Erik Hemmingsson i SVT Vetenskap om hur vi kan få fler att äta grönsaker

Nyheten publicerad | 2017-06-16

Bild på Erik HemmingssonErik Hemmingsson uttalar sig i SVT Vetenskap om hur man kan få folk att äta mer grönsaker genom att piffa upp namnen på de vegetariska rätterna. Forskare på Stanforduniversitetet testade under sex veckor att piffa upp namnen på olika grönsaksrätter på en av universitetets lunchrestauranger. Det resulterade i att de sålde 25 procent mer av dessa rätter.

Vad sägs om en portion "Gröna bönor"? Eller bättre "Krispiga dragonkryddade gröna bönor"? En ny studie visar på ett egendomligt samband: exakt samma grönsaksrätt mottas helt olika när de får olika beskrivning. Det var på det här sättet som forskare på Stanforduniversitetet undersökte hur ett mer beskrivande och uppiffat namn kunde locka fler att välja grönsaker.

En tredjedel mer grönt

I sex veckor följde forskarna hur kunderna valde sin mat vid lunchbuffén på universitetet. De kunde välja mellan olika grönsaker, vars namn ändrades kontinuerligt. För varje dag ändrade personalen namn på någon av de olika grönsaksalternativen.

De tillfällena när de gavs frestande namn, som till exempel "Läcker sötpotatis kryddad med gurkmeja och riven ingefära", åt gästerna runt en tredjedel mer som när de hade det neutrala namnet "Sötpotatis". När de beskrevs med namn som lät positivt hälsosamma ("Nyttig sötpotatis") eller med namn som uppmanar till restriktion eller diet ("Kolesterolfri sötpotatis") såg man ingen ökning i konsumtion i jämförelse med det neutrala namnet.
– Jag är inte särskilt förvånad. Det är så här de stora snabbmatsproducenterna har marknadsfört sin mat genom årtiondena, och det har visat sig fungera för dem. Det är därför hoppingivande att se att även nyttig mat kan hitta fler konsumenter om man ger dem ett lockande namn, säger Erik Hemmingsson, docent vid GIH med inriktning på folkhälsa.

Var tredje person i världen är överviktig

Samtidigt publicerades tidigare i veckan en annan stor studie – som visar att var tredje person i världen är överviktig, och över 10 procent lider av fetma. Man uppskattade bland annat att övervikt och fetma låg bakom runt fyra miljoner dödsfall år 2015. Av de 195 länderna man tittade på hade andelen feta dubblerats sedan 1980 i 73 av dem.
– Jag tycker att man ska dra lärdom av bägge dessa undersökningar. Världens befolkning blir bara fetare och fetare, men det finns sätt att försöka komma åt problematiken. Jag och mina forskarkollegor har exempelvis föreslagit en rad förebyggande åtgärder, inklusive punktskatt på ­­läsk, där pengarna skulle kunna användas för att subventionera grönsaker eller andra hälsofrämjande åtgärder, säger Erik Hemmingsson.