Björn Ekblom förtydligar om bloddoping

Nyheten publicerad | 2018-02-21

Bild på Björn EkblomFysiologiprofessorn Björn Ekblom saknade fakta i Uppdrag gransknings serie om bloddopning. I Svenska Dagbladet förklarar han sig:
– Absoluta blodvärden har ingen betydelse. Det är i differenserna över tid man ska titta, säger han.

I tidningen Svensk idrott från 1972 skrev Björn Ekblom för första gången om de rön gällande bloddopning han och kolleger på GIH uppnått. Hammarbys allsvenske fotbollsspelare Johan Hult ingick i försöket där man tappade sig på blod och senare studerade effekterna efter att det tappade blodet tillförts kroppen. "Försökskaninerna" orkade då betydligt mer i terrängspåret.
– Det handlade om 7-8 procents förbättring i löpning. Det var anmärkningsvärda resultat, minns Björn Ekblom.

Anade att det skulle fuskas

Han säger att han sedan dess blivit sannspådd i sina farhågor över att bloddopning skulle bli ett varaktigt problem inom idrotten. Speciellt i tidsmässigt, mätbara grenar.
– Med jämna mellanrum blossar debatten upp. Så har det varit i snart 50 år, säger Björn Ekblom.

Sänkningar i blodvärde finns inte

I Uppdrag gransknings program "OS – ett orent spel" pekades en svensk skidåkare ut för att ha noterats med extremt höga HB-värden (hemoglobin) i blodet. Hans värden ska sedan ha sänkts till normala nivåer – utan att några tidsaspekter angavs.
– Några sänkningar finns inte i normala fall. Det kan i så fall röra sig om en person har blödningar, säger Björn Ekblom.

Förvånad över misstankar från FIS

Professorn förvånas över att underlaget till misstankarna nu kom från Internationella Skidförbundet (FIS).
– Det är konstigt eftersom Svenska Skidförbundet enligt gängse gång ska ha utrett ärendet då det dök upp och sedan ha avfärdat det. Det borde alltså vara avslutat, säger Björn Ekblom.

Överfört till skiathlontävlingen på 30 kilometer för herrar i OS i Sotji 2014 skulle sju procents prestationsförbättring ha inneburit nästan fem minuter i sluttid baserat på schweizaren Dario Colognas segerresultat om 1.08,15. Silvermedaljören Marcus Hellner och bronsmedaljören Martin Johnsrud Sundby var bara tiondelar efter i mål.

Medicinsk kunnig behövs för bloddoping

En titt ner i resultatlistan vittnar om att den 45:e placerade Graeme Killick från Kanada hade kunnat utmana prispallen om han hade varit bloddopad. En svindlande, hypotetisk förbättring.
– Det man kan säga är att den som håller på med bloddoping behöver hjälp utifrån. Det är inte bara att ställa in i kylskåpet. Det behövs en medicinsk kunnig och sannolikt någon form av blodgivarcentral. Användande av EPO (hormonet som gör att kroppen producerar fler röda blodkroppar som transporterar syre och koldioxid) är enklare, säger Björn Ekblom.

Titta på differenserna - inte värdena

Om värdet går upp och ner är något skumt:
– Det råder ingen tvekan om att stora grupper skidåkare genom åren manipulerat sitt blod genom olika kombinationer. Man kan lura systemet genom att använda olika saker. De allt mer utvecklade blodpassen som åkarna har försvårar fusket. Men det är i differenserna man ska titta – inte på de absoluta värdena, säger Björn Ekblom.

När har bloddopingen störst effekt?
– Någon eller ett par dagar efter att man fyllt på kroppen med det gamla blodet, säger Björn Ekblom.

Läs hela artikeln på SvD