Hur påverkas högstadieelevers välbefinnande och skolresultat av förlängda skoldagar med schemalagd extra tid med fysisk aktivitet och läxläsning? GIH kommer under två år att undersöka elever från 50-60 högstadieskolor utvalda runt om i landet. Skolorna kommer att variera i storlek, geografiskt område och socioekonomi för att få ett representativt urval.
Elever i högstadiet från mellan 50 och 60 skolor svarar på enkäter om välbefinnande och skolresultat.
Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på hjärnfunktioner och på skolresultat hos barn, men det finns idag inte tillräckligt med bevis för ungdomar. Trots att det är i denna grupp problemen med inaktivitet och psykisk ohälsa tilltar. Det är anledningen till att detta forskningsprojekt ska bidra till ökad kunskap om denna åldersgrupp.
Detta forskningsprojekt sker i samarbete med Skandia Idéer för livet. Gisela Nyberg, docent vid GIH, är huvudansvarig för forskningsstudien.
Bakgrund
Idag rör sig mer än hälften av Sveriges ungdomar för lite och sitter för mycket. Nationella och internationella studier visar att få barn och ungdomar når upp till rekommendationen om 60 minuter daglig fysisk aktivitet på minst måttlig intensitet, det vill säga en ökning av puls och andning. Dessutom mår många av ungdomarna mentalt sämre, vilket påverkar deras välbefinnande och resultat i skolan.
Detta kan påverka hälsan längre fram och leda till högre sjukvårdskonsumtion när de blir äldre. Det finns även en social ojämlik ohälsa som kan bero på elevernas socioekonomiska skillnader.
Syftet med studien
Syftet är att undersöka elevernas fysiska beteenden, psykiska hälsa, kognitiva förmågor och skolprestation. Målet är att utveckla evidensbaserade råd och verktyg till skolor för att kunna utforma läroplaner och utveckla hållbara, effektiva insatser med fysisk aktivitet och läxläsning för att främja hjärnhälsa och skolprestation hos eleverna.
Dessa råd kan bidra till att resurser kan satsas fokuserat på de typer av aktiviteter som visat sig effektiva. På så sätt kan resurser frigöras, tid till annat skolarbete ökas och förhoppningsvis minskas även arbetsbördan på skolpersonal. Projektet kan även bidra med insikt kring vilka typer av insatser som bäst förbättrar hjärnhälsa och skolprestation.
Genom att skolungdomarna ökar sin fysiska aktivitet och får en ökad stöttning i skolarbetet är förhoppningen att detta främjar deras fysiska och psykiska hälsa och kognitiva förmågor på både kort och lång sikt. Projektet förväntas även utjämna och minska hälsoklyftor genom att alla ungdomar oavsett socioekonomisk bakgrund får samma möjligheter till fysisk aktivitet och stöttning i skolarbetet.
Studiens tre delar
Studien är indelad i tre delar:
- Med hjälp av workshops med rektorer, lärare och elever kommer den första delen att undersöka vad som främjar och hindrar olika aktiviteter beroende på den förlängda skoldagen. Vilka insatser kan göras för de organiserade aktiviteterna och läxläsningen?
- Den andra delen fokuserar på den förlängda skoldagen med schemalagd extra tid till fysisk aktivitet och läxläsning, på hjärnhälsa och skolprestation. Kan denna insats leda till att fler deltar i regelbunden fysisk aktivitet som stärker hjärnhälsan i utsatta grupper?*
- I den tredje och sista delen görs en utvärdering av interventionen vad gäller dos, följsamhet, genomförbarhet, acceptans och en beskrivning för att belysa vilka faktorer som främjar eller hindrar. Data kommer att utredas med innehållsanalys och beskrivande data.
*60 skolor med pojkar och flickor i årskurs 8 kommer under ett år att ha olika typer av fysiska aktiviteter och läxläsning under förlängda skoldagar med 60 minuter tre gånger per vecka. Aktiviteterna kommer att variera i form av frekvens, duration, intensitet och utvärderas i relation till effekten på hjärnhälsa.
Fysisk aktivitet, stillasittande tid och aktivitetsbeteenden mäts med rörelsemätare och frågeformulär. Kognitiva funktioner (koncentration, exekutiva funktioner och arbetsminne) mäts med ett datoriserat testbatteri, psykisk hälsa med enkäter och akademisk prestation med betyg och nationella tester. Hälften av skolorna ingår i interventionen och hälften som kontrollgrupp. Mätningar genomförs innan och efter interventionen samt vid en uppföljande mätning ett år efter interventionens slut.
Resultatet ger konkreta slutsatser
Resultatet kommer att ge handfasta slutsatser om hur en skola kan arbeta förebyggande och hållbart med fysisk aktivitet och läxläsning för att nå bäst effekt på hjärnhälsa och för att minska ojämlikhet i hälsa och lärande.
Samarbetspartners i forskningsprojektet är:
- Skandia Idéer för livet
- IKEA
- Generation Pep/Kronprinsessparets stiftelse
- Permobil
- Storytel