Physiology of Adventure Racing

Disputation och konferens

Torsdag 24 mars anordnar vi en halvdagskonferens om "Physiology of Adventure Racing" med flera av våra samarbetspartners samt andra internationella forskare. Läs programmet.

Fredag 25 mars är det dags för Mikaels disputation där avhandlingen "Physiology of Adventure Racing - with emphasis on circulatory response and cardiac fatigue" ska försvaras. Fritt inträde på båda.

Alla intresserade är hjärtligt välkomna!

Front cover thesis. Foto: Krister Göransson

Grattis Emma!

I 2011 års tilldelning av anslag från Centrum för idrottsforskning förärades Emma Wichardt med doktorandstipendium!
Det ekonomiska stödet täcker en stor del av lönen och sträcker sig över hela doktorandtidens fyra år.
Titeln på Emmas arbete är "Vad har NSAID för påverkan på muskelåterhämtning och prestation vid uthållighetsidrott?" och det är en direkt fortsättning på studierna om hur anti-inflammatoriska mediciner påverkar multisportarna.

Intervju med en multisportstjärna och trogen försöksperson

Mikael Lindnord var en av de försökspersoner som för fem år sedan rekryterades till den första delstudien i projektet ”Physiology of Adventure Racing”. Han har under hela resan varit involverad både i egenskap av tävlingsledare vid flera av de riktiga tävlingar vi använt för studierna, och som en av de som tagit till vara möjligheten att göra uppföljningstester på labbet, och också få hjälp och tips för att styra sin träning.

Den 27 augusti, efter drygt fyra dygns tävlande, knep Mikael och hans lagkamrater i Team Explore segern i AR världscupens deltävling på Costa Rica. Det är första gången ett svenskt lag vinner en stor flerdygnstävling utanför Norden.

Från vänster: John Karlsson (även han försöksperson från starten), Mikael Lindnord (intervju nedan), Per Vestling (försöksperson 6-dygns och 12-tim), samt amerikanskan Jari Kirkland.

Vad visste och tänkte du om din träning innan du kom hit till GIH för de första testerna för drygt fem år sedan?

Wow, jag tyckte nog att jag kunde det mesta. Ut och körde långpassen i tron att det var det absolut viktigaste, intervaller fanns inte eller ytterst sällan. Jag hade legat på samma nivå i några år och stampat.

Forskare beskylls ibland för att vara svåra att få några klara besked ifrån, och dessutom att deras kunskap inte kan användas i verkligheten. Har du haft några sådana problem?

Fördelen med att jobbat med Micke Mattsson och även Jonas Enqvist är att dom är aktiva själva och förstår helheten. Egentligen är det inget hokus pokus, men lite mer av nåt och lite mindre av annat, men framför allt så skapar dom en tro.

Hur tränar ni annorlunda nu jämfört med innan det fanns någon multisportforskning i Sverige?

Som natt och dag. Det finns fortfarande multisportare i den yttersta eliten som inte tagit åt sig av ”Mattssons” tänk, vilken är för mig en gåta.

Jag tränar helt annorlunda nu jämfört med fem år sedan, samtidigt har jag också kommit upp i mer timmar på års basis, även om det inte är några revolutionerande skillnader.

Stora skillnaden är att det blir mycket mer kvalitet och när man väl kört hårt, så är det stenhårt som gäller. Tagit bort ”gubb-passen” helt, kör långa distanspass lite hårdare än vanliga idrottare när dom kör distans. Bygger min träningsvecka utifrån de hårda passen och distansen, sedan fyller jag på med resten.

Vilka är de största/mest revolutionerande skillnaderna? Och har du lärt dig någonting om dig själv?

Att jag med den nya träningen höjde mitt VO2max*, vilket har varit den avgörande skillnaden för att jag tagit det sista klivet in i världseliten. Har fått hjälp med att få fram mitt IAT* värde och då lärt mig tränat efter det på tröskelpassen.

Det jag lärt mig mest är förståelsen hur kroppen fungerar, jag har tränat på lite olika sätt och sätt hur min kurva påverkats utav träningen, vilket har varit ovärderligt.

Har du några forskningsfrågor (dvs. något som forskarna bör lägga fokus på att utreda) som du tycker känns extra aktuella just nu?

Nutrition, vi ligger i framkant på detta område genom att ta det senaste från USA, men här finns det en hel del. Frågeställningen är: vad behöver man för kosttillskott under en lång tävling? Vad lider man störst brist av?

Vilken är din värsta upplevelse i forskningens tjänst?

Muskelbiopsi, och kravet på oss att hålla en omänskligt hög puls under 24hr.

Tack Mikael, hälsa laget, och lycka till på VM! (i Spanien i oktober)

* "VO2max" betyder maximal syreupptagningsförmåga.
"IAT" betyder indivuduell anaerob tröskel, vilket är en variant av mjölksyratröskel.

 

Övrigt aktuellt

Tre manuskript har skickats in nyligen och vi väntar på besked från tidskrifterna.

  • Mattsson CM, Berglund B, Ekblom B. "Extreme values of NT-proBNP after ultra-endurance exercise in healthy athletes – Related to impaired exercise performance?" Submitted manuscript, Jan 2011
  • Mattsson CM, Lind B, Enqvist JK, Mårtensson M, Ekblom B, Brodin L-Å. "No evidence of cardiac fatigue in tissue velocity curves at rest after 6 days of ultra-endurance exercise." Submitted manuscript, Jan 2011.
  • Borgenvik M, Nordin M, Mattsson CM, Enqvist JK, Ekblom B, Blomstrand E. "Alterations in amino acid concentrations in the plasma and muscle in human subjects during 24 hours or 6 days of ultra-endurance exercise." Submitted manuscript Feb 2010.

Kommande

  • Ytterligare arbeten med att sammanställa data och skriva artiklar innefattar:
  • "reliabilitet av non-invasiv hjärtminutvolymsmätning under arbete" av Mattsson CM, Ståhlberg M, Ekblom OE, Braunsweig F, Ekblom B.,
  • Immunologiska förändringar efter multisport (samarbete med Fawzi Kadis forskningsgrupp, Örebro universitet)
  • Förändringar i telomerer efter multisport (samarbete med Fawzi Kadis forskningsgrupp, Örebro universitet)
  • Mattsson CM, Enqvist JK, Bakkman L, Ekblom B. "Plasma lipids during ultra-endurance exercise." In manuscript.
  • Fortsättning av arbetet kring rhabdomyolys, myoglobin, NSAID och prestation (samarbete med Karin Henriksson-Larsén).

Samarbetena med Fawzi Kadis grupp vid Örebro universitet och Lars-Åke Brodins grupp på KTH kommer med stor sannolikhet att resultera i ytterligare ett antal publikationer. Dessutom kommer arbetet med Eva Blomstrands grupp kring förändringar i aminosyrakoncentrationer att färdigställas under hösten.

Läs tidigare aktuellt...

Läs om projektets händelser i punktform under "Tidslinjen".

Vad är multisportprojektet? Läs mer...

Adress till denna sida: www.gih.se/multisport