Psykisk ohälsa bland elitidrottare – lösning finns

Nyheten publicerad | 2017-01-13

Bild på Göran KenttäFör två år sedan öppnade mottagningen för elitidrott och hälsa i Stockholm. Syftet är att hjälpa idrottare och ledare på landslagsnivå eller de som precis avslutat sin karriär med psykisk ohälsa. Nu finns även en mottagning i Malmö.

– Det är ett samarbete mellan Riksidrottsförbundet och Stockholms läns landstings beroendecentrum och den första mottagningen i Sverige – kanske den första i världen. För oss har det varit fördelaktigt med fritt vårdval, vilket innebär att folk från hela Sverige kommer till Stockholm, säger Göran Kenttä, ansvarig för Idrottspsykologi vid Riksidrottsförbundet och forskare vid GIH.

De som får besöka mottagningen är elitidrottare och elittränare, men det är svårt att definiera elitidrott och att sätta gränser.
– Man ska ha haft minst ett landslagsuppdrag de senaste två åren. Sen riktar vi också in oss på de som avslutat sin karriär frivilligt eller ofrivilligt. De kan drabbas av identitetskris, depressioner, eller missbruk. Så upp till ett år efter avslutad karriär är man välkommen, säger Kenttä.

Samma psykiska besvär som är vanliga i samhället i stort är också vanliga i elitidrotten, det vill säga ungefär 20 procent. Det enda som är överrepresenterat inom idrotten är ätstörningar.
– Det finns kanske en mytbild av att elitidrottare är osårbara mentalt, robusta och starka, men de är människor av kött och blod i en värld med väldigt höga krav. Tröskeln för hjälpsökande är ännu högre än bland den övriga befolkningen. Man går längre med problemen och då har man gått så att det blir allvarligare. Man kan jämföra det med en begynnande överbelastning. Söker man tidigt så kan man ganska snabbt åtgärda det, men väntar man för länge blir det en stressfraktur, och då krävs en avsevärt längre rehabilitering för att komma tillbaka till full träning och tävling, säger Göran Kenttä.

En mottagning som är specialiserad på just idrott och psykisk ohälsa är viktig och det är skönt för idrottarna att känna att de blir förstådda utifrån sin egen kontextn menar Göran Kenttä:
– Kraven och konkurrensen i elitidrottens värld verkar inte minska utan snarare öka. Då kan man någonstans ha en logisk idé om att problemen ökar. Dessutom sjunker de hjälpsökande i åldrarna.

Läs hela artikeln i Dagens Nyheter