GIH har, som enda självständiga fackhögskola i landet, uppdraget att bedriva utbildning och forskning inom idrott, fysisk aktivitet och hälsa. Vid GIH bedrivs forskning som angriper frågeställningar inom området med olika utgångspunkter, såväl humanbiologiska som humanistiska och samhällsvetenskapliga.
Bakgrund
När högre utbildning inom området idrott, fysisk aktivitet och hälsa växte fram i Skandinavien benämndes det till en början gymnastik/fysisk fostran. I Sverige fick Per Henrik Ling i uppdrag år 1813 att grunda en statlig utbildningsinstitution i gymnastik. Detta kom att bli Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet (GCI), nuvarande Gymnastik‐ och idrottshögskolan.
Den första ”moderna” professuren vid GCI inrättades 1939 i kroppsövningarnas fysiologi och hygien. Erik Hohwü Christensen blev dess förste innehavare och han kom att lägga grunden till den idrottsfysiologiska forskningen, vid GIH såväl som i Sverige i stort, vilken därefter haft en framträdande position sett ur ett internationellt perspektiv.
I slutet av 1980‐talet inrättandes fyra professurer med tydlig inriktning mot idrottsvetenskap (två i idrottsmedicin, en i idrottshistoria och en i idrottspedagogik) som stöd för idrottsforskningens fördjupning och utveckling.
Utvecklingsmöjligheterna för forskning inom området idrott, fysisk aktivet och hälsa är stora. Det som särskiljer området från moderdisciplinerna är att utgångspunkten tas i den fysiska aktiviteten som genomförs med målet att främja hälsa och välbefinnande, prestation och estetisk upplevelse.
Idrott som fenomen är att betrakta som ett kunskapsområde som ingen enskild vetenskaplig disciplin har möjlighet att förklara i sin helhet. Istället poängteras att idrott är så komplext att det kräver belysning från och samarbete mellan många olika ämnen för att bygga upp en solid vetenskapligt förankrad kunskapsbas.
Den fysiska aktiviteten kommer med en sådan utgångspunkt vara själva kunskapsobjektet och inte enbart en försöksmodell som stöd för moderdisciplinen.
Vid GIH finns flera vetenskapliga discipliner representerade. I relation till området idrott, fysisk aktivitet och hälsa är forskningen organiserad i de tre inriktningarna: fysisk aktivitet och hälsa, kultur och lärande samt prestation och träning.
Inriktning: fysisk aktivitet och hälsa
Forskningsinriktningen fysisk aktivitet och hälsa är ett forskningsområde där Sverige tidigt var långt framme.
I dag har även internationella organisationer som WHO och American College of Sports Medicine uppmärksammat forskningsområdet och startat en världsomspännande kampanj för att öka och sprida kunskapen om den fysiska aktivitetens betydelse.
I Sverige görs i nuläget en viktig utveckling av användandet av fysisk aktivitet på recept (FaR). I och med detta finns också ett stort behov av att fördjupa forskningsbasen både ur ett ”kliniskt” och ett hälsoekonomiskt perspektiv. I detta avseende innebära införandet av utbildning på forskarnivå i idrottsvetenskap en fördjupning och en säkring av den framtida kompetensen inom området fysisk aktivitet och hälsa.
GIH har idag ett flertal stora populationsbaserade projekt, bland annat det omfattande forskningsprojektet Skola – idrott – hälsa (SIH). SIH‐projektet är en landsomfattande flerårig uppföljningsstudie med syfte att kartlägga villkoren och omfattningen av barns och ungdomars fysiska aktivitet i skola och på fritid samt undersöka vilka medicinska, fysiologiska och sociala konsekvenser som olikheter i fysisk aktivitet medför.
Regelbundna uppföljningar ger en forskningsbas kring såväl barns och ungas som äldres hälsa och fysiska status i relation till uppväxtvillkor samt den o‐ och organiserade idrottens respektive skolämnets påverkan.
Vid GIH finns en flervetenskaplig forskningsinriktning inom temaområdet rörelse, hälsa och miljö. Dess övergripande syfte är att belysa förutsättningar för fysisk aktivitet och folkhälsa inom ramen för en hållbar utveckling. Ett projekt inom denna forskningsinriktning handlar om fysiskt aktiv arbetspendling till fots eller per cykel
Inriktning: kultur och lärande
Kultur och lärande är en forskningsinriktning som syftar till att utveckla kunskaper om idrotten som kulturfenomen och dess roll i samhället. Sådan kunskapsbildning berör idrottskulturens olika delar, deras uppbyggnad och historia.
Inom inriktningen studeras vidare villkoren för människors idrottsdeltagande avseende tillgänglighet, delaktighet, demokrati, jämlikhet och jämställdhet samt vilka påverkans- och lärprocesser som präglar olika idrottsverksamheter.
Ämnesdidaktikens forskningsbas i grundutbildnings‐ och fortbildningssammanhang har varit ett av de områden som prioriterats av regeringen för att stärka lärarutbildningen.
Nyligen har GIH förstärkt området genom tillsättningen av en professur med utbildningsvetenskaplig inriktning, vars forskningsinriktning omfattar bland annat genus, mångfald och lärmiljöernas utformning och påverkan.
Hit hör också motsvarande forskningsfrågor inom idrott och fysisk aktivitet på fritiden, exempelvis tidig specialisering inom barnidrott, föreningsidrottens normsystem och ledarskapets betydelse.
Inriktning: prestation och träning
Forskningsinriktningen prestation och träning, tar bland annat sin utgångspunkt i tävlingsidrott.
Detta sker med stöd i regeringens proposition om att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft genom en samlad elitidrottssatsning. Det innebär ett utvidgat forsknings‐ och utvecklingsarbete med inriktning mot effekterna av olika typer av träning samt utveckling av prestationstester och kravanalyser för olika idrotter, liksom idrottspsykologisk forskning kring mental utbrändhet och den psykiska anspänningens betydelse inom prestationsidrott.
Innovation och produktutveckling i nära samverkan med idrottsrörelsen och övriga intressenter är vidare ett utvecklingsområde inom den prestationsinriktade forskning och för GIH som profilerad specialhögskola.
Forskningsinriktningen omfattar inte bara tävlingsidrott utan prestationsrelaterad forskning på olika nivåer, inklusive effekter av träning vid olika funktionsnedsättningar.