Gymnastik- och idrottshögskolan utbildar doktorander inom ämnet idrottsvetenskap för hela samhällets behov.
Målet med utbildning på forskarnivå är att studenten ska uppnå en forskarexamen och få de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning.
Syfte
Syftet med utbildning på forskarnivå vid GIH är att öka kunskapen inom ämnet idrottsvetenskap och att bidra till samhällsutvecklingen inom detta fält.
Efter examen kan fortsatt arbete ske inom forskning och utbildning inom högskolan, vid forskningsinstitut eller inom olika samhällssektorer där ny kunskap behöver tas fram med vetenskapliga metoder.
Olika yrken har olika krav och utbildningen på forskarnivå ska därför ge en bred bas och förbereda för forskning och arbete även utöver det forskningsprojekt som ingår i doktorandens individuella studieplan.
Mål
Målet med GIH:s utbildning på forskarnivå är att doktoranderna ska bli självständiga och kompetenta forskare.
Den forskarutbildade ska efter avslutade studier kunna beskriva och förklara teorier och empiriska resultat samt formulera konkreta forskningsfrågor inom det aktuella området. Doktoranden ska också kunna använda vetenskapliga metoder och utveckla ny kunskap genom egna vetenskapliga studier.
Den kritiska analysen av tillämpade metoder och resultat från egna och andras vetenskapliga studier är central i utbildningen, liksom förmågan att diskutera och presentera forskningsresultat på ett pedagogiskt sätt i och utanför vetenskapssamhället.
Att doktoranden blir väl förtrogen med forskningsetiska regler är också en viktig del i utbildningen.
Speciellt viktigt vid GIH är förmågan att samarbeta tvärvetenskapligt inom det aktuella problemområdet samt analysera och reflektera över vilken roll forskningen i allmänhet, och den idrottsvetenskapliga forskningen, i synnerhet, har i samhällsutvecklingen.
Forskarutbildningsämne: Idrottsvetenskap
Vid GIH definieras begreppet idrott som all fysisk aktivitet som genomförs med målet att främja hälsa och välbefinnande, prestation och estetisk upplevelse.
Idrottsvetenskaplig forskning har studier av människan i rörelse som kunskapsobjekt och frågeställningarna ställer ofta krav på ett flervetenskapligt angreppssätt. Vid GIH gynnas detta av förekomsten av skilda forskningslinjer inom både det humanbiologiska och humanistiskt/samhällsvetenskapliga kunskapsfälten.
Idrottsvetenskap har hög aktualitet och samhällsekonomisk relevans, inte minst mot bakgrund av de negativa konsekvenserna för folkhälsan som blir följden av en alltmer fysiskt inaktiv livsstil. Den fysiska aktivitetens betydelse för barns, ungdomars och äldres hälsa bör särskilt uppmärksammas i detta sammanhang, liksom hur olika typer av samhällsförändringar påverkar människors möjligheter att vara fysiskt aktiva.
När det gäller grundläggande synsätt på människa och samhälle utgör ofta idrotten en avspegling av samhället, men idrotten präglas samtidigt av sina egna sociala regler och värden, till exempel när det gäller synen på kroppen samt barns, ungdomars och vuxnas respektive kvinnors och mäns deltagande i idrott.
Forskningen inom idrottsvetenskap bidrar till förståelsen av idrottens roll i samhället och den idrottande människans villkor bland annat i relation till olika typer av idrottsverksamheter och samhälleliga förändringar.
Vid GIH, som har både en bred och djup kompetens inom området idrott, fysiska aktivitet och hälsa, har utvecklingen gått mot integrering av teori och praktik respektive multidisciplinär tillämpning av vetenskaplig kunskap.
GIH har en traditionellt stark idrottsvetenskaplig forskning med humanbiologisk inriktning och den humanistiska och samhällsvetenskapliga idrottsforskningen vid GIH bedrivs huvudsakligen i tre forskningsgrupper: idrottspedagogik och fritidskultur, idrottspsykologi och idrottshistoria.
Uppläggning av utbildningen
Vid GIH har Forsknings‐ och forskarutbildningsnämnden (FFN) det övergripande ansvaret för forskarutbildningens kvalitet, effektivitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt för samordning av kurser och utbildning av handledare. FFN har också ansvar för den allmänna tillsynen över utbildningen på forskarnivå.
För GIH:s forskarutbildning gäller de generella examensmålen för utbildning på forskarnivå som anges i Högskoleförordningen. Utbildningen innehåller en kursdel och en avhandlingsdel.
Utbildning på forskarnivå utgör en påbyggnad och fördjupning av kunskaper och färdigheter som erövrats på grund‐ och avancerad nivå. Detta medför bland annat ökade krav på självständighet vad gäller förmåga till värdering och problematisering av tidigare forskning, val av forskningsuppgift och genomförande av självständigt arbete i fråga om analys och syntes.
Utbildningen till doktorsexamen motsvarar 240 högskolepoäng. Avhandlingen motsvarar 180 hp, resterande 60 hp fördelas på olika typer av kurser.
Licentiatexamen kan avläggas vid uppnådda 120 hp och skall innehålla ett uppsatsarbete omfattande 90 hp och en kursdel omfattande 30 hp.
För doktorsexamen utgör den obligatoriska kursdelen 30 hp och för licentiatexamen 22,5 hp. Kursdelen ska innehålla en gemensam initial del, som ger en bred idrottsvetenskaplig bas samt därefter ämnesmässig och metodologisk fördjupning.
Obligatoriska kurser
De obligatoriska kurserna är:
Återstående 30 hp för doktorsexamen respektive 7,5 hp för licentiatexamen utgörs av valbara kurser på avancerad nivå och/eller forskarnivå vid GIH eller vid andra lärosäten i eller utanför Sverige. Dessa kurser kan även innefatta individuella litteratur‐ eller metodkurser eller aktivt deltagande i seminarieserier.