Erik Hemmingsson om socker och övervikt i Kropp & Själ

Nyheten publicerad | 2020-03-25

Bild på Erik HemmingssonI programmet Kropp & Själ från den 24 mars 2020 pratades det om socker ur ett historiskt, kroppsligt och socioekonomiskt perspektiv. De intervjuade forskare, författare och opinionsbildare. I denna expertpanel ingick Erik Hemmingsson, docent och forskare vid GIH.

På senare år har sockret pekats ut som den stora boven och orsaken till fetmaepidemin. Socker är orsaken bakom en rad sjukdomar och det finns de som jämför sockret med gift. Men kan vi gå så långt att klassa sockerberoende som en sjukdomsdiagnos? Är sockrets roll tröst och belöning och hur påverkar det vår hälsa?

Socker eller fett – långt från forskarkonflikter

Reportaget inleddes med en intervju med Ann Fernholm, vetenskapsjournalist och författare. På frågan om vad som är sämst för våra kroppar, som typ 2 diabetes och hjärtkärlsjukdomar, svarade hon att tidigare har forskare sett fettet som farligast.
– Men många inser nu de att socker och fett hänger ihop, men det finns fortfarande många förutfattade meningar och prestige i forskningen.

Socker på 1930-talet

På 1930-talet genomfördes många kampanjer för att få svenskar att äta mer socker. Då varnades det för fett, men socker var inte så farligt. Man gav även barn godis vid olika tester. I en kampanj ser man en kille som äter havregrynsgröt med socker. Slogan är att frukosten blir billigare om man sockrar det ytterligare. Hur illa är det att lyfta fram socker på detta sätt?

– När individer ska uppge hur mycket socker de äter till Livsmedelsverket uppger de cirka fyra kilo per person och år. Enligt statistiken från Jordbruksverket är det 15 kilo. Så många underrapporterar sina intag. I stället borde man göra studier där man tar bort sockret helt och mäter både före och efter. Först då vet vi vilka effekter sockret har på kroppen.

Mängdrabatt på godis

Det som stör Ann Fernholm är den mängdrabatt som livsmedelsaffärerna erbjuder.
– Det är billigare att köpa ett kilo godis än i mindre mängder. Detta borde politiker förbjuda. Dessutom är godishyllorna placerade vid kassorna. Då brukar jag säga för mig själv "Cancer och demens" och gå mot hyllorna där de säljer nötter.

Inslaget vänder sig sedan till de forskare som sitter med i studion. Kerstin Brismar är professor i diabetesforskning och hon uttalar sig om dagens forskning.
– Det har pågått enormt mycket forskning de senaste tio åren och där har forskningen kommit fram till att det är kombinationen socker och fett som är den värsta boven. Däremot kan kvaliteten på socker och fett avgöra. Vi har i många studier sett att det är bättre att äta fett från växtriket och fisk, men att vi ska vara sparsamma med animaliskt fett.

Har sockret ersatt fettet?

Är det sockret som nu är problemet där det tidigare var fettet?
– Det gäller att titta på kombinationen och kvaliteten – inte antingen eller. I en studie fick möss antingen socker eller fett där de även studerade effekterna av påverkan på vissa sjukdomar. Men när dessa två ingredienser kombinerades blev effekten mycket värre.

Vad säger du om att säga mantrat "Cancer demens cancer demens" vid godishyllorna?
– Det finns en risk att man blockerar sig. Om man bara äter socker och småäter påverkar det insulinet som kan stimulera vissa typer av cancer och risk för demens.

Socker och övervikt

Erik Hemmingsson är docent vid GIH och forskar bland annat på fysisk aktivitet hos personer med fetma. Har socker en påverkan på övervikt?
– Sockret spelar troligtvis en stor roll, men vetenskapen kopplat till övervikt är inte så lätt att tolka. Det är lätt att underskatta effekterna då vi översköljs av billiga kalorier, men även fetter bidrar till dagens övervikt. Däremot är det svårt att mäta sockerintag jämfört med motion som lättare kopplas till olika sjukdomar. Om vi frågar försökspersoner vad de äter så brukar de underskatta det ohälsosamma, till exempel socker, vilket gör att vi underskattar effekterna.

Vilken betydelse har läsk?
– Läsk är däremot det livsmedel som har den tydligaste kopplingen till övervikt och lyfts ofta fram vad gäller sociala funktioner för lågutbildade. Bland barn och ungdomar är konsumtionen väldigt hög, men idag har vi nått en sådan stor volym att många har vant sig, säger Erik Hemmingsson.

Sug efter socker

Varför har vi ett sug efter socker när vi tröstäter?
– Oroliga tider brukar vara goda tider på Systembolaget och i godisaffärer. Godis och fett stimulerar vårt belöningssystem när vi är oroliga, ledsna eller uttråkade. När vi har en stressig dag reagerar våra hormoner och därför äter vi ohälsosamt – som en slags självmedicinering.

Den mat som produceras inom livsmedelsindustrin innehåller ofta dolt socker. Vad har det för betydelse?
– Att matindustrin vänder sig mot barn är mest störande. De använder figurer på förpackningar som barn känner igen, som till exempel Nemo. Samtidigt innehåller dessa varor mycket socker. Sockervanor grundläggs i tidig ålder och barn vänjer sig vid det. De barn som däremot bor i ett välbeställt område drabbas inte lika ofta som de som bor bostadsområden med lågutbildade. Där konsumerar de mer och då blir även deras ohälsa problematisk, säger Erik Hemmingsson.

"Socker är inte heroin"

Hur är det med de som upplever att de har ett sockerberoende?
– Livsmedel är inte som heroin, men har vissa likheter med alkohol, det vill säga det går att missbruka och ger upphov till en vana som kan vara svår att lägga av med. Hormoner och hjärnan bidrar till suget efter socker och fett, till exempel choklad. Detta kan bli ett subtilt beroende hos en del individer. Vissa har haft denna ovana under lång tid och många beskriver att det blivit ett problem, avslutar Erik Hemmingsson.

Lyssna på programmet Kropp & Själ i P1