Erik Hemmingsson om att män blir mer överviktiga

Nyheten publicerad | 2019-09-03

Bild på Erik HemmingssonDe väger mer, studerar mindre, har färre vänner och tar livet av sig i större utsträckning. Är män framtidens förlorare? ETC har pratat med fetmaexperten Erik Hemmingsson, professorn i psykiatri Lars Jakobsson och maskulinitetsforskaren Jesper Fundberg.

"Mina milstolpar i livet har inte varit år, det har varit kilon. 4,4 kilon när jag föddes, 100 kilo när jag var 13 år, 200 kilo när jag var 24." Så börjar fotografen Alexander Mahmouds sitt Sommarprat som sändes i somras.

Män blir mer överviktiga

Med brutal ärlighet beskriver han sedan hur det var att växa upp som rasifierad, överviktig kille i en liten stad i Småland, och hur låg social klass och fetma är tätt sammanflätat. Att män i Sverige blir allt mer överviktiga är något som fetma-forskaren Erik Hemmingsson, verksam vid enheten för fysisk aktivitet och hälsa på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, har kunnat se i sin forskning.
– Det är helt klart fler män än kvinnor som blir överviktiga. Enligt den senaste undersökningen från Folkhälsomyndigheten som kom 2018 så uppger 51 procent av befolkningen att de är överviktiga. Av dem utgjordes 58 procent av män och 45 procent av kvinnor, säger Erik Hemmingsson.

I över tjugo år har han studerat hur övervikt och klasstillhörighet hänger ihop, och kan se ett tydligt mönster.
– Dels finns det en genusaspekt, där kvinnor generellt lever under ett mycket starkare socialt tryck att vara smala och normalviktiga.

Social klass bidrar till sämre matvanor och kondition

Män har däremot ett lite mer generöst skönhetsideal kan man säga, det är mer accepterat att vara lite överviktig som man. Sedan har vi klassaspekten. Fetma är oerhört klassrelaterat i hela västvärlden och överallt ser vi samma mönster: övervikt och fetma är betydligt vanligare i utsatta områden, där människor har lägre utbildningsnivå och inkomst, än i välbärgade områden med högre inkomst och utbildningsnivå. Erik Hemmingsson menar därför att den mest konsekventa riskfaktorn för övervikt och fetma hos män är deras sociala klasstillhörighet, inte vad de har för matvanor eller hur mycket de motionerar.
– Både Sverige som land och Stockholm som stad är idag väldigt segregerade. Vi har mer övervikt på glesbygden än i de större städerna, och mer övervikt i Stockholms miljonprogram-förorter än i villaområdena, säger han.

Positiv och negativ stress

Det är alltså inte låg utbildningsnivå eller inkomst i sig som orsakar fetma hos män, utan det liv de lever och hur det i slutändan påverkar faktorer som metabolismen och våra vanor, enligt Erik Hemmingsson.
– Stress är en viktig komponent i människors livsstil, och också väldigt starkt kopplat till fettinlagring. Om du är en man som lever i en utsatt socioekonomisk situation så upplever du antagligen oro och stress kopplad till ekonomi, boendesituation och familjeförsörjning till exempel. Den stressen kan i sin tur bidra till att du äter mer skräpmat och inte har tid att röra på dig.

Men kan inte en högt uppsatt manlig chef som bor i Danderyd också ha ett väldigt stressigt liv med mycket ansvar och krav, och därmed riskera av utveckla övervikt?
– Det är en bra invändning, men stress är ett väldigt komplext ämne och stress är inte bara negativt. Den typen av stress som en person i ett miljonprogram upplever handlar ofta om vanmakt, och det är också väldigt kopplad till att befinna sig långt ner i en social hierarki. Den stressen påverkar vår fysiologi negativt. Chefen i Danderyd däremot befinner sig högt upp i den sociala hierarkin och har stora möjligheter att styra sitt liv. Han kan vara stressad i perioder, men det är ofta en positiv stress som får människor att agera och känna att de har ett handlingsutrymme, säger Erik Hemmingsson.

Fetma kostar Sverige 70 miljarder kronor per år

Han beskriver den ökade fetman hos män som en katastrof, både för samhället och individen själv.
– De hälso-ekonomiska beräkningar som har gjorts uppskattar att fetma kostar Sverige 70 miljarder varje år i form av vård, läkemedel, produktionsbortfall och sjukfrånvaro. För den enskilda individen ökar riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2 diabetes och vissa cancerformer. Dessutom finns det en stark koppling mellan fetma, psykisk ohälsa och självvald isolering, säger Erik Hemmingsson.

