Blandade grupper i idrott och hälsa missgynnar flickor

Nyheten publicerad | 2016-11-25

Bild på Suzanne LundvallDen ursprungliga tanken med samundervisning i idrott och hälsa var att den skulle bli jämställd, men i stället blev reformen ett bakslag för flickorna. Skol­inspektionen beslöt att acceptera könsuppdelad undervisning på Al Azharskolan i Stockholm då läroplanen säger att skolan ska motverka traditionella könsmönster.

Idrottsläraren Barbro Carli publicerade redan år 2004 sin avhandling om den kvinnliga idrottsundervisningens historia och kunde visa att när sam­undervisningen införas under 1980-talet blev flickorna reformens förlorare. De fick bland annat svårare att nå toppbetyg i de blandade grupperna. Dessutom blev deras idrottsundervisning mindre varierad än tidigare, menar Suzanne Lundvall:

– Ämnet blev smalare och mer dominerat av traditionell tävlingsidrott. Tjejerna hamnade i underläge när betygen till stor del kom att baseras på olika former av lagbollspel och idrottsresultat. Dans, konditionsträning till musik och andra kvinnligt kodade aktiviteter som hade funnits i flickornas undervisning fick en undanskymd plats i de blandade grupperna. Syftet med reformen var inte att missgynna flickorna utan tanken var att man skulle kliva ur könsrollerna och utveckla ett jämställt ämne.

Reformen inte genomtänkt

Men arkitekterna bakom reformen var naiva, enligt Suzanne Lundvall:
– De trodde att det här med jämställdheten skulle lösa sig bara eleverna fick idrotta på samma lektionstid, men det fanns hierarkier och maktstrukturer som verkade i en annan riktning.

En effekt av samundervisningen blev också att kvinnliga idrottslärare sökte sig bort från de högre årskurserna för att i stället undervisa yngre barn.
– Många kvinnliga lärare upplevde att de inte kunde möta pojkarnas förväntningar i de högre årskurserna och vi har sett det i andra genusstudier att kvinnor ställer högre krav på sig själva än vad män gör för att känna sig mogna en viss uppgift.

Men nu finns det tecken att skillnaderna i betyg mellan pojkar och flickor minskar, enligt Suzanne Lundvall.
– I början av 2000-talet var det fortfarande dubbelt så många pojkar som fick högsta betyg jämfört med flickor, men nu är det bara ett par procents skillnad om man tittar på fördelningen av betyget A. På vissa skolor är det rent av flickorna som dominerar när det gäller de höga betygen.

Har ämnet breddat sig?

Om ämnesinnehållet har fått en bredd, råder det delade meningar om. Om man ser till Skolinspektionens och Skolverkets rapporter från 2010 pekar de båda på en fortsatt överrepresentation av tävlings­idrott och bollsport på lektioner i idrott och hälsa. Men bara på de senaste åren har det hänt något även på den punkten, enligt Suzanne Lundvall.
– Frågar man eleverna så har bollspel och bollekar minskat i omfattning medan rörelseträning till musik, hälsa och träningsplanering har ökat.

Enligt Suzanne Lundvall är den könssegregerade undervisningen historia:
– Att dela upp eleverna i två grupper: pojkar och flickor, det synsättet är förbi och det är ingen framtidsväg. I stället handlar det om att skapa ett ämnesinnehåll som är frikopplat från könsroller. Ger vi eleverna färdigpaketerade uppgifter som påminner om traditionell tävlingsidrott så riskerar vi också att få in färdigpaketerade könsroller i lektionssalen, anser hon.

Hon ser hellre uppgifter som är relaterade till rörelse, kunskap och kunnande men där inte alla regler är givna på förhand. Det kan till exempel handla om att planera, genomföra och utvärdera en dans eller en hinderbana.
– När elever ges uppgifter att lösa då uppstår en förhandling som utgår från kunskap där alla kan delta och komma med förslag oavsett om de är killar eller tjejer.

Läs artikeln i tidningen miVida (Artikeln finns tyvärr inte kvar hos utgivaren)