Debatt: Elever har rätt till mer friluftsliv i skolan

Nyheten publicerad | 2019-02-08

Bild på Per NilssonRektor Per Nilsson har tillsammans med Per Klingbjer, ordförande för Svenskt Friluftsliv, skrivit en debattartikeln i Svenska Dagbladet om att friluftsliv länge har fått stå tillbaka för bollspel och övningar som syftar till att förbättra elevernas kondition och styrka i skolämnet idrott och hälsa. Hur kan det komma sig när det under alla år funnits tydliga instruktioner till lärarna att friluftsliv, allemansrätt och utevistelse är viktiga inslag i läroplanen?

Att fotboll, brännboll, löpning och styrketräning är viktiga och vanligt förekommande inslag i skolans idrottsundervisning är väl känt. Men att ta ut eleverna i skogen, göra upp eld och övernatta i vindskydd. Det är inte lika vanligt. Man skulle till och med kunna hävda att det är ovanligt. Det är i sig märkligt för friluftsliv och utevistelse är en viktig del av utbildningen i ämnet idrott och hälsa.

Undervisning i friluftsliv har många positiva inslag. Förutom den viktiga förberedelsen inför ett aktivt vuxenliv upplever eleverna sig i dessa utbildningsmoment inte lika utsatta eller utpekade då friluftsliv huvudsakligen genomförs utan krav på prestation eller tävling. Dessutom går det utmärkt att kombinera friluftslivsaktiviteter med många andra ämnen i skolan. Möjligheten för lärare att i undervisning i friluftsliv pausa vid en klipphäll eller lägereld och exempelvis undervisa om allemansrätt, miljöpåverkan eller tidigare historiska bosättningar på platsen är goda. Men det står nu klart i flera rapporter att det är mer sällsynta aktiviteter.

I juni i år publicerade Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa bland landets årskurser 7–9. Rapporten visade att kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse gavs ett mycket begränsat utrymme i stort sett samtliga besökta skolor. Dessa resultat är ingalunda nya. Redan år 2004 presenterade Erik Backman, då verksam vid Lärarhögskolan i Stockholm, en studie som visade på att bollspel var huvudaktiviteten under lektionerna i idrott och hälsa. I studien uppgavs att friluftsliv och orientering tillsammans tog nio procent av den totala undervisningstiden i ämnet i anspråk, medan bollspel ägnades mer än tre gånger så mycket tid.

Svenskt Friluftsliv genomförde också genom Novus en studie 2017 som visade att idrottslärarna själva bedömde att elevernas kunskapsmål i friluftsliv inte uppfylldes. I Skolinspektionens granskning från i år lyftes också detta faktum att idrottsrelaterade aktiviteter över tid starkt dominerat innehållet i idrott och hälsa – trots att ämnet ska se till att eleverna utvecklar allsidig rörelseförmåga och får intresse för att vara fysiskt aktiva och att vistas i naturen.

Vad är det då som gör att skolans elever inte får tillgång till den kunskap de har rätt till? Vad är det som gör att denna snedfördelning fortsätter år efter år trots att målen för undervisningen är både allsidiga och tydliga? Skälen till detta är säkert flera och kan med säkerhet också härledas till sådant som utbildning, egen erfarenhet, praktiska och organisatoriska utmaningar. Men säkert spelar även traditionens makt en viktig roll och nu är det dags att bryta mönstret.

Tidigare forskning om ämnet idrott och hälsa, skriver Skolinspektionen, visar att elevernas och lärarnas egen idrottserfarenhet påverkar innehållet i skolans idrottsundervisning. Tävlingsidrottens innehåll och former inspirerar och överförs ibland direkt in i idrottsundervisningen. Är det helt enkelt så att man gör som man är van att göra?

Det Skolinspektionens rapport och andra undersökningar visar är att under lång tid har mycket lite förändrats för eleverna när det kommer till undervisningen kring friluftsliv och utevistelse. Det duger inte.

Därför uppmanar vi den nya regeringen att ge Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i uppdrag, att tillsammans med övriga lärosäten som utbildar lärare i idrott och hälsa, ta fram metoder och goda exempel för att möta denna brist som Skolinspektionen påpekar. I regeringsförklaringen lyfte statsministern upp att "friluftslivet ska främjas". Det är då viktigt, anser vi, att skolan gör sin del. Det ska inte behövas ytterligare 15 år innan våra barn och ungdomar får den kunskap och erfarenhet av utevistelse och det friluftsliv de har rätt till.

Per Nilsson, rektor Gymnastik- och idrottshögskolan
Per Klingbjer, ordförande Svenskt Friluftsliv

Läs hela debattartikeln i Svenska Dagbladet