Han menar att män riskerar att bli framtidens förlorare om övervikt, ensamhet och låg utbildningsnivån hos dem fortsätter att öka.
– Vi behöver ett mer jämlikt samhälle för att vända den här trenden. Som det ser ut i dag har vissa oddsen mot sig sedan dag ett, medan andra har obegränsade möjligheter. Det måste det bli ändring på.

Förutom att män blir allt mer överviktiga toppar de också självmordsstatistiken och blir allt ensammare. Enligt färska undersökningar från Karolinska Institutet är självmord den ledande dödsorsaken bland män mellan 15 och 44 år i Sverige idag, och det är dubbelt så vanligt att unga män tar sitt liv jämfört med unga kvinnor. Var sjätte man i Sverige uppger också att de inte har någon nära vän.

Fler män väljer att ta sina liv

Professorn i psykiatri Lars Jakobsson vid Umeå universitet menar att det är den traditionella mansrollen som är den främsta orsaken till detta.
– Den här idén om att "en bra karl reder sig själv" är fortfarande förhärskande. Att inte dela med sig av känslor eller visa sig sårbar. Det gör att män har svårt att söka hjälp och det avspeglar sig också i självmordsstatistiken. Den stereotypa mansrollen visar sig även i hur män väljer att ta sina liv, där det vanligaste är att självmordet sker på ett "aktivt" sätt genom hängning eller skjutning, säger han.

Att självmordsforskningen länge har kretsat kring psykisk sjukdom och inte tagit in aspekter som till exempel klass tycker Lars Jakobsson är problematiskt. Han efterlyser en forskning där även relationen mellan social klass och suicidalrisk hos män studeras.
– Det är min bestämda uppfattning att det finns en överdödlighet, bland annat orsakat av självmord, bland män i lägre samhällsklasser. Men det är klart att det finns välbeställda män som tar livet av sig också. Gemensamt för många män, oavsett klasstillhörighet, är dock att man har fått lära sig att inte visa att man är i behov av andra människor och inte har uppfostrats till att vårda sociala kontakter och nära vänskap.

Lars Jakobsson har länge sett på mannen som "det svaga" könet och spanat om männen som framtidens förlorare.
– I själva verket menar jag att vi redan är där, mot bakgrund av de studier som vi pratar om här och hur män mår i dagens samhälle. Jag sätter istället min tilltro till de yngre generationerna, jag tror att de som är pojkar idag delvis får en annan uppfostran och kommer att bli öppnare, mer jämställda och mer flexibla i sin mansroll, säger han.

Män har fortfarande stor makt även utan utbildning 

Även Jesper Fundberg, som är forskare inom maskulinitetsstudier vid Malmö Universitet och jobbar med kön och makt inom polis-utbildning och Polismyndigheten, pekar ut det han kallar för den problematiska maskuliniteten som orsak till att män mår allt sämre.
– Föreställningar kring vad en "normal" man är, det vill säga en person som klarar sig själv och inte visar sårbarhet, slår tillbaka mot männen själva i form av till exempel psykisk ohälsa och fetma, säger han.

Jesper Fundberg menar att även det faktum att män i allt större utsträckning hamnar efter kvinnor i utbildningsnivå kan kopplas till maskulinitetsnormer. I en debattartikel som nyligen publicerades i Sydsvenskan beskrev han hur pojkars misslyckande i skolan skylls på flickornas framgång och jämställdhetsarbetet.
– Det är inte flickors och kvinnors fel att pojkar och män misslyckas i skola och på universitet. Det handlar istället om pojkar och män fortsätter följer destruktiva maskulinitetsnormer och att skolan och andra auktoriteter tillåter dem att göra det. Skolan utgör den farligaste platsen för flickor mellan 7–15 år, som Brås skolundersökning om brott visade i början av 2019. Det beror på att pojkar beter sig oacceptabelt mot primärt flickor, säger Jesper Fundberg.

Fundberg menar att ytterligare en förklaring till att män utbildar sig i allt mindre utsträckning handlar om att de hittills har klarat sig bra ändå, utan utbildning.
– För trots den här mörka bilden som vi målar upp så har män fortfarande väldigt mycket makt och handlingsutrymme. Trots att de saknar utbildning kan de klättra uppåt, får högre lön än sina kvinnliga kollegor, blir valda till ledare och lyfts fram av andra män och kvinnor – för att de är män. Så trots att vi kan se tendensen att män blir allt mer överviktiga, outbildade och ensamma så måste vi ändå nyansera bilden.

Läs hela artikeln i tidningen ETC
Artikeln är endast öppen för prenumeranter.