Göran Kenttä uttalar sig i Radiosporten om psykisk ohälsa

Nyheten publicerad | 2017-06-13

Bild på Göran KenttäGöran Kenttä uttalar sig i Radiosporten om att nästan 100 svenska elitidrottare på landslagsnivå har fått hjälp på mottagningen för elitidrottare med psykisk ohälsa i Stockholm sedan kliniken öppnade i början av 2015.

Problematiken bland de som sökt hjälp på mottagningen speglar samhället i stort. Det säger Göran Kenttä som är lektor vid GIH och ansvarig för idrottspsykologi på Riksidrottsförbundet.
– Det är depression, ångest och utmattningsproblematik som är de tre största. Därefter har vi även en del ätstörningsproblematik som kanske inte finns i lika stort utsträckning i samhället i stort.

Krav – minst 18 år och hanterbar psykisk ohälsa

För att elitidrottare som mår dåligt ska få hjälp på mottagningen i Stockholm krävs det att de uppfyller vissa specifika kriterier.
– Vi har sagt att man behöver ha haft minst ett landslagsuppdrag under de senaste två åren, man ska vara över 18 år och ha någon form av psykisk ohälsa som går att hantera, säger Göran Kenttä.

Även tränare och elitidrottare som nyligen avslutat sina karriärer kan få hjälp i Stockholm. Och förra sommaren öppnade en ny mottagning för elitidrottare med psykisk ohälsa i Malmö. På mottagningen i Stockholm jobbar Karin Hyland som är läkare och specialist i psykiatri. Hon framhåller vikten av att ha en mottagning för enbart elitidrottare med psykisk ohälsa.
– Om vi skulle säga till våra idrottare att de inte kan hålla på att träna med sin problematik, såsom de ibland säger på vårdcentraler eller inom psykiatrin, så skulle vi inte ha så många patienter kvar. Vi måste vara ganska följsamma när det gäller de krav och förutsättningar idrottarna har på sig.

Psykisk ohälsa fortfarande osynlig

Göran Kenttä säger att psykisk ohälsa inom elitidrotten länge varit ett icke tillgodosett vårdbehov där det inte har funnits några system på plats.
– Den psykiska ohälsan är osynligare i mycket större utsträckning än om någon drar av sitt korsband. Då blir det på något sätt så uppenbart och svårt att inte fundera kring hur man ska hantera den problematiken.

På frågan om hur den psykiska ohälsan ser ut bland svenska elitidrottare svarar Göran Kenttä:
– Det är en fråga som vi än så länge inte kan svara på med stor säkerhet. För på samma sätt som man har bommat att behandla och ta hand om psykisk ohälsa så har det också varit en ganska stor lucka forskningsmässigt.

Lika vanlig som i övriga samhället

Men Göran Kenttä säger ändå att psykisk ohälsa inom elitidrotten förekommer i minst lika stor utsträckning som inom samhället i stort och att den psykiska ohälsan i grova drag är runt 20 procent, men varierar beroende på vilken problematik man pratar om.

Svensk forskning från 2015 visar att cirka 30 procent av svenska elitidrottare har upplevt psykisk ohälsa under karriären. Men få pratar om det. Karin Hyland säger att psykisk ohälsa är tabubelagt i samhället och hon upplever att det är ännu mer tabubelagt inom just elitidrotten.
– Det är svårt att få en aktiv idrottare att gå ut och prata om sin psykiska ohälsa när man har sponsorkontrakt eller en karriär som kan påverkas av att man gör det.