Eva Andersson om fysisk aktivitet och depression

Nyheten publicerad | 2016-08-24

Bild på Eva AnderssonEva Andersson, läkare och docent vid GIH, har tillsammans med fyra forskare skrivit en artikel i tidningen Läkartidningen om att personer med depression borde rekommenderas aerob eller muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska depressiva symtom. Anledningen är att fysisk aktivitet minskar depressiva symtom i lika hög grad som behandling med antidepressiva läkemedel eller KBT vid lindrig till måttlig depression.

Inverkan av enbart fysisk aktivitet som behandling för att minska depressiva besvär är lika god vid lindrig till måttlig depression som effekten av antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi. Insjuknande och återinsjuknande av depression kan förebyggas med hjälp av fysisk aktivitet.

Depression är den största enskilda orsaken till förlorade friska levnadsår i västvärlden och är dubbelt så vanlig bland kvinnor som bland män. I Sverige och Norge drabbas 20 procent av befolkningen av depression någon gång under livet och under de senaste åren har sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa, där depression ingår, ökat.

Trots att det finns flera behandlingar med god effekt, är många deprimerade personer obehandlade eller underbehandlade. Därför behövs alternativa metoder och fysisk aktivitet är en sådan metod.

Flera studier visar fördelar med fysisk aktivitet

Ett hundratals epidemiologiska studier har visat att risken för att utveckla depressiva symtom kan vara 25-40 procent lägre bland personer som är fysiskt aktiva jämfört med dem som är inaktiva.

Redan år 1998 kom en av de första så kallade meta-analyserna med sammanställda data från en mångfald studier som visade att jämfört med ingen behandling var det bättre effekt av fysisk träning oavsett typ av träning. Här rapporterades att bättre effekt noterades om behandlingen pågick mer än nio veckor jämfört med mindre än åtta veckor. Bäst effekt noterades vid medelsvår till svår depression. I Cochranerapporten från 2013 (med en syntes av en mängd studiers resultat) sågs att fysisk träning minskar depressionssymtom och förbättrar livskvalitet i samma omfattning som KBT eller antidepressiva läkemedel vid lindrig och måttlig depression.

I denna senaste Cochranerapporten sågs att styrketräning ger stor effekt på depressionssymtom jämfört med ingen behandling eller placebo. Konditionsträning ger måttlig effekt, men den är säkrare utvärderad då den slutsatsen är baserad på fler utförda studier. Däremot ses ingen signifikant skillnad mellan dessa båda typer av träning.

Stress kan utlösa depression

Av fysisk aktivitet ses en förbättring av flera faktorer som kan häva en depression, som till exempel självförtroende, självkänsla och den egna tilltron till att klara av situationer. För en inaktiv person innebär fysisk aktivitet en förändring av beteenden som kan påverka depressiva känslor, negativa tankar, kognitiva förmågor och sömn.

Regelbunden fysisk aktivitet resulterar bl.a. i fler hjärnceller i hjärnans centrala minnescentra (hippocampus) och i pann- och tinningslob, samt motverkar så kallad låggradig kronisk inflammation. Både depression och ångest kan vara associerade till låggradig kronisk inflammation med bland annat förhöjt CRP-värde samt inflammatoriska cytokiner och trolig utlösande faktor är kronisk stress. Låggradig kronisk inflammation och oxidativ stress kan vara skadliga för det centrala nervsystemet. För depression finns därför stark evidens för nyttan av fysisk aktivitet.

Effekt av fysisk aktivitet

Muskelstärkande fysisk aktivitet med tre stycken 60-minuterspass per vecka i åtta veckor har god effekt på minskade depressiva symtom. Även aerob fysisk aktivitet, som gång, löpning, stationär cykling, rodd, motionsgymnastik och dans, har god effekt om den utförs mellan två till fem gånger per vecka, 30–40 minuter per pass i mellan åtta till tolv veckor. Även ökad lätt fysisk aktivitet kan rekommenderas, liksom minskat stillasittande.

Läs hela artikeln från Läkartidningen