Erfarenheter från Paralympics i Rio

Nyheten publicerad | 2016-10-18

I OS-byn samlades cirka 4 500 atleter från världens alla hörn med olika funktionsnedsättningar. Anna Bjerkefors och Johanna Rosén tillbringade tio dagar i Rio och de är djupt imponerad över hur välorganiserat det var.  
– Samarbetet under kanottävlingarna mellan tävlingsledarna, de brasilianska volontärerna, scheman över tävlingarna, radio- och tv-sändningarna var fantastiskt. I matsalen samlades alla deltagare och det var en härlig upplevelse med en väldigt tillåtande miljö, säger Anna Bjerkefors.

Bild på Anna Bjerkefors och Johanna Rosén i Rio under OSInternationella Paralympiska Kommittén, IPC, beslöt att kajak skulle vara med i Paralympics i Rio de Janeiro för första gången efter det att ett nytt klassificeringssystem hade tagits fram. Anna Bjerkefors, Johanna Rosén, Toni Arndt och Olga Tarassova vid GIH hade tillsammans med experter från Internationella Kanotförbundet ansvarat för utvecklingen av det nya systemet. Under Paralympics deltog Anna Bjerkefors som medicinsk klassificerare för para-kanot.  

Att mörka kan ge två års avstängning

– Klassificeringssystem gör det möjligt att gruppera idrottare med liknande funktionsnedsättning i olika klasser. Klassificeringen genomförs av en medicinsk och en teknisk klassificerare vid minst två tillfällen innan Paralympics för att säkerställa vilken klass respektive atlet ska tävla i. Det är mycket viktigt att para-idrottaren visar sin fulla kapacitet under klassificeringen. Straffet för att mörka sin fysiska funktion är detsamma som vid doping, det vill säga två års avstängning.

IPC:s rekommendationer om klassificering är att detta ska vara klart innan Paralympics. 
– Vi lyckades hålla denna tidsplan så vårt fokus som klassificerare var att noga följa varje atlet under själva tävlingsmomentet. Vi var fyra personer som filmade respektive race för att säkerhetsställa att varje para-kanotist var i rätt klass. Tävlingarna var mycket jämna så jag tycker vi har lyckats med implementeringen av vårt nya system, säger Anna.

Inga ryska deltagare fick delta

Då det tidigare har förekommit positiva resultat vid dopingkontroller beslutade IPC att inga ryska deltagare skulle få delta i Rio under detta Paralympics. Detta beslut har väckt stor uppståndelse, vilket Johanna Rosén förstår:
– Detta kollektiva straff har bidragit till att vissa av de ryska atleterna inte har kunnat delta trots att de inte visat positivt resultat vid testerna. Det är synd om dem då de satsat stenhårt i många år för att tävla i Paralympics. Beslutet har överklagats till den Idrottens internationella skiljedomstol (CAS) och andra länder har också överklagat – utan resultat. Samtidigt förstår jag varför IPC fattar detta viktiga beslut.

England tog flest medaljer

Det land som tagit flest medaljer under Paralympics var England.
– De gjorde en enorm satsning inför Paralympics i London och har helt andra förutsättningar för att lyckas då de som tävlar är heltidsanställda idrottare och har ett helt team omkring sig med sport scientists, fysioterapeuter och idrottspsykologer. Vi har inte samma resurser i Sverige men vi lägger ner väldigt mycket energi, säger Johanna Rosén.

Johanna Rosén med Helene RipaHelene Ripa kom på femte plats

Den kanotist som lyckades bäst i Rio de Janeiro var Helene Ripa. Hon är elitidrottare inom simning, längdskidåkning, mountainbikeorientering och kanot. I tonåren fick Helene Ripa cancer i höger ben och läkarna tvingades att amputera det ovanför knät. Under många år var hon framgångsrik som simmare med flera medaljer i SM och EM. På grund av skador slutade hon sin idrottskarriär, men när hon år 2003 träffade sin blivande man väcktes intresset att börja idrotta igen. Hon är nu framgångsrik idrottare och tog bland annat guld i 15 kilometer klassisk längdskidåkning i Paralympiska vinterspelen 2014 i Sotji. Det var inte förrän sommaren 2015 som hon började träna och tävla i kanot, vilket ledde till en femteplats i Paralympics i Rio.

Doktorand och sekreterare

Johanna Roséns är sekreterare i Internationella Kanotförbundets Para-kanot kommittee och skriver sin doktorsavhandling om just para-kanot.
– Den första delen i mitt avhandlingsarbete går ut på att skapa ett evidensbaserat klassificeringssystem för kanottypen va’a, det vill säga en kanot med en outrigger eller ponton på ena sidan och kanotisten använder en enkelbladig paddel, berättar Johanna.

I Rio kunde Johanna även kombinera sina uppdrag som sekreterare och doktorand.
– Vi hade sammanlagt fem forskningsmöten under Paralympics och jag har stora förhoppningar om att den nya grenen ska kunna inkluderas till Tokyo 2020, säger Johanna Rosén.

Siktar på att para-va´a blir godkänt till nästa Paralympics

Nu ska Johanna och Anna se till att para-va’a blir godkänt av IPC. De krav som ställs är att båda kvinnor och män tävlar internationellt i den nya grenen och att underlaget med atleter från olika länder och kontinenter är tillräckligt stort. Rapporten till IPC ska lämnas in den 14 december i år och GIH önskar dem lycka till!