rörelse främjas när de bygger skolor och ett möbelföretag ta fram inredning som tillåter barn att röra på sig. Genom samarbetena ska kunskapen nå fler. Däremot bidrar företagen inte med några pengar. Studien finansieras i huvudsak genom KK-stiftelsen,

Se inslaget på följande webbplats