GCI (nuv. GIH) låg på Hamngatan under merparten av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. 1945-46 byggdes nytt för GIH på höjden bakom Stockholms Stadion. Vill du veta mer om de byggnader som GIH bedriver sin verksamhet i?
Byggnaderna uppfördes 1945-46 och ritades av arkitekterna Gunnar Wejke och Kjell Ödéen. På Stockholms stadmuseums kulturhistoriska klassificeringskarta är byggnaderna klassificerade i grönt, vilket betyder att de anses vara särskilt värdefulla ur kulturhistorisk synvinkel.
Innan GIH byggdes bakom Stadion
Från början av 1800-talet låg GIH/GCI på Hamngatan alldeles framför Kulturhusets östra hörn. På platsen finns idag en staty "Korssittande flicka" som markerar var GCI låg.
"Korssittande flicka" staty av Peter Linde 1988. Foto J. E. Nilsson
I samband med att Valhallavägen anlades i slutet av 1800-talet så använde staten det tidigare vilthägnet för att bygga institutioner och andra allmänna funktioner som sjukhus och skolor.
På 1890-talet uppfördes "Idrottsparken" på den plats där Stadion ligger idag. Arkitekterna Fredrik Liljekvist och Rudolf Arborelius försåg "Idrottsparken" med många möjligheter till idrottsutövning. Man byggde fotbolls- och skridskoplaner, en tennispaviljong och en velodrom. Det kompletterades med ytterligare en tennispaviljong år 1900 och ett ridhus 1906.
När Stadion byggdes 1912 så flyttades den äldre tennispaviljongen till Östermalms idrottsplats och står där än idag. Den andra tennispaviljongen fick stå kvar samt ridhuset, vilket syns på fotografiet nedan.
Stockholms Stadion flygfoto 1919 med de byggnader som låg där GIH ligger idag.
1920 brann tennispaviljongen på höjden ned. Ridhuset revs sannolikt i samband med byggnationen av GIH 1945-46 och Swartlings ridskola kompenserades med byggnader på andra sidan Lidingövägen.
När GIH byggdes
GCI:s lokaler på Hamngatan hade länge varit trånga och slitna. 1912 och 1927 presenterades förslag till en ny byggnad för GCI på ungefär samma plats som GIH ligger idag, men dessa blev aldrig förverkligade.
GCI:s lokaler på Hamngatan i Stockholm i början av 1900-talet.
1939 utlyste statliga Byggnadsstyrelsen en arkitekttävling som vanns av arkitekterna Gunnar Wejke och Kjell Ödéen: de arbetade efter folkhemstidens ideal med att kombinera praktisk nytta med den rådande estetiken.
Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet vid Stadion, huvudbyggnaden.
Andra världskriget gjorde att GIH inte uppfördes enligt de ursprungliga planerna, dels blev bygget fördröjt av kriget och dels uppfördes inte alla planerade delar. Delar som var planerade men aldrig byggdes var en fristående uppvisningshall, en fristående fäkthall och fristående mäss. Simhallen dröjde till 1960-talet innan den kom på plats.
Från början fanns fyra gymnastiksalar, två av dem har byggts om till aula respektive laboratorium. På baksidan har GIH-byggnaden utökats med tre idrottshallar 1980-81.
Vill du läsa mer?
Du som vill läsa mer kan läsa en antikvarisk förundersökning som gjordes på uppdrag av Akademiska hus, 2003 av Anna Österberg, bebyggelseantikvarie, Restaurator AB.
Där behandlas områdets historia från 1400-talet och framåt och du kan läsa om de idrottsliga intentioner som fanns bakom området.
Undersökningen finns på Akademiska hus webbplats.
Läs "GIH Kulturhistoria" om GIH:s byggnader. (pdf)
Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet vid Stadion, gymnastiksal i förgrunden.