Staffan Hultgren medverkar i podden Lära Från Lärda

Nyheten publicerad | 2017-08-25

Bild på Staffan HultgrenStaffan Hultgren, pedagog och adjunkt vid GIH, medverkar i podden Lära Från Lärda. I intervjun berättar han att han är intresserad av andras tankar vilket har bidragit till att han skrivit boken Tid för samtal.
– Genom samtal har vi ett grundläggande behov av att bli uppmärksammad och behövd, som till exempel när vi kommer hem. Vi säger till barnen att vi är hemma, men de är egentligen inte intresserade. Bättre är att fråga barnen i stället om hur de har de och hur deras dag har varit.

Vad gäller mobbning och trakasserier i skolan ska vi hantera situationen genom att ställa frågan: Om någon är elak mot dig – hur gör du då? I stället för att fråga vem som var elak, säga att du ska ringa lärare och föräldrarna... Denna reaktion hjälper inte barnet utan vi måste lära barnen att skydda sig utan att ta illa vid sig.

Viktigt träna upp empati

Alla föds med en viss empati, som till exempel när mamman föder oss så ger barn varma ögonkast tillbaka. I förskolan tränas barnen att utveckla sin empati och lära sig att ta konsekvenser. Om inte dessa två beteenden lärs så kan det leda till konflikter vid uppväxten.

– Vi har även en förmåga att leva i dåtiden. När vi kommer till arbetet så pratar vi om att bussen var sen, att jag inte hade laddat ner rätt biljett och att pendeltågen aldrig går i tid. Här ska vi bekräfta personen och säga att vi uppskattar att du är här. Undvik att ifrågasätta och ställa frågor som varför tog du inte ett tidigare tåg eller varför gick du inte hemifrån tidigare.

Skuldbelägger andra

När vi förklarar oss blir det allt vanligare att vi för skuldbelägger andra i stället för att ta ansvar för vårt beteende.
– Anledningen till att vi skuldbelägger är ett sätt att hantera situationen då det kan bli tydligt att vi inte klarar av den. Genom att här ta ansvar för våra handlingar har vi även möjlighet att påverka situationen.

Goda samtal leder till färre konflikter och på så sätt kan vi bygga upp bra relationer. Staffan använder ofta exempel där barn är med och enligt honom är anledningen att barn är så oskyldiga.
– Ett exempel kan vara att vi sitter i bilen och barnen vill ha glass. I stället för att säga att det inte går nu då vi har många fler mil att köra kan vi i stället bekräfta barnen genom att säga: Jag hör att ni vill ha glass? Sedan kan vi förklara att vi kör 120 kilometer i timmen och det är cirka 45 minuter kvar till nästa bensinstation. Vad säger ni om att vi kollar ifall de har glass att köpa? Här lämnar vi över situationen och beslutet till barnen som är med och påverkar.

Väljer att unvika vissa ord

Staffan berättar att han undviker att använda ordet "förändring" och använder i stället "annorlunda".
– Här brukar jag i stället fråga hur den andra personen vill ha det? Och jag ger heller inga råd utan försöker hjälpa genom att bidra med fakta, rutiner och vanor så att personen kan lägga upp en strategi. På så sätt kan de lättare bestämma hur de vill hantera en situation.

Enligt Staffan finns det olika sätt att styra i relationer.
– Genom att använda makt så visar jag att det är jag som bestämmer. Detsamma gäller vid olika hierarkier och positioner som till exempel en förälder, vd eller läkare. Kontroll är både en god och dålig egenskap. Den goda egenskapen är att vi genom kontroll klarar av världen, den dåliga är att den utmanar olika grupper inom till exempel religion. Här kan det få tragiska konsekvenser om vissa grupper försöker få andra att ändra på sina beteenden. I en motsättning måste någon ge vika och i värsta fall kan det leda till att vissa grupper utrotas.

Lyssna på podden