Erik Hemmingsson uttalar sig om hormonhungern

Nyheten publicerad | 2018-04-04

Bild på Erik HemmingssonErik Hemmingsson uttalar sig i tidningen Må Bra om att stress, sömnbrist och viktnedgång kan leda till hormonkaos – och till ökad aptit och övervikt.

Kroppens hormonsystem påverkar hela vårt liv – och kan ha stor inverkan på både hälsa och ohälsa. En hormonbalans är därför A och O för att vi ska må bra. Bland kroppens hormoner finns det några som styr vår aptit, våra mättnadskänslor och hur ämnesomsättningen fungerar.
– En del signalerar hunger och andra mättnad. Om den här balansen rubbas, speciellt under lång tid, blir det svårt för kroppen att hitta tillbaka. Det kan till exempel leda till att man känner sig konstant hungrig, säger Erik Hemmingsson, en av Sveriges främsta fetmaforskare och verksam vid GIH.

Leptin – mättnadshormon

De viktigaste är ghrelin som skickar hungersignaler och leptin som är ett mättnadshormon. Nivåerna av dessa påverkas av olika faktorer.
– Man kan säga att kroppens hormonnivåer är en konsekvens av hur du lever ditt liv. Ghrelinet kan exempelvis höjas av för mycket stress. Det finns studier som visar att barn som upplevt trauma som små riskerar att utveckla fetma tidigt i livet på grund av att ghrelinnivåerna blivit förhöjda, säger Erik Hemmingsson.

Stress och sömn för balans

Vid stress ökar även hormonet kortisol – vilket är kopplat till bukfetma.
– Stress skapar egentligen kaos på alla sätt i kroppen. Likaså är det viktigt med sömn, annars får kroppen ingen chans att återhämta sig, nollställa systemen och ladda ny energi.

En annan orsak till att nivåerna av hungerhormonet ghrelin kan öka är viktnedgång. Om du till exempel försöker att gå ner i vikt genom att dra ner på kalorierna kommer kroppen att försvara sig mot svält genom att skicka iväg massor av hungersignaler. Därför brukar aptiten öka i takt med att du tappar kilon.
– Kroppen försöker försvara sina kilon. Förutom den ökade aptiten kan vissa som försöker gå ner i vikt – eller har gått ner i vikt – hamna i ett spartillstånd där kroppen inte bränner lika mycket kalorier som innan. Ämnesomsättningen dras ner helt enkelt, säger Erik Hemmingsson.

Lyssna på din kropp

Sammanfattningsvis kan man säga att kroppens balans av hunger- och mättnadshormoner är viktig – men minst lika viktigt är det att lyssna på sin kropp, enligt Erik Hemmingsson.
– Här har vi ett ganska stort problem tror jag. Vi stannar inte upp och tolkar signalerna. Din kropp kanske signalerar mättnad, men du fortsätter att äta ändå. Om du hela tiden ignorerar detta slås systemen ut. En orsak kan vara invanda beteenden.

–  Vissa kanske har med sig från barndomen att maten alltid ska ätas upp. Andra kanske äter av vana, att man alltid behöver något gott på kvällen. Det har oftast inget med hunger att göra. Så försök stanna upp och lyssna på vad din kropp försöker säga dig. Signalerna är inte alltid starka, men de finns där.

Dopamin blir ett beroende

Hunger- och mättnadshormoner i all ära – en av de allra största bovarna i sammanhanget, enligt Erik Hemmingsson, är våra belöningshormoner. De som gör att vi blir så glada av att äta något gott, som säger till oss att äta mer och mer och mer.
– Det handlar om dopaminet, ett vanebildande hormon som nästan kan skapa ett beroende. En stor del av livsmedelsindustrin är uppbyggd kring detta, med smaker, dofter och känslor som medvetet får oss att överkonsumera. Kroppen är nästan chanslös mot aptitstimulerande livsmedel med exempelvis mycket socker och fett.

Självmedicinering med mat

Det som händer i kroppen är att dopaminet leder till ett påslag i hjärnan som lindrar obehag – och det är ju precis dit vi vill om vi mår dåligt.
– Maten ger oss en kick och får oss att må bättre. Här tror jag att många känner igen sig, de flesta har någon form av känslomässigt ätande. Och det är inget konstigt med det. Det blir en sorts självmedicinering med mat, vilket är beroende av så mycket mer än den egna viljan, säger Erik Hemmingsson.

Fysisk aktivitet lindrar

Vad ska vi då göra för att få ordning på alla dessa hormoner som påverkar vad vi stoppar i oss? Ett enkelt sätt är att vara fysiskt aktiv, menar han.
– Kroppen behöver röra på sig för att fungera som den ska. Motion är det bästa vaccinet mot ohälsa på alla sätt. Den hjälper dig att balansera systemen, den är avstressande, uppiggande och får oss att koncentrera oss bättre.

Läs hela artikeln i tidningen Må Bra