Miljöminister inledde seminariet Moving beyond zero

Nyheten publicerad | 2017-11-17

"Moving beyond zero" är namnet på det initiativ som syftar till ta Nollvisionen ytterligare ett steg. Visionen fyller 20 år med syfte att inga personer ska skadas och dödas i trafiken räcker inte. Samhället bör eftersträva en trafikmiljö som aktivt bidrar till att fler lever längre och får ökad livskvalitet.

 Bild på Peter Schantz, Lars Strömgren, Carl Johan Sundberg, miljöminister Karolina Skog, Anna Niska och Karin Larsén.

Miljöminister Karolina Skog inledde seminariet med att lyfta fram Sverige som ett föregångsland vad gäller trafikmiljöer, men att det nu är dags att flytta fram visionen mot framtiden.
– Trafikolyckor är en mindre del av hur trafiken påverkar oss, men här behöver vi plocka in hälsa, hur vi rör oss och våra upplevelser. Förutom att jag har ansvar för miljön ingår det också ett ansvar för stadsutveckling i Sverige och jag kommer att presentera en nationell stadsutvecklingspolitik "Levande städer" där det är fokus på människan och en brist att leva gott i städer. Här spelar trafiken en viktig del då den skapar barriärer som buller, luftföreningar och möjligheter att leva och röra sig i staden.

Bild på miljöminister Karolina SkogTolvåring redo att cykla i trafiken 

Enligt miljöministern är barn från det de är tolv år fysiskt kapabla att cykla i trafiken med motorik och riskbedömning.
– Om föräldrar tvekar att släppa ut en tolvåring beror det på externa faktorer som trafikmiljön och där kan vi påverka. Om en bra trafikmiljö bidrar till att en tolvåring kan röra sig fritt och ta sig till träningar, lekkamrater eller till skolan har vi lyckats. Om vi dessutom använder barnperspektivet får vi en trafikmiljö som är bra för oss alla.

För att underlätta att fler väljer att cykla har regeringen infört vissa sanktioner som att finansiera cykelstruktur, inrättat en elcykelpremie och sänkt kostnad för att reparera cyklar.

Bild på Carl Johan SundbergMänniskan överlägsen på längre sträckor

Carl Johan Sundberg, läkare och professor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi vid KI. Hans föreläsning handlade bland annat om att människan är en varelse som är gjord för rörelse och löpning. I en artikel i tidskriften Nature som heter "Born to run" illustreras människan som en mästerlig långdistanslöpare.
– Människan är otroligt duktig på att springa långt och vi kan springa väldigt långt. Människan slår inte många rovdjur på korta sträckor men vid längre sträckor, som till exempel tre maraton, är människan överlägsen djuren.

Fysisk aktivitet har långa och stora effekter både kortsiktigt och långsiktigt, som till exempel du cyklar halvintensivt en halvtimme till GIH på morgonen jämfört med en annan grupp som tog bilen eller åkte kommunalt så är skillnaden på era blodsockerreaktioner olika.
– Det innebär att de som cyklade får en lägre blodsockerstegring när de tar ett äpple, en bulle eller smörgås. Effekten av träningen varar mellan 12 och 48 timmar och påverkar både blodsocker och blodtryck.

De med bra kondition har högre IQ

I samband med att svenska män i 18-årsåldern födda mellan 1950 och 19763 mönstrade genomfördes olika slags konditionstester. Den totala populationen här är 1,2 miljoner unga män som har testat vad gäller kondition och där IQ mätta med de metoder som fanns på 1950-1970-talet.
– Här finns ett starkt samband mellan de som är vältränade och har hög intelligens. Kan vara av de som är smarta tränar eller om man blir smart av att träna?

Bild på Anna NiskaUppdrag att få barn och unga att cykla

Nästa talare var Anna Niska som är forskningsledare på Statens väg- och forskningsinstitut, VTI. Hon berättade om sitt arbete som projektledare för "Oskyddade trafikanter".
– Nollvisionens mål är att inte ha några döda eller skadade i trafiken och under dessa år har mycket av arbetet med att dela ansvaret mellan trafikanter och ansvar för systemutformarna. Det har satts upp mittseparerade vägar och producerats säkrare bilar, men det tänket har inte smittat av sig oskyddade trafikanter som gående och cyklister.

Flest olyckor där cyklister cyklar omkull

Anna Niska visade en bild över antalet skadade cyklister där åtta av tio består av i singelolycka där de själva cyklar omkull.
– När vi i olika olycksbeskrivningar undersöker orsaker till detta är majoriteten kopplade till infrastrukturen. Här har drift och underhåll ett stort ansvar att se till att ojämnheter i ytan eller fasta föremål i cykelbanorna kan ses även av cyklister. Tidigare har det varit huvudfokus på biltrafikanter men nu måste vi även se till alla trafikanter.

Exempel på detta är att markera med spraya förändringar i cykelbanan men färgglada färger, använd inte bara reflexmaterial då inte alla cyklister eller gående har belysning, informera cyklister och gående om att de ska vara observanta om det är ishalka eller vattensamlingar och använd tydliga markörer vid gatuarbeten som underlättar för de oskyddade trafikanterna.

Bild på Peter Schantz80 liv kan räddas

Peter Schantz är professor i humanbiologi vid GIH och han presenterade sin studie som visar att 80 liv skulle kunna räddas i Stockholms län varje år om en tredjedel av dagens bilister börjar att cykla till jobbet. De två stora anledningarna är att hälsan blir bättre och det blir mindre utsläpp av avgaser.

Studien har genomförts i Stockholms län på 352 000 personer och av dessa har 110 000 personer maximalt 30 minuters resväg till arbetet. Om dessa bilister tar cykeln i stället så skulle det medföra påtagliga förbättringar av utomhusluften och därigenom bättre hälsa för hela befolkningen.
– Denna insats skulle minska luftföroreningsexponeringen för bosatta i Stor-Stockholm med ungefär dubbelt så mycket som byggandet av Förbifart Stockholm. Det borde inte vara några problem att cykla upp till en halvtimme om det bidrar till att klimatet gynnas rejält.

Cykling är optimal träning

Enbart befolkningens lägre föroreningsexponering beräknas leda till att cirka 40 förtida dödsfall, vilket motsvarar 500 förlorade år, varje år kan undvikas. Men forskarna har även räknat på hälsoeffekterna för de som cyklar. En cykelpendlare beräknas ha tio procent lägre risk att dö i förtid och i Stockholm skulle det innebär ytterligare cirka 20 personer färre dödsfall per år om de personer som tog cykeln till jobbet i stället för bilden.
– Om arbetspendlare cyklar till sina arbeten i stället för att ta bilen så resulterar detta i en minskning med 80 dödsfall per år. Och då är inte effekterna på trafikolyckor och cyklisternas egen dos av luftföroreningar bedömda. Dessutom är cykling optimal som träning och bidrar till en bättre hälsa och bättre levnadsvillkor, säger Peter Schantz.

Arrangörer är Trafiksäkerhetsrådet, Cykelfrämjandet, Svensk Cykling och European Cyclists Federation och FoU-enheten för rörelse, hälsa och miljö vid GIH.